Våren helt enkelt …

Det är påsk och det är vårvärme och det är dags för ett dagboksinlägg …

Nu ändras nyanserna för var dag, nu flödar ljuset och luften blir lätt att andas … om man inte är pollenallergiker förstås. Jag är tacksam att slippa vara det och lider med er som är det.

Jag tycker om den här tiden, den från slutet av mars och vidare in i april. Den är ljus och lätt, solens strålar når ner till marken genom de ännu kala träden. Färgerna finns kvar från hösten och vintern men vårens nyanser börjar nu på allvar att blanda sig i leken.

Veckorna innan påsk har varit väldigt kyliga. Kalla vindar och nätter med minusgrader. Den 30 mars trotsade vi den iskalla vinden och promenerade vid Tullgarns slott. Fortfarande dröjde de bruna och gula nyanserna kvar …

Vid kanalerna märktes inte vinden. Vattnet var lugnt och fridfullt …

Höstens löv flöt omkring som ett avlägset novemberminne men tillsammans med marsljuset och vattnet bildade dom något som påminde mig om en abstrakt målning, lite Monet-känsla nästan …

Och trots kyliga vindar och nattliga minusgrader så växte vid orangeriet små påskliljor som jag gissar var ‘Tête á tête’ …

I uterummet fortsätter mina kamelior att blomma, även om blomningen nu börjar sjunga på sista versen för den här våren. Den 6 april blommade min fyllda mörkrosa så här vackert …

Men trots att den är vacker så är den ljusrosa min favorit. Den får nästan dubbelt så stora blommor och är så där blekrosa att den nästan tonar mot vitt …

Med dom bilderna så stänger jag kameliarapporteringen för i år.

På fågelfronten har steglitserna hittat tillbaka igen …

I min trädgård händer ännu inte mycket. Men snökrokusen blommar i varje fall i gräsmattan.

… och i dom mörka skuggorna vid boden gör snödropparna sitt bästa för att lysa upp tillvaron …

För övrigt så älskar jag våra tidiga morgonpromenader när luften fortfarande är krispig och frisk utan att vara kall … och jag älskar det tidiga morgonljuset …

Men lunchpromenaderna är inte heller fel. På långfredagen åkte vi till blåsippsstället för att se om dom blå fortfarande blommade. Och det gjorde dom. Jag har sagt det förut och säger det igen. Jag älskar att slänga mig i blåsippsbacken och ta bilder som får bli lite hur som helst …

… fast Lucy undrade vad matte höll på med för en lek …

På påskaftonen, den 20 april, var det dags för 2019 års första utomhusfika vid Taxinge. Vi placerade oss vid ett bord med fin utsikt …

Efter fikat gick vi en stilla promenad. Det var en otroligt skön dag och vi ville nästan inte åka därifrån. Och även om fortfarande färgerna innehöll många minnen från hösten och vintern så började vårens penseldrag synas lite här och där …

Och nu har det hunnit bli kväll påskdagen 2019. Imorgon ska jag fortsätta skola om tomater, chili och paprika. För tomaterna är det första omskolningen och för chili och paprika andra.

Hoppas ni alla har och har haft en bra påsk! En skön fortsättning på påsken och en skön kommande vecka till er alla!

Publicerat i Vår, Vårtecken | 12 kommentarer

Kameliafeber ….

April är här, vårljuset flödar och i uterummet börjar temperaturerna närma sig +30 om jag glömmer öppna fönstret. Men med öppet fönster blir temperaturen idealisk. En skön bris drar genom rummet, solljuset leker bland övervintrande växter och deras blad, blommor och grenar bildar lekfulla skuggor på väggar och golv.

För ett tag sedan var jag övertygad om att mitt fikonträd dött. Det började växa men stannade upp och jag upptäckte att gjorden var sur och illaluktande. Jag försökte luckra jorden uppifrån. Att försöka få ut trädet ur krukan så att jordklumpen skulle få möjlighet att torka upp var inte att tänka på. Trädet fortsatte att se dött ut. Inget hände. Men marssolen sken och aprilsolen kom och tog över. Sakta men säkert torkade jorden. Och så plötsligt vaknade bladskotten och började växa igen. Trädet levde! Och nu fick jag också se att det finns massor av fikon, här syns ett av dom …

Jag trodde inte heller att jag skulle få någon clivia-blomning i år. Men helt plötsligt så finns där 5 stänglar på moderplantan och en var på två av mina frösådda. Ingen bild dock i detta inlägg, det får vänta tills dom slagit ut med sina blekgula blommor.

