Hösten är här med råge, det är lördagen den 19 oktober 2019, solen skiner för ovanlighetens skull och jag är, sedan en dryg vecka, återigen tillbaka på svensk mark. Har varit på resande fot i Kroatien under åtta dagar där den sköna sommaren dröjde kvar i ett landskap som var bedårande vackert. Bland annat besökte vi den vackra nationalparken Krka (jo det är sant, inga vokaler i namnet) med vacker natur, brusande vatten och där marken var rosa av blommande cyklamen. Båtfärd till de vackra Elafitöarna blev det också, många timmar att strosa omkring i den fina staden Trogir, vandring i ett regnigt Dubrovnik, vin, likör och marmeladprovning och mycket annat …
Men det var inte den bästa tiden jag planerat in för min resa då den hamnade mitt i tomatskörden. Det hade väl gått an om det hade varit ett normalt år eller åtminstone bara ett ”över förväntan”-år men det blev det inte i år. Jag har nämligen aldrig varit med om en liknande skörd. Att drunkna i tomater var något jag aldrig trodde jag skulle göra. Och när ca 500 stora pastatomater mognar samtidigt och måste tas omhand, då blir det stressigt. Att blogga eller göra något annat än förbereda resan och ta hand om tomater var inte tal om. Jag kan kort och gott säga att det blev väldigt, väldigt stressigt, därav min bloggpaus. Jag vill heller inte skriva på min blogg när jag ska ut och resa så därför kunde jag heller inte tala om orsaken. Men nu är jag tillbaka i Sverige igen, resan var otroligt avkopplande och visst … jag har fortfarande tomater att ta hand om men nu ett mer normalt antal … har i skrivande stund nog ”bara” ett 50-tal mogna pastatomater att ta hand om plus några hundra småtomater, i princip ingenting alltså 🙂 De som ligger i matkällaren för att konsumeras under november är då inte medräknade.
Innan jag reste hade jag påbörjat årets skördeinlägg och det tänkte jag skriva klart nu, främst som eget kom-ihåg till nästa år. Det blir ett långt inlägg för jag vill ha allt samlat på en plats. Och jag inleder naturligtvis med … TOMATERNA
Jag börjar med att flytta mig tillbaka till förra året då jag prövade att så några olika sorters evighetstomater och den jag ska skriva om heter ‘Ponderosa’ (som bröderna Cartwrights ranch för er som är så gamla att ni minns den gamla TV-serien 🙂 ) Som kuriosa kan jag berätta att jag faktiskt besökt Ponderosa där serien spelades in när vi var på en USA-resa och bland annat besökte Lake Tahoe. En speciell och även lite vemodig känsla. Men … nu var det tomaten med samma namn som jag skulle skriva om …
Att det var en evighetstomat kan jag intyga. Jag prövade hur länge jag skulle kunna ha några av dom kvar. Jag skördade dom i augusti 2018 och hade dom kvar till början av juli 2019. Då först började dom bli mjuka. Det var ju helt otroligt. Dom låg där på sitt fat, månad efter månad och såg ut som gula plommon (en del använde jag förstås i matlagningen) …
Dom var blekt gula på utsidan men svagt röda på insidan …
Hur dom smakade? Nja, det var inga tomater man går och äter på som godistomater, tyckte egentligen inte dom smakade någonting. Jag använde dom inte ens i sallad. Men jag brukade gratinera dom i ugnen och använda som tillbehör till middagsrätter av olika slag. Det var dom ok till men jag kommer inte att satsa på dom igen. Men det var kul att prova.
T O M A T E R – 2019
Jag tar inte frön från egna tomater, jag skickar efter frön, mycket för att jag är lite lat men också för att dom växer så tätt tillsammans så dom förmodligen skulle beblanda sig med varandra. Dessutom har jag några ”F1-sorter” som jag gillar och som jag alltid vill ha och dom kan jag inte ta frön ifrån.
Jag vill ha ett antal små tomater men främst pastatomater. Efter att tidigare år prövat många sorter (för det har varit så kul) så har jag nu begränsat mig till ett fåtal som jag gillar och som ger mig det vill ha ut av skörden.
