Innan snön(?) kommer …

Det är måndagen den 24 februari och det börjar skymma då klockan är 17:00 när jag startar detta inlägg. Dagen har varit solig och lite blåsig. Vårtecknen fortsätter att visa sig vilket kanske inte är konstigt då vi nu fått meteorologisk vår men …

… nu börjar väderprognoserna envist peka mot snö med början imorgon kväll. Och sedan spås snöandet fortsätta. Ska det bli vinter ändå? Nja, temperaturerna spås inte bli höga, någon minusgrad upp till någon plusgrad så det kommer nog i så fall att bli mest slask. Facit kommer troligen i nästa inlägg. Så här grönskande och fin såg i varje fall häckoxbärshäcken ut i eftermiddag när jag fotograferade den genom det smutsiga fönstret, därav de lite dämpade nyanserna …

Igår, den 23 februari, tog vi mitt-på-dagen-promenaden vid Tullgarn. Solen sken men oj som det blåste. Men inte går det att ana när man ser den fridfulla bilden på slottet …

Vi passerade en ensam björk och vajande vass på väg mot slottet …

Vårgrönt gräs på slottsgården …

I en skyddad vik njöt vi av himmel och vatten i ljuv förening …

Träden lämnade långa skuggor …

Vajande vippor i vinden …

Högt vatten …

Och så kanalerna där man alltid är skyddad från vinden. Det är som en egen värld …

Fjolårslöven draperade de mjuka kullarna …

Solglitter i en av dammarna …

Trädens hängande kvistar som rörde sig i vinden gav nästan illusionen av ett lätt sommarregn …

Trots blåsten så var det en skön dag i och med att det går att hitta lä.

Imorse vaknade vi till en riktigt glödande morgon (utsikt från köksfönstret) …

Jag tog kameran med mig på promenaden men det var egentligen för mörkt för att ta bilder. Dessutom brukar vi låta Lucy välja väg på morgonen och hon valde den som går förbi en trafikerad väg. Inte ett motiv i sikte så de enda bilderna jag tog var ytterligare ett par på morgonhimlen även om färgerna nu dämpats …

De senaste buketterna med tulpaner i blandade färger börjar nu se lite slitna ut och de här bilderna är (precis som motivet och kanske även fotografen 🙂 ) … lite bedagade …

För övrig är nu jord hemköpt så jag i veckan kan börja så smått med att plantera om blommorna i uterummet. Ska nog börja med blyblomman som jag också klipper ner rejält.

Chilin har fått sina första karaktärsblad men jag väntar så länge som möjligt med att skola om dom. Vet hur snabbt dom ränner iväg när dom får egna krukor att släppa loss rötterna i. En av sorterna jag sådde, ‘Anaheim’ var ett försök med gamla frön jag hittade (gick ut för fem år sedan). Sådde dom den 9 februari och först igår började de första gro. Sådde nio frön och endast två har grott än så länge, får se om det blir några fler. Kan konstatera att även om frön håller sig länge så kan det vara ett lotteri att köra med gamla frön. Alla andra sorter grodde efter 5-6 dagar och i princip till 100%.

Nu återstår att se hur vädret blir kommande vecka. Om snön kommer. En sak är i varje fall klar. I västra Sverige och då främst Halland vore det nog bra om det inte kom mer nederbörd för nu har det ovanliga skett att SMHI gått ut med en klass 3-varning! Det sker tydligen i snitt ungefär vart 50:e år!

Jag har kommit till slutet av detta inlägg. Det är nu svart utanför fönstret och det börjar bli dags att fundera på kvällspromenaden. En bra kommande vecka till er alla! Hoppas vattnet börjar dra sig tillbaka och att vi inte får in några fler stormar!

En galen februarirapport …

Det är den 19 februari. Klockan är just nu, när jag startar inlägget, 17:00. Himlen är klar och jag anar ett lite rosa skimmer i fjärran. Det är just nu plus 1,6 grader och natten spås bli kall med flera minusgrader.

