Södertäljevandringar … Torekällberget i vinterskrud

Som född och uppvuxen i Södertälje är det väl kanske inte mer än rätt att skriva lite om sin hemstad. Tänkte beta av ett område lite då och då, när inspiration och ork finns. Det här gör jag efter förfrågan från ett par personer som ville att jag skulle göra det men samtidigt också för min egen skull. Alltid kul att fördjupa sig i platser som är välbekanta men där mer kunskap finns att hämta. Om sedan någon av er andra som brukar titta in på min blogg vill följa med så är ni naturligtvis hjärtligt välkomna!

Den 6 februari besökte vi friluftsmuseet Torekällberget. Vi i Södertälje kallar det ofta för vårt ”lilla Skansen”. Torekällberget är indelat i ”landet” och ”staden”. Går man till ”landet” hittar man gammal lantlig bebyggelse och tamdjur. I ”staden” äldre stadsbebyggelse (1700 – 1800-tal) som består av hus som främst flyttats hit från centrala Södertälje.

Det här var en kall vinterdag. Jag frös om fingrarna och kamerabatterier som jag trodde hade laddning visade sig inte alls ha mycket kvar att ge. Det blev därför inte speciellt många bilder tagna och jag bara knäppte snabbt, så många jag hann. Men det går ju alltid att komma tillbaka när både jag och batterierna är fulladdade med energi. Kanske en dag i juni eller juli, när berget är klätt i sommarskrud. Och det finns dessutom en hel del kvar att skriva om.

Men nu kör jag igång med min vintervandring på Torekällberget och börjar med …

Nora Kvarn
Ståtlig står den där, kvarnen …

Följande text är hämtad från Wikipedia:

Väderkvarnen på Torekällberget är ett lokalt landmärke, synligt från Södertälje centrum och från områden öster om Södertälje kanal. Den är även museets ”varumärke” har flera gånger avbildats på vykort och tändsticksaskar med Södertäljemotiv. Kvarnen är av typ Holländare och flyttades 1929 hit från Nora gård i Mörkö socken (därav namnet). Ursprungligen byggdes kvarnen på Näsbacken vid Hörningsholm och flyttades 1876 till Nora. Där var den i drift fram till mitten av 1920-talet och den siste mjölnaren hette Kalle Öberg. En stock i översta våningen var märkt med årtalet 1772, vilket kan vara det ursprungliga byggåret. Den ursprungliga väderkvarnen eldhärjades svårt den 8 juli 1989 genom en anlagd brand. Kvarnen ersattes sedan av en exakt kopia som byggdes i Rättvik i Dalarna och nyinvigdes den 3 juni 1991.

Bredvid kvarnen fanns ett anrikt gammalt värdshus. Den 3 juli 2016 brann det ner till grunden. Som tur var lyckades man den här gången rädda kvarnen från lågorna. Marken där värdshuset stått har nu sålts och det finns planer på att bygga ett hotell på platsen. Jag tänker inte orda så mycket om det här men kan säga att jag inte är direkt glad åt planerna.

Utsikten från kvarnen är magnifik. I fjärran syns ett av stadens vattentorn. Den stora skogen är stadens gröna lunga, Kusens backe eller som det korrekta namnet är, Engelbrektsbacken, värd ett eget inlägg som kanske kommer så småningom. …

Gula Paviljongen (Biborgspaviljongen)

En liten bit från kvarnen finns en liten park som kallas för promenadparken (med små fina planteringar, gångar och bänkar). Där finns en gul paviljong som ursprungligen stod på gården Biborg öster om Södertälje kanal och är byggd runt sekelskiftet 1900. Det sägs att det var den som inspirerade kompositören som skrev musiken till melodin ”I den gula paviljongen”. Musiken skrevs nämligen av en musiker från Södertälje känd under artistnamnet Jonis. Han hette John Redland och var far till Charles Redland som bland annat skrev musiken till tv-serien Kullamannen. Texten skrevs av Emil Nordlander och året var 1923. 1974 sjöng Anita Lindblom sången i filmen Rännstensungar. Tror inte det är originaltexten men det är i varje fall originalmelodin. Hittade ett klipp på Youtube som jag länkar till (så länge det nu är tillgängligt) …