De sorter jag haft i år är:
Maskotka – Röd tomat av modell ”lite större” körsbärstomat. Ger rikligt med skörd, går bra att ha i kruka i uterummet men fungerar också utomhus. Den har jag haft i många år och den kommer jag att ha nästa år. Busktomat som inte blir så hög, lite yvig dock, jag brukar försöka binda upp den för att den inte ska bli för ostyrig.
Ildi – Gul något avlång körsbärstomat som bildar klasar med massor av frukter. Nackdelen är att den mognar sent (jag odlar den utomhus då den blir hög) men fördelen är att hela klasar med mängder av frukter går att hänga i fönstren där dom mognar efterhand och ger skörd långt in på sena hösten. Den kommer jag att odla även nästa år.
Sungold – körsbärstomat, orange till färgen. Den här tomaten odlade jag för många år sedan men slutade för den sprack så lätt. I år prövade jag igen men upplevde samma sak. Inga andra tomater sprack men ‘Sungold’ gjorde det. Även om dom inte var spruckna när jag tog in dom så sprack dom efter ett tag, även om dom bara var halvmogna. Den är god, en ren ”godistomat”. Kommer inte att odla den igen.
F1 Sweet’n Neat Cherrie Kisses – Körsbärstomat med röda frukter. Väldigt rikgivande. Passar utmärkt att ha i kruka i uterummet eller på balkong. Söt och god. Det var en kruka med den tomaten som ramlade omkull en natt i uterummet och tappade ett halvt kilo omogna tomater. Då kan ni tänka er mängden, ett halvt kilo omogna körsbärstomater. Det var det som gjorde att jag prövade att göra grön tomatmarmelad som blev en stor favorit. Trots missödet fortsatte den att ge mängder med skörd. Hade tre ex, två i uterummet och en utomhus. Den utomhus trivdes inte lika bra som dom i uterummet men gav ändå rejält med skörd. Kommer jag definitivt att ha även nästa år om jag får tag i frön. En systertomat är den gula ‘F1 Sweet’n Neat Lemon Sherbet’. Uppför sig precis som den röda och ger mängder av söta, goda, gula tomater. Den har jag odlat för ett par år sedan och kommer att ha nästa år om jag får tag i frön. Den kommer att bli ersättaren för ‘Sungold’.
Sweet Casaday – Ca 5-6 cm, avlång, röd med gula strimmor. Ett impulsköp, råkade se en fröpåse och köpte den. Lite kul att ha odlat. Faktiskt väldigt bra att ha till soltorkade tomater i ugn. Då den är smal och avlång så delade jag den på längden och skar den sedan i bitar som var ca 1,5 – 2 cm. Kanske kommer jag att ha den just för att den var så bra till ”soltorkning”.
Moneymaker – Typisk röd rund tomat, inte så stor, smakade gott. Gav inte så stor skörd hos mig men det berodde nog på att den stod mörkt och trångt. Ganska bra ”lagom” -tomat som jag kanske satsar på nästa år. Eller också prövar jag en annan liknande.
Dina – En varmgul rund tomat, rätt stor, betydligt större än ‘Moneymaker’. En favorit hos mig som jag odlat i flera år nu. Den är lite mjuk och har mycket fruktkött och är söt och god. Inte så hållbar men jag kan skära upp en och bara äta och njuta. Brukar också använda den tillsammans med röda i matlagningen då den ger en söt god smak. Kommer jag definitivt att odla även nästa år.