Jag har som vanligt varit ute på långpromenad. Det var kallt. Trodde vinden mojnat och det hade den, jämfört med senaste dagarna men den var bitande kall och jag frös. När jag kom hem gick jag en sväng i trädgården. Fick lite av en chock och började känna en oro i magtrakten …

Först kan jag säga att vi har en väldigt sen trädgård då den ligger i djup skugga från en skogsbacke där träden efter många år blivit väldigt höga. Inte förrän i början av april börjar det som hänt redan nu hända hos oss.

Forsythian blommar …

Rönnspirean har redan utvecklade blad …

Häckoxbärshäcken är starkt på gång. Den lyser grön i solen …

‘New Dawn’ och ‘Lykkefund’ som klänger på varsin sida i portalen har många av sina fjolårsblad kvar och alla stammar är ännu gröna. Dessutom har dom nu stora nya bladskott. Bilden ger mer en känsla av en aprildag än en februaridag …

I rabatterna har jag tjockt med löv och dom får ligga kvar. Så lökväxterna syns inte till men har säkert börjat titta upp därunder. Men vid morgonpromenaden passerade vi hus där det lyste gult av krokus och såg tulpaner som var uppe mellan 10-15 cm, helt galet. Snödropparna är på flera ställen överblommade liksom vintergäcken. Och imorse rapporterades det om blåsippor i lokaltidningen.

Hortensian som jag har utomhus i kruka under vår, sommar och höst låter jag stå ute till strax före jul för att den ska avmogna och gå i vila. När jag tar in den i uterummet så står den med kala stammar till framåt april. Inte i år, nu är massor av gröna blad på gång och det kommer med all säkerhet att blir rekordtidig blomning …

Hortensian klarar sig, den står ju skyddad i uterummet men jag oroar mig över alla buskar och träd ute som redan öppnat sina blad.

Kameliorna håller i varje fall tidplanen. Dom börjar alltid blomma i februari och idag började den första blomman på en av de rosa att öppna sig …

Kom just ihåg att jag glömt kolla på magnolian. Men det kanske var tur för då hade jag väl känt mig ännu oroligare. Nu är det för mörkt så nu går det inte. Klockan närmar sig 18 och det är dags att avsluta detta inlägg. Det gör jag med ett par bilder på mina tulpanbuketter som jag förvarar i uterummet på nätterna så att dom ska hålla sig länge. Dom blir jag inte orolig av, dom blir jag bara glad av 🙂 Den här gången är det blandade färger … rena karamellpåsen …

Det var allt för den här gången. Nu har mörkret sänkt sig och det börjar bli dags att fixa något att äta. En fortsatt bra vecka till er alla!

Rubriklöst blogginlägg …

Det är söndagen den 16 februari. Jag skulle hitta på en rubrik till mitt inlägg och fastnade för ”Gråväder, hård blåst och frösådder”. Kunde inte förstå varför det var så bekant. Hade jag läst det någon annanstans. Jodå, det hade jag. I mitt eget inlägg för en vecka sedan.
Det är bara att konstatera att det mesta tydligen går i repris. Det är gråväder, det är hård blåst men den här gången är det Dennis som blåser, förra veckan var det Ciara. Och så frösådderna som jag tänkte kolla upp. Funderade ett tag på att kasta om orden men äsch. Jag struntar i rubriken, det får helt enkelt bli ett rubriklöst blogginlägg!

Vandrar som så många gånger tillbaka i tiden. Hamnar den här gången vid den 11 februari. Gråväder vid promenaden hemomkring. Tråkiga bilder men ändå bilder …

Ett par minuters gångväg till den här skogsbacken. Det är här räven brukar hålla till …

Och på tal om räven. Jag berättade ju om den för ett tag sedan. Hur vi mötte den öga mot öga en morgon. Men det var inget mot grannens berättelse. När deras barn skulle gå till skolan satt räven en bit bort och åt på en höna … en annan grannes höna. Inte undra på att räven slår sina lovar häromkring.