”Landet”
Att snabbt förflytta sig mellan gamla fina stadskvarter och landsbygd är något som är väldigt trevligt med Torekällberget. På landet finns djur men den här vinterdagen var inte så många ute. Gotlandsrussen kollade om det fanns något att äta under snön …

Och det här ser ju faktiskt riktigt mysigt ut …

Råbygården
Följande går att läsa på Södertälje kommuns hemsida:

Museets bondgård kallas Råbygården efter bostadshuset som kommer från Råby by i Grödinge, Botkyrka. Bostadshuset är från 1770-talet. Kring bostadshuset ligger uthus, bodar och fähus som kommer från olika delar av Sörmland. Tillsammans bildar de en gårdsmiljö. Bostadshuset är inrett så som det kan ha sett ut när Per Jansson och Christina Catharina Holwastersdotter bodde där 1860.

Här nedan syns Råbygården med bostadshuset i mitten …

Och här är stora huset från baksidan …

Och ett par ytterligare bilder från vår lantliga vintervandring …

”Landet” är även känt från TV-inspelningar. Här spelades delar av serien ”Bye, bye Sverige” med Lotta Lundgren och Erik Haag in. Serien handlade om utvandringen till Amerika. Även i filmen ”Glada hälsningar från Missångerträsk” efter Martina Haags bok förekommer några scener härifrån.

”Staden”
I stadskvarteren finns många intressanta hus men nu hade batterierna nästan sagt upp sig så det blev bara två bilder tagna. Vid ett senare tillfälle ska jag skriva mer om husen här. Här nedan en mysig liten gata med fina små trähus …

Och här nedan syns torget, folktomt så när som på mannen med den lilla hunden …

Följande text om torget är hämtad från Wikipedia:

I stadsmiljön finns hus från 1700- och 1800-talen. Området är uppbyggt omkring Tenngjutartorget, där flera marknader hålls varje år. Detta i synnerhet på sommaren och före jul. Vid torget ligger även Strömstedtska huset som inrymmer stadsmuseet, där bland annat utställningar om den gamla borgen Telge Hus och stadens nutida historia finns. Strömstedtska huset låg ursprungligen vid Stora torget i Södertälje.

Senaste året har dock inga marknader hållits här p.g.a. pandemin. Men några scener för julkalendern 2020 spelades in här, både på torget och i några av byggnaderna. Och i årets specialversion av antikrundan gjordes ett besök i muséet (det gröna rakt fram i bild) när reportern Magnus Broni (killen som intervjuar folk i köerna) och Richard Thunér skulle leta reda på garagedörrarna som Björn Borg stod och slog tennisbollar mot när han var grabb. Dörrarna hade värderats i ett tidigare avsnitt av antikrundan men vad hade hänt med dom sedan? Jo dom hade köpts in av Södertälje kommun och finns nu utställda i ”det gröna huset”. Hittade ett klipp på SVT Södertälje som jag länkar till …

Här är klippet (så länge det nu fungerar, antar att det bara ligger ute under en begränsad tid).

Och det var allt för den här gången om Torekällberget i Södertälje. Mycket mer finns att skriva om då det finns många olika intressanta byggnader här och andra olika miljöer, bland annat då promenadparken med sina fina planteringar. Men det får bli i framtida inlägg … och när det är sommar och sol … 🙂

Ha en fin vecka! Och … var försiktiga därute!

Det här inlägget postades i Södertälje. Bokmärk permalänken.

40 kommentarer till Södertäljevandringar … Torekällberget i vinterskrud

  1. Marit skriver:

    Så fine vinterbilder, Anita. Det er jo hyggelig å skrive om sin hjemby. Den kvernen så veldig fin ut, og passet veldig godt inn i landskapet. Det er mye mer snø i ditt område enn her enn så lenge. Vi skal få snø hver dag frem til fredag, og så kommer det varmere vær. Jeg er lei av -18 hver dag nå…

    Ha det godt!
    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Tack Marit! Ja jag fick lite önskemål att skriva om Södertälje från några som flyttat härifrån och kände att jag skulle ta tag i det. Kvarnen är jättefin och vi ”gamla” Södertäljebor är stolta över den. Ja vi har en del snö men nu får det nog räcka. Oj, det kommer att komma en hel del hos dig då om det ska snöa varje dag fram till fredag. Minus 18 är lite väl kallt. Vi har haft minus 15 på morgnarna men imorse var det bara minus 5.