F1 Incas – Avlång, stor och fast pastatomat. Enormt hållbar, fungerar jättebra hos mig. Jag har haft den i alla år jag odlat tomater och alltid fått riklig skörd. De år som det blir sämre skörd överlag brukar ändå Incas ge bra med skörd. Den påminner i formen om en annan pastatomat som jag har odlat i flera år, ‘Rio Grande’. Den är dock inte alls lika hållbar och jag har nu övergett den och satsar enbart på ‘F1 Incas’ då den är utmärkt att ha i matlagningen. I år har jag haft 8 plantor och kommer definitivt att ha minst lika många nästa år. Den trivs utomhus och blir inte så hög. Jag skördade de första i slutet av augusti, dom var fortfarande fasta och fina i slutet av september. Men … då det är en stor tomat så kan den drabbas av pistillröta, det märkte jag första året jag odlade den. Men då lärde jag mig knepet att alltid ta bort alla blad under första blomklasen. Kan se lite konstigt ut med ”de höga, kala stammarna” men sedan jag började med det får inte en enda pistillröta längre. Dessutom är ju jämn bevattning viktig men det kan vara svårt när dom står ute och kan drabbas av häftiga regnskurar. Hos mig är det definitivt borttagandet av blad som gjort susen. Detsamma gäller ‘Dina’ som också är en stor tomat.
Det var dom sorter jag odlade sommaren 2019. Här är en bild på några av plantorna. Till vänster syns ‘Dina’ och till höger ‘F1 Incas’ …
De små tomaterna ser ut som godis och smakar många gånger som godis och … äts också som godis. Men jag använder dom också i sallader och till att soltorka i ugn (mer om det nedan) …
Och så här har det sett ut i många av fönstren sedan i början av september …
Här kommer en liten sammanställning av det jag gjort/gör med tomaterna …
Tomatmarmelad
Som jag skrev tidigare så hände detta av en olyckshändelse, nämligen att en tomatplanta ramlade omkull en natt och tappade ett halvt kilo omogna tomater. Jag googlade och hittade massor av recept på grön tomatmarmelad. I många ingick citron och ingefära och det tilltalade mig så det fick det bli. Dom flesta hade vanligt strösocker men jag körde syltsocker.
Det doftar så friskt och gott av gröna, omogna tomater skurna i små bitar …
Och resultatet med ost och kex eller på en bit rostat bröd, mmmm …
Tomat och paprikasoppa …
Just det, paprika, det är lika bra att städa av dom direkt, även om vi befinner oss bland tomaterna. Det blev samma sak där nämligen, en enorm skörd och dom mognade tidigt. Jag har haft två sorter, en spetspaprika ‘F1 Lipari’ (4 plantor) och en ”vanlig rund”, ‘California Wonder’ (2 plantor). Bilden nedan är från den 27 september och visar två av plantorna. Fortfarande är det mängder med spetspaprikor kvar att skörda …
Soppan gör jag i ugnen, det blir extra gott när tomater, paprika, lök, vitlök och chili rostas i ugn och dofterna ska man inte tala om … ljuvliga …
Äts med ett gott bröd (bild från 2014 men soppan ser likadan ut i år)…
Här är ett inlägg från 2014 där receptet till soppan finns med.
Den här soppan äter vi ofta ”färsk” under hösten men jag fryser även in i portionsförpackningar för att ha under vintern och våren. Men grädden tillsätter jag inte förrän vid tillagningen.
Jag använder även detta recept som grund för vinterns pizzasåser, då med minimalt tillsatt vätska, ibland ingen alls beroende på hur mycket vätska tomaterna släpper. Bara att ta fram en burk ur frysen när det är dags för hembakad pizza.
Jag kan säga att vi nu har soppa och pizzasås i frysen så det räcker fram till nästa års skörd!
Soltorkade tomater i ugn
Det här är något av det bästa jag vet. Dom blir så goda och dom passar så bra i en pastasås. Jag lägger dom på en plåt och torkar dom i varmluftsugn. Jag använder olika tomater men försöker att ha de olika ”bitarna” lika stora. Har varierat värmen men kör nu på 80 grader varmluft …
När dom är klara (lite sega och mjuka och inte vätskar sig för mycket) lägger jag dom i glasburkar med basilika, vitlök och kanske lite chili. Fyller upp med olivolja och är mycket noga med att oljan verkligen täcker, det är viktigt. Första året var jag lite snål med oljan och då fick jag mögel efter någon månad. Nu håller dom flera månader i svalen …
När vi blir sugna på en god pastasås fräser jag lök, vitlök, persilja, chili och soltorkade tomater i lite olivolja (den från inläggningen av tomaterna är idealisk). När det fräst ihop och doftar gott häller jag i pastan tillsammans med lite pastavatten. Tillsätter lite grädde och till slut lite grovriven svartpeppar. Upp på tallrikar och på med riven ost, mums! Och … oljan som blir kvar i burkarna är supergod med sin smak av tomat och annat och den använder jag i matlagningen.