Ett 20-tal meter längre fram längs promenadvägen såg jag en klunga träd tillsammans, som om dom stod där och förde ett samtal. Ett fallet träd, några bruna ormbunkar, grön mossa på en sten, lite vajande gräs … naturens egna element för att skapa ett diskret konstverk ..

Varför jag tagit följande bild kan man ju undra. Inte mycket till komposition. Tror det var ljuset som skimrade och gjorde det gröna lite extra grönt. Kan inte fatta att det är februari jag skriver om. ”Det gröna lite extra grönt” i februari, sportlovsmånaden, vintersporternas månad …

Jag har så smått börjat städa i uterummet. Plocka bort visset, klippa ner. I år har några av mina kamelior inte lika många knoppar som förra året. Jag har haft kamelior i så många år nu och lärt mig att dom blommar rikligt ett år för att ta igen sig nästa. I år är det ett ”ta-igen-sig-år” för vissa medan andra har sitt blomningsår. Det är ju bra att dom turas om. Beror förmodligen på att dom är inköpta olika år. Den rödrosavita som hade flera hundra blommor förra året kommer bara att få en handfull i år medan t.ex. en av de rosa har massor av knoppar. Här är årets första utslagna blomma på ‘Brushfield’s Yellow’ …

Den 13 februari var det dags för ett besök på antikmässan. Jag hittade en vas till min blå vassamling där jag har tulpaner. Det är den andra från höger som är den nya …

Den 15 februari gjorde vi en mustig höstgryta. Ja vadå? det har ju varit samma typ av väder sedan oktober så det passade ju bra. Ingen bild som passar i ett matmagasin direkt men en mustig höstgryta i februari måste ändå dokumenteras …

Fröerna jag sådde av chili och paprika den 8 februari har grott. Dom första redan den 12 februari. Nu har dom som börjat ränna iväg på höjden fått flytta in under växtbelysning …

Idag har det regnat till och från. Som hundägare är det viktigt att hålla koll på regnvädren. När kommer det en lucka i regnandet? Eller om det inte kommer någon lucka, när är det lätt regn? Vi kollar alltid SMHI:s sida ”Radar med blixt”. Så många blixtar är ju inte aktuella nu men däremot regn. Kan rekommendera den, användbar även när man ska planera trädgårdsaktiviteter. Idag kl 10:20 låg regnområden hotande nära. Vår position syns där markeringen är, Blombacka … Den vita pilen kan man flytta bakåt i tiden och sedan gå framåt för att få en uppfattning om hur snabbt regnet går. Vi konstaterade att vi skulle hamna i regn när vi skulle gå ut en halvtimme senare men troligen ändå lätt regn …

————————————————————————————————–

Det stämde, lätt regn blev det. Det blåste och var uselt. En bild tog jag, på en ensam björk, kändes som jag gav dysterheten ett ansikte med den bilden …

Det blev en promenad i skogen, där hade vi lite skydd från regnet. När vi kom tillbaka till bilen hade det börjat regna mera. Tog en alldeles förskräckligt grå bild genom vindrutan, ännu dystrare än den förra …

Väl hemma kollade jag om det fanns några fåglar vi utfodringen. Det fanns det, grönsiskor som vanligt …

Omöjligt att ta bilder när det är så här grått. Den här lite suddiga bilden får vara med för jag tyckte det var vackra pastellfärger i bakgrunden …

Och den här då! Det satt en jätteflock på marken. Oj, den måste jag fånga på bild. Precis när jag knäppte fick dom se mig och i princip alla flög iväg och lämnade bara lite gula spår efter sig i bilden. Som någon form av andeväsen …

Det fick bli sista bilden den här gången. Kan bara konstatera att det blev ett väldigt trist inlägg. Inte ens en rubrik kom jag på. Men så är det ibland. Och även det måste ju dokumenteras och det har jag gjort nu.

Om någon möjligen har orkat läsa och hamnat här, längst ner i inlägget så vill jag passa på att önska en bra kommande vecka. Hoppas inte Dennis ställer till med för mycket oreda!

Och avslutningsvis så länkar jag som vanligt till TrädgårdsFägring. Där är veckans tema ”Den gode, den onde, den fule” … och ja, det är titeln på en gammal spagettivästernfilm med Clintan men meningen är att temat ska tolkas så att det anknyter till trädgård. Och då tänker jag så här …

Det börjar dyka upp mycket ont i naturen och våra trädgårdar i form av svampsjukdomar och skadedjur. Dom angriper våra vackra växter och resultatet blir att dom inte längre är vackra utan ser fula ut. Men då rycker de goda arméerna ut i form av fåglar, nyttoinsekter, snälla svampar och framför allt … alla vi trädgårdsmänniskor som kämpar outtröttligt och gör allt för att göra livet surt för de onda. Heja oss!

Gråväder, hård blåst och frösådder …

Det är söndagen den 9 februari och klockan närmar sig 17 när jag börjar detta inlägg. Ute blåser hårda vindar. Vi har klass 1-varning men i andra delar av Sverige är det klass 2. Stormen som dragit in, inte bara över Sverige utan även andra delar av Europa har namnet Ciara. Och det varnas inte bara för hårda vindar utan även för att det kan komma mycket regn …

Dags att se tillbaka på de första nio dagarna av februari …

I början av månaden räknade jag fåglar och det skrev jag om i mitt förra inlägg. När jag satt där och räknade var det stunder då solen sken. Stunder då trädgården badade i ett efterlängtat ljus. Jag tog några bilder för att dokumentera hur februari kan se ut i en ”vinterträdgård” (alla bilder tagna från vardagsrumsfönstret den 1 februari) …

Men jag räknade inte bara fåglar den 1 februari. Vi var ute på promenad också … som vanligt. Och som vanligt var vi vid Taxinge. När vi kom dit drog lite hotfulla moln in och gav en dramatisk färgsättning …

Men de hotfulla molnen drog bort och färgerna blev med ens ljusare och lättare …

Nästan lite vårkänsla …

Jag roade mig med att ta bilder av vattenytan. Fascineras över hur vackert vatten kan vara. När jag ser vattenrörelser tänker jag ofta på målningar av Zorn …

Någon hade tappat sin vante, blev lite av ett konstverk …

Så sjönk solen och nyanserna blev lite mörkare, det var dags att åka hem …

Jag fortsätter att ha tulpaner i mina blå vaser i köksfönstret. Här ljust rosa tillsammans med brudslöja …

Den 8 februari var det dags för de första frösådderna, chili och paprika. Härligt att ha växtrummet att hålla till i …

Nu står dom på den normalt varmaste platsen i huset, över elementet i vardagsrummet så att dom ska få värme underifrån. Det är ju bara det att i år är det ju inte en normal vinter så elementet går knappt. Men jag tror dom gror fint ändå, det kanske tar ett par dagar längre men jag är inte speciellt bekymrad …

Är också väldigt nöjd med mig själv. Jag har dragit ner betydligt på antal sorter, odlar bara sådana som jag odlat förut och har bra erfarenhet av och jag odlar bara sorter jag verkligen använder i matlagningen. De sorter jag har i år är:

Chili

Capsicum annuum:
‘Fish pepper’
‘Fireworks’
‘Anaheim’
‘Sumher’ F1
‘Fundator F1,

Capsicum baccatum:
‘Jamaican Bell’

Capsicum frutescens:
‘Ecuador Purple’

Paprika
‘California Wonder’
‘Thor’ F1
‘Lipari’ F1

När jag var klar med frösådderna var det dags för eftermiddagspromenad. Vädret var mer än gråtrist. Vi åkte till Malmsjön och jag tog kameran med mig för att ge mig själv utmaningen att hitta färg. Oj, det var helt omöjligt men jodå, några färger förutom grått hittade jag.

Ett gult hus, ett rött hus, livboj och stege. Flera färger som försökte kämpa sig igenom den grå dagen …

Tittar man noga går det att se lite röda och gröna nyanser i högra delen av bilden …

Ok, här var inte mycket färg men jag tyckte motivet var rogivande på något sätt …

Och speglingar har jag ju alltid varit svag för …

Och så går det ju alltid att köra med knepet att utesluta så mycket himmel som möjligt. Då blir färgerna med ens mer intensiva …

Och berghällar har jag alltid varit svag för. Ger dom dessutom fina speglingar är det ett plus …

Och ett par röda bojar blir ju en färgfullträff …

En vik full med sommarminnen …

Och de färgglada snöpinnarna som står där till ingen nytta. Ska dom komma till användning den här vintern. Det återstår att se …

Och idag, den 9 februari tog vi eftermiddagspromenaden vid Tveta. Det var, som vanligt, grått. Men vid ett tillfälle skingrades molnen och jag hann ta en bild …

Och björkar är ju alltid björkar …

Och kolla där. Det ser ut som det är jag som ligger i vattnet. Grästuvan har samma hårfärg och samma frisyr …

Avslutningsbilden får bli en sån där med uteslutning av himlen igen, för att få fram lite färg, med kraftig betoning på lite …

Väl hemma igen så kollade jag in pelargonerna i uterummet. Hm, vad ska jag göra med dom? Ska jag bara plantera om dom? Ska jag strunta i att plantera om dom och bara ge dom gödning? Ska jag klippa ner dom som jag brukar (fast då ser dom ju inte ut så här). Vilka problem man kan få bara för att pelargonerna inte inser att det faktiskt är vinter. Men ganska angenäma problem ändå för dom är ju rätt fina …

Ja det var väl ungefär allt. Nu är klockan 18:45. Det regnar ute och med den vind som är så kommer det inte att gå att ha paraply uppe. Det är bara att inse att inte bara Lucy kommer att se ut som en blöt hund efter kvällspromenaden, vi kommer alla att se ut som blöta hundar 🙂

Och så länkar jag naturligtvis till TrädgårdsFägring. Här har jag ju fått in en rapport från mina samtliga blomsterhav även om jag spenderar mest tid i det fjärde … allas vår trädgård!

Ha en bra kommande vecka! Hoppas nu att inte Ciara ställer till problem! Jag läste just på nyheterna att ”Stormens kritiska timmar är här – mängder av träd faller”. Kulmen väntas 18-22! Oj, oj, oj!

Fåglarna räknade, vinnare hos mig blev …

Jag har varit osynlig i bloggvärlden men ni som känner mig vet ju vad det beror på när jag försvinner i nästan en vecka den här tiden på året. Just det, det har varit fågelräkning! Datumintervallet detta år var den 31 januari till 3 februari!

Jag måste säga att det har känts väldigt märkligt att räkna fåglar i år och inte alls lika inspirerande som vanligt. Det heter ”vinterfåglar inpå knuten” men det där med vinter är det ju inte så mycket med så det blev mest ”fåglar inpå knuten”. Och inte var det någon större trafik av hungriga gäster som dök upp heller. Trots det har jag ändå sett och rapporterat 11 olika arter.

Jag har en utmaning till mig själv varje år och det är att lyckas ta minst en bild av varje art. Den behöver inte vara bra men den ska visa arten och … den måste vara tagen någon gång under de fyra fågelräkningsdagarna, annars är det fusk. Jag kan redan nu tala om att jag för första året har misslyckats! Två av arterna lyser med sin frånvaro när det gäller bildbevis. Dom visade sig i ungefär 2 sekunder och då befann kameran och jag mig på olika våningsplan så ja … då förstår ni att det var kört. Jag satt i två timmar(!) och väntade på att dom skulle dyka upp igen men icke … Sedan var jag tvungen att bryta då jag skulle iväg på synundersökning.

Men nog om allt detta. Nu är det dags att presentera listan och jag börjar från botten!

Fem arter visade sig med endast 1 individ . Två av dom arterna var dom jag inte lyckades få med på bild så det är lika bra att börja med dom …

Större Hackspett – Dendrocopos major – bild saknas!

Pilfink – Passer montanus – bild saknas!

Entita – Poecile palustris

Det här gissar jag är entita men det skulle också kunna vara talltita. Men jag har sökt information och entitan är tydligen vanligare här så det få bli den som får komma med i rapporten.

Den visade sig bara i ca 5 sekunder men då höll jag kameran i handen och hann, via autofokus, ta en bild. Bilden blev lite suddig och dessutom så kom en steglits med i bild men jag ville inte beskära bort den. Den är ju så färggrann och snygg. Entitan är alltså till höger …

Grönfink – Chloris chloris

Bilden tagen tidigt på morgonen i dåligt ljus. Svårt att få in skärpan men att det är en grönfink går inte att ta miste på …

Jag har alltid tyckt grönfinkarna ser lite stränga ut och det tycker jag syns på bilden nedan där den sticker fram huvudet och ser allmänt barsk ut medan grönsiskorna mest ser näpna ut …

Rödhake – Erithacus rubecula

Det är första gången jag ser rödhaken så här tidigt. Den brukar alltid flytta från min trädgård och inte dyka upp förrän i mars/april igen. En dålig bild men att det är en rödhake går inte att ta miste på …

Så går jag vidare med de fyra arter som visade sig med 2 individer. Och då startar jag med den mest misslyckade bilden av alla … den på …

Skata – Pica pica

Skatorna har jag aldrig lyckats ta bilder på. Dom försvinner så fort jag närmar mig fönstret. Och dom kommer aldrig dit när jag sitter där och väntar. Så den här bilden blev ett totalt misslyckande. Skärpan hamnade på busken framför skatan men … visst är det ett bildbevis …

Steglits – Carduelis carduelis

Denna färggranna fågel som nu för tiden är en återkommande gäst i trädgården. Och den är så välkommen. I år har jag dock bara sett två exemplar. Det brukar vara små flockar som kommer på besök.

Talgoxe – Parus major

Fågeln som alltid vinner för Sverige totalt men inte hos mig. Kommer snabbt och hämtar ett frö och sticker sedan iväg igen, ännu snabbare. Svårfotograferad!

Blåmes – Cyanistes caeruleus

Visst är den en favorit. Denna lilla tuffing med sitt blå huvud …

Så går vi in på upploppet. Tvåan i listan presenterade sig med 3 individer. Av många framröstad som Sveriges nationalfågel. Han som sjunger så vackert i vårens ljusa kvällar. Han som började sjunga redan i december denna märkliga vinter. Jag pratar naturligtvis om …

Koltrast – Turdus merula

Så är det då dags att presentera vinnaren i 2020 års fågelräkning! Det var den här arten som räddade hela fågelräkningen. Som gjorde att det i varje fall blev rejäl trafik vid matbordet. Dessutom är den tacksam att räkna då dom sitter kvar länge. Förra året trodde jag att jag slagit rekord i antal individer att räkna vid ett och samma tillfälle då jag räknade till 27 individer av 2019 års vinnare, gråsiskan. Men i år blev det en annan siska som tog hem vinsten och det med hela 33 individer!!! Vinnaren är …

Grönsiska – Spinus spinus

GRATTIS till vinnaren hos mig!

Slutligen kan jag konstatera att bilderna i år är de sämsta jag tagit från något av fågelräkningsåren. Den här tiden på året behövs snö eller åtminstone rejält med frost för att få lite mer ljus. Jag har matplatsen undanskymd för att småfåglarna ska få vara ifred för sparvhöken och det gör att det blir mörkt och väldigt svårfotograferat, går knappt att ställa in skärpan. Men nu är i varje fall rapporteringen klar. Jag har just tittat på rapporteringsstatistiken för hela landet och som vanligt har talgoxen vunnit. Men i Stockholms län leder faktiskt grönsiskan. H Ä R är länken till sidan om ni vill gå in och titta vilken art som vunnit i ert län eller i er kommun!

Avslutningsvis, ett sammandrag av min rapportering för samtliga år …

Det är dags att avsluta inlägget. Idag är det en lite frostig morgon. Det var 5 minusgrader när jag gick ut på morgonpromenaden. Lite moln har dragit in. Vinden är obefintlig och det verkar bli en ganska skön dag.

Fortsatt trevlig vecka till er alla!

En lördag med vårkänsla …

Det är söndagen den 26 januari. Ute blåser en frisk västanvind, det är 7 grader varmt och himlen känns obotligt grå till skillnad mot oskyldigt blå som den faktiskt var igår. Jag flyttar mig tillbaka en dag, till lördagen den 25 januari …

Runt 7:40 gick vi ut på morgonpromenad. Vi hann bara ca 100 m så kom kvarterets rådjur springande över vägen framför oss. Promenaden fortsatte och gryningsljuset var så där vackert som det kan vara en klar och fin morgon. Inga moln, ingen vind.

Det här var en riktig ”djurmorgon”. Förutom rådjuren och fåglarna, som i vanlig ordning sjöng sina vårsånger, sprang en ekorre över gångstigen framför oss och upp i ett träd. Men det mest fantastiska mötet den här morgonen inträffade när vi var nästan hemma igen. Plötsligt så började Lucy hoppa upp och ner och vi undrade vad hon såg. Då fick vi se den … räven. Den kom från en av uppfarterna vid ett grannhus och när den fick se Lucy stannade den och tittade nyfiket först på henne och sedan på oss. Det var en otroligt vacker räv med en fantastiskt fin päls. Vi stod där och tittade en stund på varandra innan den drog sig upp mot skogen. Kaninerna är tillbaka igen efter utbrottet av gulsot för ett par år sedan och jag tror att det kanske var dom som lockade.

Efter rävmötet gick vi hem. Lördag innebär goda mackor från ett närbeläget café som mannen åker och köper medan jag fixar kaffet (hade preppat kaffebryggaren innan vi gick ut). Äggen hade jag också kokat innan vi gick ut så dom stod och väntade med toppluvor på sig för att hålla värmen. Efter frukosten gick jag och kollade hur fåglarna hade det. Och då fick jag se att en av fåglarna lyste i rött … det var rödhaken, min lilla favorit. Jag har aldrig sett ”Red Robin” här i januari förut.

Tyvärr blev det inga bilder på något av morgonmötena då det var för dåligt ljus. Men jag var sugen på att fotografera så när det blev dags för lunchpromenad och det var minimalt med vind och ett väldigt vackert och speciellt ljus åkte vi till vårt nya promenadställe, Brandalsunds naturreservat …

Träden och det varma ljuset var inbjudande …

Men trots att det var i princip vindstilla och torr och skön luft så var det kyligt när vi kom nära vattnet. Men ljuset var vackert den här dagen. Lite lätta rosa stråk på himlen. Inte optimalt att ta bilder i direkt motljus men jag kunde inte låta bli. Försökte dölja solen bakom trädgrenen …

Och trots att partier av den här bilden är helt utfrätta så gillar jag den ändå, mest för de vackra trädsiluetterna och de olika färgnyanserna …

Ytterligare några bilder där jag försökt att skärma bort solen och lyckats lite bättre …

Ett svanpar gled fram som ett par blåtonade siluetter …

Så vände jag mig ytterligare bort från solen och färgerna blev helt annorlunda …

Den här bilden speglar inte dagen. Den ser egentligen grå och trist ut men får vara med ändå, kanske för den gyllen vassen, kanske för andparet som glider fram …

Där vattnet legat i skydd mot vinden fanns antydan till is …

Inte helt vindstilla, en lätt krusning anades som resulterade i ett fint mönster …

Lite spår av nattens frost anades …

Ytterligare en motljusbild men här från en lite skyddad vik …

Dom här ville inte vara med på bild, i varje fall ville dom inte visa sina huvuden. Kanske är det sångsvanar. Senaste dagarna har vi hört på lokalnyheterna att det är ovanligt många sångsvanar i närområdet och bönderna är oroade. Har till och med läst om krav på skyddsjakt. Inte undra på att dom vill dölja sin identitet … även om jag ändå gissar att det är knölsvan …

Nu börjar klockan närma sig 16. Himlen är fortfarande grå, vinden tar i och det är fortfarande plus 7 grader. Återstår bara att önska er alla en bra kommande vecka!

Och januari blåste kall …

Det är snart lunchdags, det är den 23 januari och det blåser inte alls kallt som rubriken vill göra gällande. Men igår blåste det så det stod härliga till och en sångrad (som jag faktiskt inte har en aning om vilken den är) hämtades upp från något djupt skrymsle i hjärnan! ”Och januari blåste kall” löd den som sagt och den bet sig fast likt en etikett som sätts på burkar och flaskor med ett ilsket klister som inte går att få bort! Medan vinden ven gick jag, med huvudet djupt inne i huvan och nynnade på denna okända men kända strof.

Efter den filosofiska inledningen övergår jag till att skriva lite dagbok … eller veckobok rättare sagt. Det blir som vanligt en blandning av en massa oviktigt men ändå viktigt, för det är ju från livet som det kan te sig en vecka i januari …

Den 14 januari gjorde jag en fiskgryta med tomater. Och dom tog jag upp ur frysen. Jag hade ju sådan otrolig tomatskörd 2019 att jag prövade att frysa tomater hela. Och jösses, det gick ju hur bra som helst! Dom såg ut som när jag frös in dom. Och efter att tinat i ca 5 minuter (bara så att det gick att skära dom) skar jag dom i bitar och hade dom i fiskgryten. Och det blev hur bra som helst, precis lika bra som att ha färska …

Fåglarna har kommit till matplatserna. Snart är det dags att räkna dom, den 31 januari till den 3 februari. Blåmesarna gillar äpplena …

Annars ser jag en skillnad mot förra året. Då hade vi enorma flockar av gråsiskor. I år, inte en enda men … då har istället stora flockar med grönsiskor tagit över …

Julen är utslängd och huset fyller jag med tulpaner. Förutom buketter brukar jag placera ut någon/några enstaka i mina kära blå vaser (jag vill ha fler, både tulpaner och vaser) …

Den 19 januari tog vi mitt-på-dagen-promenaden vid den lilla sjön vid den stora bilfabriken. Solen stod mitt på himlen och det gick inte alls att ta några bra bilder. Det fick mest bli detaljstudier …

… skugglinjer …

… den lilla bron …

… våglinjer …

… färgintensivt …

… diffusa solbelyste cigarrer och en ännu mer diffus, ej solbelyst, bänk …

… röda spjut i toppen av träden, perfekt matchande det röda teglet …

Den 20 januari var himlen starkt rosa …

Den 21 januari åt jag lunch samtidigt som jag tittade på senaste avsnittet av Mandelmanns gård där det hunnit bli försommar …

Och så kom då den dagen då det blåste så mycket att den där sångraden dök upp i hjärnan. Dagen var den 22 januari och vi tog lunchpromenaden vid Tveta …

Jag tog nästan inga bilder trots att solen sken. Även om vågorna ser barnsligt små ut så kunde jag inte stå still i vinden, i varje fall kunde jag inte hålla kameran still så det här fick bli den enda vattenbilden den dagen …

I övrigt fick det bli lite detaljstudier även denna dag. Solens lek i en skogsbacke. Ja men visst ser det väl ut som vår …

… solbelysta vassvippor …

… och bak skuggorna såg jag ett växthus lysa likt en diamant och en annan strof dök upp i medvetandet … ”Up ahead in the distance, I saw a shimmering light” … men den kände jag mycket väl igen, hämtad ur en av mina favoritlåtar, Hotel California med Eagles …

Så är vi tillbaka i nutiden. Jag har varit och kollat läget i uterummet där pelargonerna fortfarande blommar …

Och den vita kamelian likaså …

Lucy har just lagt sig i sin ”matte-klia-mig-på-magen-pose” så nu måste jag ägna mig en stund åt henne …

… tillbaka igen. Jag inledde med att säga att ”det är snart lunchdags”. Nu är det lunchdags och även dags att avsluta detta veckoinlägg. Solen skiner och efter maten ska jag och Lucy gå ut på en skön promenad.

En skön fortsättning på torsdagen och en skön helg till er alla!