Men egentligen ska inlägget handla om mina kamelior. Dom har blommat som tokiga i år. Sena i starten men när dom väl kom igång … Alla är av sorten Camellia japonica.

Kamelia kallas vinterns ros. Och visst får jag känslan av rosenknoppar när jag ser min rödrosa med okänt namn …

… även om ‘Brushfield’s Yellow’ får mig mer att tänka på gräddglass …

Och den vita ‘Nobilissima’ om fluffigt vispad maräng …

En av de rosa påminner, innan den slagit ut, om en marsipanros …

Fullt utslagen …

Min andra rosa är mer blekrosa i färgen och helt annorlunda i formen …

Men den mest ”galna” är min röd/rosa/vita. Den har i år så många blommor att dom knappt får plats att slå ut, överallt sitter det knoppar ”i vägen” …

Jag räknade knoppar och blommor men slutade när jag kommit till 120 …

Och till slut kan jag konstatera att en röd/rosa/vit/gul kameliaröra är en härlig röra …

En fortsatt skön aprilvecka till er alla!

Publicerat i Camellia japonica, Kamelia, Vår | 46 kommentarer

Skog, vind och vatten …

Måndag, en ny orörd vecka ligger framför mig. Förra veckan bjöd på blandad kompott. Vårdagjämning, supermåne, trädgårdsmässa, friska vindar och skogspromenader …

När skymningen börjat falla den 20 mars såg jag den, supermånen …

Den 21 och 22 mars besökte jag trädgårdsmässan i Älvsjö, Nordiska Trädgårdar. I år hade dom återigen flyttat till stora hallen så det var betydligt luftigare men … lättare att gå vilse. Jag som har dåligt lokalsinne tappade riktningen totalt.

Behållningen av dessa dagar var att träffa goda vänner. Jag handlade ingenting, i varje fall inget i växtväg. En musmatta med ett vackert trädgårdsmotiv, en mugg med hundar på, en golfbok och några par trädgårdshandskar var allt.

Idéträdgårdarna höll jag helt på att missa. Dom var hm, märkliga i år. Dom märktes inte. Behållningen var istället miniatyrträdgårdarna, dom gillade jag …

I lördags, den 23 mars, blåste en frisk västanvind. Vi åkte till en skog för hitta lite lä att promenera i. En av de få skogar i vårt närområde som fortfarande får vara skog, om man säger så. Den ligger vid en sjö så här fick jag idén till min rubrik, ”Skog, vind och vatten”.

Här finns mossbelupna, fallna träd …

Här finns fortfarande känslan av sagovärld …

En drake vaktade sitt näste …

Vattnet var öppet nära land men längre ut låg isen fortfarande kvar …

Spännande motiv i isen …

… och rörelser i vattnet …

Här finns många stora myrstackar. Det här var en av de större …

En soffa blev ett med naturen …

Men än så länge ligger badstranden öde …

Söndagen, den 24 mars bjöd också på friska västvindar. Vi åkte till ”blåsippsstället” där det lyser blått om våren. Nu hade det varit för kyliga nätter men några små blå hittade jag, även om jag fick leta länge efter dom …

Den sista bilden i det här inlägget får visa det som är så typiskt för den här tiden på året, det tidiga vårljuset! Det där genomskinliga, lätta som tillåts att flöda ner genom trädens kronor och lysa upp marken, innan löven kommit och blockerar …

Det var allt för den här gången. Nu ska jag snart gå ut med Lucy och sedan blir det eftermiddagsbio.

En skön kommande vecka önskar jag er alla …

Publicerat i Allmänt, Trädgårdsmässor, Vår | 27 kommentarer

Den 20 mars kl 22:58 – Vårdagjämning

Trodde inte vårdagjämningen inträffade förrän den 21 mars men såg att det var redan idag … eller sent ikväll, närmare bestämt kl 22:58! Och precis som jag såg att det var idag det skulle ske så började solen skina efter förmiddagens moln och regn. Var tvungen att ta några bilder för att fira den stora dagen. Hade inte så mycket att ta på men en bedagad tulpanbukett fick agera modell …

Och ett par kameliabilder fick slinka med också …

Önskar er alla en skön vårdagjämning, Själv håller jag som bäst på att laddar inför trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar imorgon!

Publicerat i Camellia japonica, Kamelia, Vårdagjämning | 13 kommentarer

Ny dator, reklamfri blogg och lite annat …

Hej i vårmånaden mars! Här kommer ett livstecken från den osynlige bloggaren …

De första stegen är avklarade, ny dator är inköpt och allt data, värt att spara, överflyttat från den gamla. Det visade sig att jag hade foton sedan 1999 då jag köpte ”min” första digitalkamera i julklapp till maken. Han provade att ta ett par bilder med den, sedan provade jag och resten är historia.

Jag kommer att beskriva lite vad jag gjort så här långt, mest för min egen del, då det här är min dagbok.

Steg 1 – Få igång den nya datorn – klart!
Att starta upp den nya datorn, koppla upp sig mot nätverket, lägga upp användarkonton, lösenord etc var snabbt fixat (det mesta var ju förberett i datorn). Nu hade jag en tom dator redo att fylla med data. Och så vansinnigt skönt med en dator som går snabbt och som jag framför allt kan surfa på. Jag har ju inte ens kunnat kolla min mail, kommentera på bloggar plus att jag inte ens kunnat öppna många bloggar. Men nu känns det som kontakten med omvärlden är återupptagen igen 🙂

Steg 2 – Kopiera data till den nya datorn – klart!
Planen var att använda en extern hårddisk där jag under alla år kopierat ner mina bilder och annat som extra backup. Men det behövdes inte för jag upptäckte att jag kunde koppla upp mig direkt mot hårddisken i den gamla datorn bara jag gav ”mig själv” rättigheter att göra det. Det gjorde att jag kunde sitta vid min nya dator och ta upp mapparna på min gamla dator och sedan kopiera över innehållet till min nya. Det tog lång tid (närmare 2 veckor) då det som sagt var bilder sedan 20 år bakåt men också mycket skräp som jag inte ville ha över. Jag började alltså med en ordentlig städning innan jag var redo att kopiera. Trots det blev det 694 gb så det tog sin tid. Men jag har gott om plats i min nya dator så jag behöver inte vara orolig över att det ska bli platsbrist.

Steg 3 – Reklamfri blogg – klart!
Min plan var att när jag fått igång min nya dator skulle jag också betala för att slippa reklamen på min blogg. Jag har ju inte märkt själv hur mycket reklam som funnits på min blogg (i och med att jag är inloggad på WordPress ser jag ingen reklam) men när jag tog upp min blogg utan att logga in fick jag en chock! Det var reklam överallt! Men nu är bloggen reklamfri! Känns verkligen jätteskönt.

Steg 4 – Nytt fotoprogram – ej klart!
Här har jag inte bestämt mig ännu hur jag ska göra. Jag har i gamla datorn en gammal version av Photoshop (CS5) som fungerar bra där men som inte fungerar i den nya. Nu kan man inte köpa Photoshop till en engångskostnad längre utan bara abonnera till ett fast pris per månad. Nackdelen är att det är dyrt men fördelen borde vara att alltid ha en aktuell programvara att jobba med. Ett annat alternativ är Affinity Photo som går att köpa till en engångskostnad och dessutom är billig. Men, då blir det att lära sig ett nytt program som dessutom bara finns på engelska. Så tills jag bestämt mig kör jag vidare med fotoredigeringen på min gamla. I och med att det är så smidigt att kopiera över datat så kommer jag att ladda in bilderna på min gamla, jobba med dom i fotoprogrammet och sedan lägga över dom i den nya. Visserligen är min gamla dator väldigt seg men ett tag kan jag köra på det sättet. Och ska jag vara riktigt ärlig så gör jag just nu inte mycket med mina bilder så egentligen behöver jag kanske inte så avancerat program. Men samtidigt så har jag planer på att börja fotografera mera så …

Ja, ja, fortsättning följer …

Steg 5 – Nytt nätverk – ej klart!
Vi behöver verkligen ett nytt nätverk som vi kan nå ifrån hela huset. Idag kan vi t.ex. inte titta på play-tjänster i TV-rummet och det går inte att nå nätverket i uterummet och vardagsrummet och knappt i köket. Vi planerar att ha ett s.k. mesh-nätverk (rekommenderas i villor som vår, med tjocka väggar och två våningar). Men orken räcker inte till just nu utan vi väntar ett tag till.