Grovt krossade tomater
Ja vad gör man när man kan bada i tomater. Jag tog ca 550 g tomater, skållade dom och drog av skalet. Hackade dom grovt och la ner dom i en låda. Kryddade med flingsalt, timjan och basilika. Satte på locket och lät burken stå framme i köket och ”dra” tills nästa dag då jag gjorde lasagne. Ja men … vilken otrolig skillnad med egna krossade tomater. Vackert, doftande och bara en sådan härlig känsla av att ”det här är mina egna tomater”.
När jag inte längre vet vad jag ska göra med dom tomater som är kvar kommer jag att krossa dom och lägga i frysen för att använda när jag gör lasagne och annat i vinter. En del kommer jag att frysa hela, har läst att det fungerar. Dom kommer jag att använda när jag gör fiskgryta med tomat och stark curry.
Och på tal om fiskgryta och annat tomatrelaterat. Den 24 september gjorde jag tre ”tomatsaker”. Marmelad, fiskgryta och ketchup (eller något liknande ketchup i varje fall) …
Ketchup eller vad man nu ska kalla det …
Jag gjorde ketchup förra året men i det receptet ingick honung och det hade jag inte hemma så nu blev det fritt skapande. Jag kokade ihop ”ketchupen” i två och en halv timme (ja, det är sant) och när det var klart var den riktigt tjock. Jag smaksatte den med allt möjligt, bland annat vitvinsvinäger, chili, Worcestershiresås och lite rivet citronskal.
Den 27 september åt vi högrevsburgare med pommes frites och jag pytsade upp lite ketchup i varsin skål som vi kunde använda och doppa pommesen i. Och döm om min förvåning när mannen i huset blev helt såld. Han gick och hämtade mer hela tiden och han hade den inte bara till pommesen utan även på hamburgaren. Så nu måste jag försöka dra mig till minnes hur jag gjorde. Så här såg den ut när den var klar …
Stekta gröna tomater
Minns ni den helt underbara filmen ”Stekta gröna tomater”? Nu när jag hade så många tomater kunde jag ju unna mig att leka lite. Inspirerad av filmen gjorde jag en variant av stekta gröna tomater som är en frukostklassiker i amerikanska södern.
Jag tog en omogen ‘Dina’. Tyvärr hade den börjat bli lite röd inuti och var lite lös men det fick duga …
Gjorde en dubbelpanering med mjöl som jag smaksatt med rökt paprika och chili (fatet till höger i bild). Därefter ägg och sedan pankoströbröd …
Så här såg dom ut när dom var klara. I skålen ligger lite crème fraîche med kryddor …
Hur dom smakade? Jo paneringen var supergod och anrättningen fick mig sugen på den gamla klassikern panerad camembert. Tomaterna … nja. Det var kul att pröva men troligen inget jag kommer att göra i framtiden.