      Ha en fin vecka!
      Kram Anita

  2. Blomsterbönan skriver:

    Jaha, nu måste jag planera in en tripp dit också i sommar 🙂 Jag såg besöket i museet när de letade rätt på dörrarna. Ser trevligt ut, vore roligt om alla dessa fina utflyktsmål kan få vara öppna i sommar

    Jag vet inte om jag berättat att jag är född i Södertälje, jag bodde där mitt första år, sen flyttade vi vidare en stund till Eskilstuna för att slutligen hamna i Karlskoga där min mamma är ifrån. Vi bodde alldeles i närheten av sjukhuset, när de kom hem med mig från förlossningen så lyckades min bror slå pannan blodig så det var bara att byta unge och knata tillbaka igen.

    Ha en trevlig vecka!

    • Anita skriver:

      Nej men … är du född i Södertälje! Nej det visste jag inte men det var ju jättekul. Fast du minns ju inget av det men ändå. Kul att ni bodde vid sjukhuset. Jag växte upp inte alls långt från sjukhuset, nära Folkets Park. Men jösses med bror din. Kunde inte låta bli att skratta när jag läste att dom fick byta unge och knata tillbaka till sjukhuset igen. Jag antar att det hela slutade bra. Sjukhuset är för övrigt utbyggt nu men i övrigt är det ganska sig likt runt omkring.
      Jättekul att höra och naturligtvis måste du göra ett besök. Även om jag fortfarande känner mig skeptisk till att det kommer att vara öppet i sommar. Men hoppas gör jag naturligtvis.

      En trevlig vecka till dig också!

      • Blomsterbönan skriver:

        Det gick bra, ett sprucket ögonbryn som tejpades ihop. Jag tror det var så att han blev så ivrig att titta på lillasyster så han stöp och slog i ett element.

        Jag ska fråga mina föräldrar om de minns vad gatan heter där vi bodde.

  3. Märtha skriver:

    Södertälje är verkligen en mycket, mycket vit fläck på min karta! Förr i världen har jag åkt ett tiotal gånger med buss eller bil från Stockholm till sydligaste Sverige, med det är verkligt länge sedan. och då sveper man bara förbi din stad, utan att ens få någon större känsla för att det är en stad som är något annat än en stor väg som går genom ett område med en massa med hus av varierande slag! Synd. All information mottages med tacksamhet! Här nu -9,5 – – igår hade vi -0,8! Du hade visst en trevlig Alla Hjärtans dag?

    • Anita skriver:

      Södertälje är nog en vit fläck på mångas karta. Det är staden som passeras på väg söderut från Stockholm, har alltid varit så. Men då känns det ju extra roligt att även du vill mottaga lite fördjupad information om Kringelstaden (föredrar att kalla den för det framför det andra namnet, Tokstaden). Mer info kommer så småningom.
      Här var det -7 när jag steg upp kl 05:30. Vid 7-tiden var det -11,5. Varierande så det förslår.
      Alla hjärtans dag passerade totalt obemärkt förbi. Bara en vanlig dag hos oss som aldrig över huvud taget brytt oss om den traditionen. Jag försöker dock göra alla dagar så bra som möjligt så visst var det en bra dag!
      Ha det gott!

  4. Tove Elisabeth Olberg skriver:

    Du har rätt! Att upptäcka mer om det bekanta är roligt och ger ett vidare perspektiv. Det är något med historien. Ska säga du gjort ett gott ”arbete” men med nöje. Så roligt att få en frågan om du kunde skriva om det också 🙂 Södertälje har jag passerat med tåg så det var roligt att se och läs lite mer. Staden och Landet, de där två polarna.
    Frusna fingrar och kallt batteri denna gång i vinterskrud, nästa gång i sommarskrud. Fotovilliga fingrar och mycket batteri 🙂
    Antikrundan ser jag.
    Gula Paviljongen kan jag sjunga med i.
    Ha en fin måndag och visst läser jag nästa avsnitt när det kommer 🙂
    Kram

    • Anita skriver:

      Javisst är det roligt att fördjupa sig i ämnen man tror att man kan det mesta om. Men som visar sig dölja mycket mer av intresse. Roligt att du ville följa med till min hemstad och välkommen att följa med även i fortsättningen 🙂
      Ja det var lite klumpigt av mig att inte kolla batterierna. Har blivit så bortskämd med att jag nästan aldrig behöver ladda dom.
      Så du ser också antikrundan. Då känner du säkert igen avsnittet när dom besökte Torekällberget. Kul också att du kan sjunga med i Gula Paviljongen. Den satte sig som ett plåster hos mig när jag skrev inlägget och lyssnade på klippet från filmen. Tänk att den skrevs 1923 … snart hundra år gammal.
      En fin måndag till dig också!

      Kram

  5. Tove Elisabeth Olberg skriver:

    Ljuvliga binterbilder!

  6. Anki skriver:

    Vilket trevligt inlägg! Vet du Anita … jag skäms – jag har aldrig varit i Södertälje … förutom då jag var med Lasse när han körde sot till gjuteriet i Scaniafabriken och en gång när vi besökte Scaniamuseet. Minns att jag såg kvarnen och jag vet att det finns ett museum på Torekällberget, men annars är Södertälje en vit fläck på min karta. Känner att jag absolut måste åka dit!
    Jag såg inslaget om BB.s dörrar på Antikrundan – tänk att de kunde vara så dyra!
    Underbara vinterbilder! Fastnade allra mest för den med bänken och gärdsgården!
    Ser gärna fler guidningar från din stad!
    Önskar dig en fin måndag och en fin ny vecka!
    Kram

    • Anita skriver:

      Stort tack Anki för att du ville följa med till vårt ”lilla Skansen”, Torekällberget! Och inte behöver du skämmas inte. Södertälje är staden som oftast passeras på väg till och från Stockholm. Och du har ju varit vid Scania och på muséet. Scania var min gamla arbetsgivare så det är också lite ”hemma” för mig. Många gånger har jag promenerat runt det vi kallar Scaniasjön men som egentligen heter Saltskogsfjärden. Kan ana att du kanske såg den lilla sjön när du besökte muséet.
      Javisst är det väl märkligt att ett par garagedörrar kan bli värderade så högt. Men, det är ju en form av idrottshistoria. Och det var jättekul att se inslaget.
      Är glad att jag fick möjlighet att fånga ”berget” i vinterskrud. Annars blir det ju mest sommarpromenader. Och bilden du fastnade för var även min egen favorit.
      Tack så jättemycket Anki och du är så välkommen på mina kommande guidade visningar från min stad!!
      En fin måndag och fin kommande vecka till dig!

      Kram

  7. Susie Bloom skriver:

    Synd att vi missat Torekällberget alla gånger vi varit i Södertälje! Det verkar ju vara en intressant plats, men vi har oftast kommit till stan nordöst ifrån. Mannen och den lilla hunden tyckte jag att jag kände igen…..
    KRAM/Susie

    • Anita skriver:

      Ofta är det nog så att man har bestämt innan att man ska besöka Torekällberget. Det ligger inte riktigt så att man bara råkar passera det. Men lätt att promenera till från Södertälje Centrum … fast backarna är jobbiga när man ska dit, det går lättare tillbaka 🙂
      Anade att du kände igen mannen och den lilla hunden. Jag brukar kalla dom linslöss för dom smiter ofta in i bild 🙂

      Kram och fin dag till dig!

  8. Znogge skriver:

    Vilka fina vinterbilder och vilken vacker miljö. Så fint det lilla torget ser ut och det är ju som gjort för julmarknader och andra evenemang. Ett utflyktsmål helt i min smak för vem kan motstå en gul paviljong dessutom! ”Lilla Skansen” är verkligen ett passande namn!

    Kram och ha en bra start på veckan!

    • Anita skriver:

      Tack så mycket 🙂
      Ja det lilla torget är verkligen ett torg som gjort för julmarknader och andra marknader, bland annat brukar det vara växtmarknad där. Under flera år har det också varit något som kallats 1800-talsvecka då det varit som att förflytta sig till 1800-talet. Folk har gått klädda i 1800-talskläder. Det har spelats teater, sjungits och trollats (där dom plockat upp folk på scenen för att göra bort sig, gissa vem 😉 )
      Kul att du ville följa med på en rundtur!

      Kram och fortsatt fin vecka!

  9. Ulla skriver:

    Fina vinterbilder från en mysig miljö. Det verkar väldigt fint där på Torekällberget. Två gånger har jag varit i Södertälje, senast 2018 på hösten. Då bodde vi på Hotel Kringelstaden 2 nätter. Men jag har inte sett så mycket av staden ändå. Vi besökte släktingar som bor en bit utanför Södertälje. Och då blev det en tur in till Stockholm och gamla stan 🙂
    Ha en fin vecka, vi får nog snö här ikväll.
    Kram

    • Anita skriver:

      Tack Ulla 🙂
      Jo jag vet att du besökt Södertälje. Och vet du, jag hade aldrig hört talas om Hotel Kringelstaden. Var faktiskt tvungen att kolla var det låg. Så nu fick jag lära mig något om staden av dig 🙂 Och ofta är det så. Man åker in till Stockholm istället 🙂 Men kommer du hit igen så kan jag i varje fall rekommendera ett besök på Torekällberget. Om dom inte har förvandlat det till byggarbetsplats. Som jag nämnde planerar dom ju att bygga hotell där. Det verkar vara nya trenden här, hotell efter hotell ska byggas. Varför undrar man nu när så mycket ändrats pga pandemin. Blir nog inte lika vanligt med tjänsteresor och hotellboende längre.

      Ha en fin dag och se upp för eventuell halka om det blir snö!
      Kram

  10. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Tack för turen, det är intressant att se dina närområden. Gillar att man bevarar gammal bebyggelse som de gamla trähusen och byggnaderna vid torget. Russen och fåren verkar ha det bra. Lite lustigt, pratade om Mörkö förra veckan, visste inte var det var, och så skriver du om kvarnen från Mörkö. Nu vet jag lite mer om Mörkö och Södertälje.
    Ha det gott /Kram, Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika och tack!
      Ja jag är verkligen glad att man sparat gamla fina byggnader som annars skulle jämnats med marken under värsta rivningshysterin. Tror att russen och fåren klarar vintern bra. Men så lustigt att ni pratade om just Mörkö. Mörkö ingår i Södertälje kommun. Här finns också slottet Engsholm där jag varit flera gånger på konferens.
      Roligt att du ville följa med på min vintervandring!

      Ha det gott du också!
      Kram Anita

  11. walkaboutsweden skriver:

    Men…det här ser ju väldigt trevligt ut! ♥
    Tack Anita – nu fick jag äntligen lite mer grepp om Södertälje och har skrivit ner det på min ”att besöka-lista”.

    • Anita skriver:

      Tack Barbro. Och jag kan säga att jag blivit inspirerad av dina vandringar att göra egna vandringar plus att jag fick ett önskemål att skriva mer om Södertälje. Och alltid lär man sig något nytt om sin hemstad 🙂

  12. Fina bilder och trevliga beskrivningar. Jag bor ju inte så långt från Södertälje, kanske 8 mil. Södertälje åkte vi till när vi skulle till Tom Titts experiment. Barnen älskade det stället.

  13. Gunnel skriver:

    Så vackra vinterbilder! Just så ska en riktig vinter se ut. Då tycker t.o.m. jag om den. Den gula paviljongen var det länge sedan jag hörde och jag visste inget om dess bakgrund. Intressant med lite historik. Ser fram emot fler foton och berättelser. Kram

    • Anita skriver:

      Tack Gunnel! Ja det är länge sedan vi hade sådan här vinter. Nu är den dock på väg bort, i slutet av veckan blir det många plusgrader.
      Ja melodin ”Den gula paviljongen” är väl ingen man hör så ofta. Jag fick veta bakgrunden under 1800-talsveckan på just Torekällberget en sommar. Det var lite kul att hitta klippet från filmen där Anita Lindblom sjunger den.
      Kommer nog fler promenader men då är det nog inte vinter längre.

      Kram och fin dag till dig!

  14. Anni skriver:

    Visst blir man besviken när batteriet bara dööör i kylan, oavsett om det är kamerans eller mobilens? Tackolov att det räckte tillräckligt länge för alla dessa fina bilder – wow – dit vill jag åka! Det är ett coronasäkert resmål dessutom. Den där gula paviljongen vill jag absolut se med egna ögon, vilken snygging och vilken spira! Mysigt med russ och får i snön, så charmigt med all päls.
    Jag har en väninna som bor i ett gulligt litet trähus i Södertälje, har bara varit dit en gång men hoppas att vi snart kan umgås på våra middagar igen. Hon ska ha byggt nytt badrum sedan dess och det är man ju nyfiken på.
    Jag har dessutom en bloggvän som både har problem med sin clivia och har köpt och planterat cliviafrön. Tänkte ge henne länken till dina clivia-inlägg så kanske hon sedan skickar någon fråga om vad det är för skada på hennes blad. Bara så du vet.
    Kram och tack för en fin bildpromenad i snön!

    • Anita skriver:

      Ja det var väl lite väl kallt för batterierna … och för mina fingrar också 🙂
      Jodå, den dagen vi var där var det definitivt coronasäkert. Det var i princip bara vi där och så djuren förstås men dom höll sig på avstånd.
      Torekällberget är en mysig lien oas. Det värsta är ju att dom planerar att bygga ett hotell där (usch) och då lär det väl bli en byggarbetsplats 😦 Men … det kommer nog ändå att gå att smyga undan i ”staden” eller på ”landet”. Och den gula paviljongen, den står i promenadparken och där, där finns det planteringar av olika slag 🙂 Jag brukar alltid gå på STA:s växtmarknad där i maj (inte i promenadparken men på torget i ”staden”). Tyvärr var det ju ingen förra året och jag är tveksam till att det blir någon i år heller …men hoppet lever.
      Men har du en väninna som bor här i stan. I ett litet trähus. Låter mysigt. Och jag hoppas din cliviabloggvän kan få lite tips av mina inlägg. Hon får gärna maila mig eller fråga via kommentarer.

      Kram och tack för att du ville följa med på promenaden!

  15. Carina skriver:

    Södertälje – en vit fläck på kartan – men jag har en känsla av att jag var där på en fest en gång när jag besökte en kompis i Stockholm. En rätt konstig fest faktiskt… Men tågen brukar stanna där på väg till storstan.

    Min favorit var stadsbilderna – det är mysigt med gamla stadsmiljöer och då ser man också både likheter men framförallt olikheter. Det känns som att äldre städers centrum var mer lokala och unika.

    Kamerabatterier är inte så förtjusta i kyla särskilt inte när de blir äldre. Vilket påminner mig att jag behöver göra en tråkig investering i 2 nya batterier…

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Det är nog en vit fläck för många. Det ligger nog helt enkelt för nära Stockholm. Men det kan ju faktiskt vara som så att du besökt min hemstad ändå, på fest, även om det var en konstig fest.
      Stadsbilderna ja. Tyvärr la ju batterierna av så det blev ju bara två stadsbilder. Men jag ska försöka skriva lite mer … men inte förrän det blir sommar och sol 🙂 Det finns många gamla fina byggnader som bevarats från centrala Södertälje.
      Aj då, ja ibland räcker det inte med att ladda. Till slut tar dom inte så mycket laddning längre och håller inte heller speciellt länge. Mina håller fortfarande laddningen bra, den här dagen var det ”fotografen” som kollat slarvigt innan hon gick hemifrån.

      Kram Anita

  16. Eva, storasyster skriver:

    Käraste Hjärtesyster, nu har jag återbesöket Torekällberget för andra gången inom loppet av några månader. Så fina bilder och så mysiga texter du bjuder på. Var på Berget med Peter och Moniqa och då var det kyligt men ingen snö på Annandag jul. Jag kommer att gå dit flera gånger i år för det är så fint. Det blir litet bergsbestigning när jag går förbi Badparken och backarna upp så att jag kommer genom gången direkt ut på torget..Tror jag ska göra det snart.
    Så underbart att prata med dig allra finaste hjärtesyster. Hoppas vi kan ses framåt sommaren.
    Många kramar från storasyster 🤗🤗❤❤💕💕🥰🥰

    • Anita skriver:

      Kära hjärtesyster ❤ Så roligt att vi kunde gå tillsammans på Torekällberget via min blogg.
      Minns att du var på berget på Annandag jul och att det var kallt. Känner igen det där med bergsbestigningen när man kommer från det hållet. Vi gick tillbaka till bilen via den vägen och jag gick som på nålar. Trots att jag hade mina Icebug så var jag rädd för att halka i den kraftiga nedförsbacken.
      Det var jätteroligt att pratas vid idag, som det alltid är. Och framåt sommaren ska vi definitivt ses. För även om vi är unga här i region Stockholm så ska vi väl ha fått vaccin tills dess 😉 … och tänk om kören kunde starta igen till hösten. Saknar den enormt mycket. Tänk så många roliga stunder vi haft där … tillsammans med syster Åsa.

      Ha det fint nu kära hjärtesyster så hörs vi snart igen ❤
      Kraaaam

  17. Den här gången läser jag i rätt ordning och bestämde mig för att börja fredagsmorgonen här – efter frukost. Underbart inlägg. Precis vad jag behövde, mitt i mina ”sorgtankar” som har mig i sitt grepp. Om jag känner att DIT skulle jag vilja åka. Då har bloggaren lyckats med sitt inlägg. Vilken fin oas med många olika möjligheter. Undrade om branden var anlagd. Jag är svag för kvarnar. Gula Paviljongen ser lockande ut och påminner om den i Botan hos oss. Mitt i alla vykortsvackra foton kan jag känna samvaro med dig och batterilängden som krymper och krymper. Det känner jag igen. Varje gång tänker jag – det ska inte behöva ske igen. Intressant att läsa dina texter som föder nya och nygamla tankar hos mig. Jag älskar Kullamannen. Jag och Solveig såg om den på hennes jullov. Tidigare såg jag den veckorna innan tjejernas sommarlov. Det var en tradition som de och deras barnsliga pappa längtade efter. De längtade lika mycket efter Kråkguldet som vi såg i december innan deras jullov. Nu fick jag info om musiken. Den kan jag nu höra i mitt huvud. Björn Borgs plank. Hur många bollar fick det i plåten tro? Själv slog jag mot träplank. Intressant att läsa om en av få städer i Sverige som jag inte besökt. Bara åkt förbi på motorvägen och tåg såklart. Hundratals gånger.
    Fredagskram

    • Anita skriver:

      Men Bosse … har du ”sorgtankar” … 😦 Det gör mig ledsen men jag är ändå glad om mitt inlägg gjorde dig lite gladare i tankarna.
      Vet du vem som inspirerat mig att skriva lite om min hemstad? Det är du! Det är så trevligt att följa med på dina och Solveigs promenader på Gotland, trodde väl aldrig att Gotland skulle bli det landskap jag skulle veta mest om i hela Sverige. Mer än mitt eget.
      Torekällberget är verkligen en oas. Men det hänger en skugga över det nu då dom vill bygga ett hotell där. Istället för det fina gamla värdshuset som brann ner. Dom konstaterade förresten att branden inte var anlagd. Däremot så var ju branden som tog originalkvarnen från Nora socken på Mörkö anlagd. Jag glömmer aldrig morgonen när jag fick höra om att kvarnen på berget hade brunnit ner. Jag glömmer aldrig om hur förstämda och ledsna alla var. Kvarnen på berget är så kär för oss i Södertälje, i synnerhet vi som är födda här och vuxit upp med den.
      Det har protesterats väldigt över hotellplanerna. Hur ska det gå med djuren som bor här? Dessutom blir hotellet så högt att det kommer att skymma kvarnen, vår fina kvarn. Ja hur det blir återstår att se.
      Den gula paviljongen är väldigt fin. Och den står i den fina promenadparken som är en park som ska visa hur det kunde se ut i parker runt sekelskiftet (1900). När sommaren kommer ska jag nog ta lite bilder därifrån.
      Det var roligt att läsa om att du älskar Kullamannen. Här har du en till! Jag har både Kullamannen och Kråkguldet på dvd och jag tittar på dom då och då. När det blir vinter går jag ofta och nynnar på ”Guld är inte allt som glimmar” … melodin ur Kråkguldet. Och ofta så använder jag uttrycket … ”två vita, två blå” … du vet säkert var det kommer ifrån 🙂
      När det gäller Björn Borg så bodde han precis nedanför Torekällberget. Hans föräldrar hade en liten affär som (om jag inte minns fel) hette Torekälls Livs. Så garagedörrarna har inte behövt färdats lång väg. Bara ett par hundra meter.
      Hoppas du vill följa med på mina kommande vandringar i min hemstad!

      Fredagskramar till dig också! Idag är vi lediga från skidskyttet men får ladda inför morgondagens spännande stafetter!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s