Och vad har då hänt för övrigt sedan mitt förra inlägg …

Den 4 mars …

Jag såg årets första duva. En väldigt dålig bild men det var den enda jag hann ta innan en skata kom och skrämde iväg duvan …

Samma dag fick vi besök av en ekorre som tyckte koltrastens äpplen var väldigt delikata …

Vädret har varit grått och trist till stor del men den 10 mars sken solen och vi var ute vid Taxinge och jag letade vårvinterfärger …

Isen hade inte så mycket färg men var dramatisk och spännande …

Vid Taxinge Näsby finns en del spännande små byggnader som renoverats. Ett är det så kallade ”Näverhuset” …

Och här går att läsa om Näverhuset och hur renoveringen gått till …

Ett annat hus är ”Ishuset” …

… och här går att läsa mer om det …

Och här syns en av slottets flygelbyggnader. Fast det var egentligen inte den jag fotograferade utan den enorma rhododendronbusken som lyser grön och fin i solen …

Och vad händer då hos mig …

Blyblommorna ser döda ut och det gör till min stora sorg även mitt stora fikonträd. Det började grönska för en dryg månad sedan men stannade sedan upp och igår såg jag att jorden verkade blöt och luktade illa, trots att jag, som vanligt, knappt vattnat alls under vintern. Märkligt. Clivian har inte en enda knopp, jo en som torkade bort. Nu återstå att se hur det gått med Ginkgon. Ännu syns inget livstecken men den brukar å andra sidan vara sen. Pelargonerna ser också halvdöda ut men några kanske tar sig om jag planterar om dom. Sämsta övervintringen i uterummet någonsin och jag vet inte varför.

Men kameliorna frodas och blommar för fullt! Det är ju skönt om något överlever. Här följer några bilder som jag tog den 10 mars

För övrigt så har jag bara sått chili och paprika. Dom är omskolade och ser ut att ta sig fint. Så småningom ska jag så tomater men det blir inte förrän i slutet av mars. Årets sättpotatis (Cherie som vanligt) är inköpt men ligger än så länge i svalen. Men snart ska jag lägga ut dom i ljuset i uterummet.

Det var väl allt just nu. Ska försöka komma igång med bloggandet igen så smått. Igår kväll, den 17 mars vid 19-tiden sjöng koltrasten så där fint som han gör under vår/försommarkvällarna. Kändes så härligt att lyssna till. Just nu, den 18 mars kl 12:30 vräker regnet ner och prognosen säger att det ska fortsätta hela dagen. Men det behövs för att fylla på grundvattennivåerna.

Nu återstår bara en sak. Att önska er alla en skön fortsättning på veckan!

Publicerat i Allmänt, Camellia japonica, Kamelia | 23 kommentarer

En statusuppdatering …

Hej alla!

Det är tyst från mig, både när det gäller blogginlägg och kommentarer. Har ju, som jag skrivit i tidigare inlägg, problem med det mesta p.g.a. min gamla dator. Men … nu har jag beställt en ny och hoppas få den nästa vecka. Men sedan kommer ju allt annat med att få över alla bilder från min gamla (15 års bilder), skaffa nytt fotoprogram etc. Dessutom måste vi få till vårt nätverk i huset. Så det kommer nog att vara lite tyst från mig ett tag framåt också.

Jag läser era blogginlägg på min läsplatta men vill försöka undvika att sitta vid den för mycket så därför skriver jag inga kommentarer. Märker i min nu mycket onda nacke att ”läsplatteställningen” inte är speciellt bra. Nu har jag ”pallat upp” den så jag kan sitta i lite rakare ställning och läsa på den. Det är bara att konstatera, alla år på jobbet med datorarbete börjar visa sig nu. Den beryktade gamnacken.

Men … icke för ty! Nu blir det i varje fall ett inlägg med några bilder (tog mig 1 timme att ladda upp så ni kan ju tänka er att jag inte vill hålla på med det så ofta). Men då det här även är min dagbok så är det viktigt för mig att dokumentera vad som händer, i synnerhet vädermässigt.

Nu förflyttar jag mig tillbaka ända till den 20 januari då det var en vacker vinterdag. Vi var ute vid Taxinge (som vanligt) och kunde konstatera att vattnet var öppet och färgerna isande blå …

I början av februari kom en del snö. På lördagen den 2 februari var T ute och skottade uppfarten och trottoaren. På natten mot söndagen, den 3 februari, var jag uppe på toaletten och såg att det snöade men ”inte så farligt”. Men på morgonen när vi klev upp, då såg vi hur mycket snö det kommit. Visst var det vackert när man tittade ut över grannskapet …

Men när jag tittade ut i trädgården kunde jag konstatera att jag var tvungen att gå ut och göra en insats. Vårt rådjursstängsel hade lagt sig ner liksom måbärshäcken …

Efter att ha pulsat fram i snömassorna och tagit bort snö fick jag ordning på stängslet igen …

Sedan var vi ute och skottade i flera timmar innan vi gick in och lagade mat och åkte iväg för att titta på årets Täljerevy vilket alltid är trevligt.

Den 4 februari inleddes med gnistrande kallt väder och solsken. En vacker vinterdag …

En koltrasthonas fjäderdräkt lyste i varma nyanser i solskenet …

Men det var inte många dagar snön låg kvar. Efter den tillfälliga köldknäppen kom värme och regn. Snön smälte och nätterna med temperaturer runt nollan eller någon minusgrad gjorde alla gångvägar förrädiska. Den här vintern har jag levt med mina Icebug på fötterna för jämnan känns det som.

Den 17 februari var vi återigen vid Taxinge. Nu var dagen lite mulen och färgerna helt olika de som var i januari. Nu hade återigen isen lagt sig …

Idag, den 23 februari, är det mulet och blåsigt. Igår natt hade vi minus 10 grader men idag är det återigen plusgrader. Det spås bli många plusgrader men det återstår att se om det blir det även här. Det pratas mycket om att våren är på ingång. Jag kan i varje fall konstatera att som vanligt ligger snön djup i vår trädgård. Men jag är faktiskt glad över det, kommer aldrig mer att klaga över vår blöta tomt.

Det här var alltså en statusuppdatering. Nu vet ni varför jag är så osynlig i bloggvärlden. Men förhoppningsvis ska det bli en förändring om några veckor, om jag får igång allting. Måste säga att jag både ser fram mot och bävar över allt som måste göras.

En trevlig helg till er alla!

Publicerat i Allmänt, Vinter | 17 kommentarer

Fågelräkning 2019 … och vinnaren hos mig blev …

Oj så ovant det känns att skriva 2019 … och så ovant det känns att blogga. Det var ett tag sedan nu men det har (som jag meddelat förut) med min gamla dator att göra. Det är ett helt företag att göra ett inlägg, i varje fall om man ska ha med bilder. Och att kommentera är också ett helt företag. Ja …. jag vet! Jag måste göra något åt det, skäms faktisk som aldrig får den beryktade bakdelen ur vagnen. Men nog om det … nu ska det i varje fall bli ett inlägg och det ska handla om våra bevingade trädgårdsvänner 🙂

Den sista helgen i januari varje år (inklusive fredag och måndag) är det fågelräkning. Då inträffar evenemanget ”Vinterfåglar inpå knuten” och då kan vi alla räkna fåglar och jag har varit med och räknat sedan 2012. Det här året inträffade räkningen den 25 – 28 januari.

Det här är en högtidsstund för mig. Då kan jag med gott samvete bänka mig vid min utkiksplats, flera timmar per dag, utrustad med kamera, penna, papper och fågelböcker för att skåda, räkna och fotografera.

Jag har en utmaning till mig själv, att varje art jag ser måste jag också ta minst en bild på. Och även om bilden/bilderna blir ett totalt misslyckande och jag har bättre i arkivet så är de enda bilder som tagits under fågelräkningshelgen de enda som får vara med i detta inlägg.

I år har det varit en stor mängd fåglar men antalet arter har varit få. Jag väntar ett tag med att avslöja vinnaren och börjar från botten.

Fyra arter visade sig med 1 individ.

En gråsparv kom på en blixtvisit och här har vi det första exemplet på en misslyckad bild, men det går ändå att se att det är en gråsparv …

En annan blixtvisit gjordes av en grönfink och samma sak där, omöjligt att hinna få en bild på en fågel som bara hälsar på i ca 4 sekunder …

Skatan är ett annat besvärligt fotoobjekt. Så fort jag tittar på den så flyger den. Och den flyger alltid över vårt tak och sätter sig på grannens tak. Så det var där jag fick ta den här bilden …

Och den sista som bara visat sig med 1 individ är hackspetten. Vi brukar ha ett par men jag har bara sett hanen den här helgen med sin röda fläck i nacken …

Så kommer vi till den enda art som visat sig med 2 individer. Lagom till fågelräkningshelgen dök 2 björktrastar upp vid fågelmatningen men dom var bara där en åt gången då dom jagar bort varandra. Björktrasten är den fågel som är allra lättast att fotografera då den sitter relativt still och stannar länge vid maten, som oftast består av äpplen …

Fast ibland släppte den äpplet och poserade villigt …

Den fågel som alltid brukar vinna räkningen för Sverige totalt är talgoxen. Hos mig såg jag bara 3 individer och dom var inte där ofta så bilderna blev rätt trista, mest dokumentation ….

Och den här skulle raka vägen i papperskorgen då skärpan hamnat fel men jag ångrade mig. En bild kan vara som en abstrakt målning. Och visst syns det väl att det är en talgoxe även om den ser ut som den är lite slarvigt målad …

Talgoxen har visat sig varje år hos mig och det har även nästa fågel som i år visade sig med 4 individer, den näpna blåmesen

… även den en älskare av äpplen …

… som ibland släcker törsten med snö …

… men mest är den näpen och söt …

En annan näpen och söt fågel är grönsiskan som jag lyckades räkna till 7 individer vid ett och samma tillfälle …

I rampljuset …

Nu gör jag en störtdykning …

Nu börjar vi närma oss upploppet. Tvåa blev hos mig den fågel som för några år sedan framröstades som Sveriges nationalfågel. Naturligtvis är det koltrasten. Tidigt varje morgon när det fortfarande är mörkt sitter massor med koltrastar på vår altan och väntar på att få börja äta. Som mest räknade jag till 12 individer.

Koltrast hane …

Koltrast hona …

And the winner is … GRÅSISKAN! Ända sedan i början av december har vi haft jätteflockar med gråsiskor. I onsdags försvann dom och var borta hela torsdagen och jag trodde inte jag skulle få se en enda när det var dags för fågelräkning. Men i fredags … då kom dom tillbaka med råge. Det var omöjligt att räkna. Jag uppskattar att det var 50-60 där men det var ju bara en uppskattning och det gäller att lyckas räkna dom. Jag gjorde helt enkelt så att jag tog en bild, förstorade den och så räknade jag. Med säkerhet kunde jag då få ihop 27 st. Räknade bara dom jag verkligen kunde identifiera som gråsiskor. 27 är i underkant det vet jag men jag har i varje fall inte rapporterat för många.

Gråsiskan är en näpen fågel och rolig att fotografera. Den här bilden är långt ifrån perfekt men jag gillar att få med lite av den ostyriga växtligheten eller kanske jag ska säga verkligheten. Det är också en av få med ett riktigt rött lysande bröst som fastnade på bild …

En liten vilostund innan det är dags att äta igen …

Följande bildserie är nog den jag är mest nöjd med. Plötsligt var ljuset perfekt och den lilla gråsiskan placerade sig perfekt i omgivningen …

Det var hela topplistan. Jag kan konstatera att steglitserna som tidigare varit här i ganska stora flockar höll sig helt borta under fågelräkningen. Jag hoppas dom kommer tillbaka.

Jag avslutar bildsvepet från detta års räkning med några samlingsbilder …

Statistik då! Det är ju alltid roligt. Från rapporteringssidan kan man ta ut statistik på hur man rapporterat under tidigare år. Så här ser min statistik ut:

Slutligen en länk till rapportsidan och topplistan. Den är ganska rolig att gå in på för det går att filtrera på olika saker. Bland har det varit intressant att filtrera på län. Jag hade ju många gråsiskor och det går att se att Stockholms län och länen däromkring har gråsiskan i topp medan t.ex. de sydligare länen knappt har den med alls. Just nu kan jag också konstatera att blåmesen halkat ner till fjärde plats och att pilfinken tagit över andra platsen. Gråsiskan trängde sig in på tredje plats förra året och ligger kvar där.

Och naturligtvis länkar jag till TrädgårdsFägring. För är det något som hör hemma i våra trädgårdar så är det väl fåglarna.

En fortsatt skön vecka till er alla. Nu går vi snart in i årets kortaste månad och när den är avklarad … ja då är det mars. Undrar om jag skaffat mig en ny dator då? 🙂

Publicerat i Allmänt, Fåglar, Vinterfåglar inpå knuten | 13 kommentarer