Förvaring av tomater
Många kanske blir förvånade att jag har tomaterna liggande i fönstren där dom blir utsatta för både värme och sol. Men jag har inte plats för alla och dom jag beräknar att använda inom en månad fungerar bra att ha i fönstret då dom är så pass hållbara. Precis innan årets frost slår till skördar jag de sista som jag dels hänger i klasar i fönstren där dom mognar långsamt. På bilden syns ‘Ildi’ …
De större lägger jag på olika brickor och ställer i matkällaren där det är mörkt och svalt. Där mognar dom långsamt och det gör att vi har färska tomater under i stort sett hela november. Naturligtvis smakar dom inte som solmogna tomater man skördar på sommaren men … dom smakar ändå väldigt mycket tomat …
När bara någon dag återstod innan jag skulle åka till Kroatien trodde jag att jag inte hade så många stora pastatomater kvar i fönstren. Räknade dom för att se hur många och döm om min förvåning när jag kom fram till 75 stycken! Insåg ju att dom inte skulle klara sig där tills jag kom hem så jag fördelade ut dom. En del la jag i uterummet på en bricka och resten i svalen. När jag kom hem kollade jag hur dom kändes och dom var fortfarande fasta och fina. Perfekta att fortsätta ha i matlagning de närmaste veckorna. Det kommer att bli väldigt mycket mer tomatsoppa som kvällsrätt och kanske en omgång ytterligare ketchup för dom håller ju inte hur länge som helst. Dessutom hade många av de små tomaterna jag hängt i klasar i fönstren mognat när jag kom hem och dom kommer jag att äta som godis och ha i sallader. Men då dom är många blir det nog även ytterligare ett par omgångar med soltorkade tomater till vinterns pastasåser.
Och med det lämnar jag tomaterna och går över till …
G U R K A – 2019
Jag odlar två sorters gurka, en slanggurka och en inläggningsgurka, båda självbefruktande (partenokarp). Här har jag hittat två sorter som jag gillar och dom odlar jag varje år:
F1 Sherpa – slanggurka, längd ca 15 cm. Mest för färskkonsumtion eller tzatziki. Jag har fyra plantor, två i uterummet och två på altanen. De i uterummet producerar många gurkor under sommaren, brukar slänga plantorna i mitten av augusti. De på altanen håller lite längre, till mitten av september. De sista gurkorna skördade jag den 14 september och gjorde gurksallad av som vi hade som tillbehör till en av våra favoriträtter, Yakiniku …
F1 Partner – Druvgurka (inläggningsgurka). Den här odlar jag i pallkrage och hade i år tre plantor. Brukar ha två och det har faktiskt givit mer skörd än de tre jag hade i år gjorde. Men det räckte till det jag behövde. Jag lägger in smörgåsgurka som räcker ett helt år framåt. Den här bilden är från 2015 men en gurkburk är ju en gurkburk …
I år prövade jag också för första gången att göra Bostongurka med ett väldigt lyckat resultat. Det har jag skrivit om i ett annat inlägg och kopierar in text och bilder från det inlägget här …
Den 29 augusti prövade jag att göra Bostongurka för första gången. Googlade och hittade massor med recept. Väldigt skiftande när det gällde mängd gurka, ättikslag och koktider så det fick bli en blandning av olika recept. Det här ingick i varje fall …
Hackade för hand och färdighackat blev det knappt 600 g inläggningsgurka, 75 g paprika och 130 g lök. Lite chili fick följa med också …
Lade lök och paprika i en kastrull och fyllde upp med vatten så det precis täckte. Kokade upp och lät rinna av i durkslag.
Ättikslagen gjorde jag på drygt 1 dl socker, 1 dl ättiksprit (12%), 1 tesked salt och 1 msk senapsfrön (en mix mellan flera recept). Kokade ihop den och tillsatte sedan allt ”grönt” (gurka, paprika, lök och chili). Lät det koka i 25 minuter (också det en mix mellan olika recept). Två burkar blev det …
Det var det om gurkan, nu går jag vidare till …
C H I L I – 2019
Jag har dragit ner betydligt på både antal plantor och sorter när det gäller chili. Jag odlar bara för konsumtion och har några ”måste”-sorter.
Fish pepper – En vacker chili med variegerade blad och lagom starka frukter, idealiska att torka och använda som chiliflakes, framför allt i fiskrätter. Men, enormt svår att odla! Har skickat efter frön för att få ”rena” plantor men blivit besviken då kanske endast 20% av fröna gett verkliga ‘Fish’-plantor. Nu försöker jag istället att isolera 1-2 plantor varje år för att bygga upp en egen fröbank. Men dom odlar jag inomhus och dom ger nästan inga frukter alls. Kanske 2-3 frukter per planta. I år har dock en av plantorna gett ca 10 frukter och dom håller jag tummarna för ska bli bra. Det är nämligen dessutom skillnad mellan de olika ