Vad har nu hänt tänker ni kanske … i och med den suspekta rubriken. Jo faktiskt inget annat än att de senaste dagarna inneburit rejält blåsväder med friska nordvindar …
Inser att det var enormt länge sedan jag skrev ett inlägg och hade jag bara ett klädesplagg med krage på så skulle jag ta mig i den … kragen alltså. Nu har jag inte det så nu får jag mest försöka ta mig samman ändå … för nu måste jag skriva lite dagbok. Hur ska jag annars få ihop min årskrönika när den tiden närmar sig.
Det känns ju lite märkligt att förflytta sig så långt bakåt i tiden som till den 5 april men så får det bli. Den dagen var även annandag påsk och jag kunde konstatera att snön föll utanför köksfönstret där mina blå vaser var fyllda med lila och gula tulpaner. Tulpaner var allt jag hittade till påsk då någon påskliljebukett inte fanns att uppbringa …
Ett par dagar senare, den 8 april, var dock snön borta igen. Fru koltrast blandade sig effektivt tillsammans med fjolårslöven och trodde nog inte jag såg henne …
En lite speciell Helleborus med hängande grenar började så smått att visa sina blommor, som utslagna har en ganska oansenlig grön färg …
Den gula blommar också och jag hann till och med fånga en blommande krokus som senare blev uppäten av rådjuren (som nu ätit upp alla krokusar och i år också de flesta av mina olika sorter av vitsippor) …
För övrigt finns inte mycket i min trädgård. Rönnspirean är ju alltid vacker när den börjar visa sig …
En vit tibast har jag och den hade börjat öppna sina blommor så smått. Tibast är giftig och får vara ifred för rådjuren …
Där lämnar jag trädgården och förflyttar mig till den 11 april …
Vi vaknade till en solig och vindstilla morgon och tog morgonpromenaden vid Tveta och sjön Måsnaren. Älskar stilla vårmorgnar vid vatten. Skulle kunna vara kvar hur länge som helst men det går ju inte för då är dom ju inte morgnar längre …
Vattnet var stilla, det var alldeles tyst, det var april när april är som bäst …
”Vattnet likt en spegel” för att citera Bellman …
En ensam fiskare hade bestämt sig för att inte trängas i affärerna utan istället försöka fixa lunchen på egen hand …
”Röda stugor tåga vi förbi” … för att citera Georg Åhlstads inledande textrad i den svenska visan Sommarvandring (jodå, jag har dubbelkollat textförfattaren i mitt gamla ex. av ”Sjung svenska folk”). Nu var det ju bara en aprilvandring men ändå. Stugorna var lika röda nu som dom kommer att vara i sommar …
Och naturligtvis måste jag ha med allén med björkar på ena sidan. Vackrast i den späda vårens tid …
Den 15 april var det dags för spruta mot Covid-19. Visste redan när jag bokade att jag skulle få Astra Zenecas vaccin och det gjorde mig absolut ingenting då det primära var att vaccinera mig för att undvika Covid-19 med allt vad det kan innebära, inte bara för mig utan även för den hårt belastade sjukvården. Lite biverkningar i form av frossa, feber och huvudvärk fick jag men dom är nu borta. Den 17 juni är det dags för dos nummer två.
Den 18 april blev det en lunchpromenad vid Taxinge i det milda aprilljuset …
Föregående bild tog jag in mot stranden och vattnet hade då hämtat nyanser från de omgivande träden med några ljusblå stänk från himlen. Nedanstående bild är tagen från stranden och vattnet hade då hämtat all sin färg från himlen. Ja den överträffade till och med himlen i blåhet …
Och så vår lilla ögonsten Lucy. Hon var dålig i ryggen i några dagar och det var väldigt oroligt då hon opererades för diskbråck 2018 och har hon en gång haft det så finns risken för återfall. Under en dryg vecka bar vi henne upp och nerför trappan, hon fick inte hoppa upp i sofforna. Till att börja med gick det bra men sedan blev hon väldigt trött på oss. Och nu verkar hon ”peppar, peppar” vara samma pigga glada Lucy igen. Men matte och husse kommer att fortsätta vara försiktiga … och Lucy kommer att bli trött på oss 🙂
April må vara april med allt vad aprilväder innebär. Men i uterummet är våren alltid närvarande och där har nu den gula cliviablomningen slagit till på allvar. I år mer överdådig än någonsin. Sammanlagt 14 blomsterstänglar har jag räknat till, här syns några av dom i full blom och några på väg …
Och lite närgångna bilder med macrot var jag ju tvungen att ta …
Det gröna som ses skymta här och där i bilderna är mitt Ginkgo-träd som nu har fått fin och skir vårgrönska …
Om vindstilla morgnar vid vatten är fina så kommer inte vindstilla kvällar långt efter. En sådan kväll var det den 19 april och det blev återigen ett besök vid Tveta och sjön Måsnaren.
När solen står lågt blir ljuset och färgerna helt annorlunda vid de olika sidorna av sjön. Jag börjar med den mörka sidan. Det kan se lite dystert ut men jag tycker det är rogivande och vackert …
Dom hade klippt vassen vilket gjorde att det nu gick att ta en bild ut mot sjön där det förut varit en skog av vass i vägen …
Det var här vi såg fiskaren den tidiga morgonen. Han var inte kvar, han kanske var hemma och åt av sin fångst …
En favoritvy …
Några fåtaliga påskliljor njöt i aprilkvällens lågt stående solstrålar …
Och den här kvällen kändes hårda nordanvindar och snöglopp långt, långt borta …
Oj, har massor av fler bilder från den kvällen men dom ska jag inte lägga ut. Det här har blivit alldeles för många bilder redan men så blir det när man inte har någon krage att ta sig i eller hur det nu var …
Den 20 april promenerade vi vid den tredje sjön som börjar på M, Malmsjön. Konstigt vi promenerar bara vid M-sjöar, Mälaren, Måsnaren och Malmsjön. Men från Malmsjön har jag inte några sjöbilder. Det räcker nu kände jag. Men en enda bild får ändå vara med, en riktigt grön bild från skogen. Älskar det här gröna ljuset i skogen som skapas av solen, mossan och barrträden …
Och så hamnar jag i nutid, nästan i varje fall. Den 22 april kunde jag konstatera att cirkeln var sluten. I varje fall cirkeln i mitt blogginlägg. Jag inledde den med snöfall utanför fönstret och avslutar den med snöfall utanför fönstret, inte lika mycket men ändå snöfall …
Men våren finns där. För visst anas färgerna bak snögloppet i skogsbacken bakom vår trädgård …
Och den virvlande bilden fick bli avslutningen på detta alldeles för långa inlägg. Men … jag får försöka skärpa mig och göra inlägg lite oftare. Hm, undrar hur det kommer att gå. Ja det visar sig när nästa inlägg kommer …
Nu återstår bara att önska er alla en bra helg och … var försiktiga därute!
Anita
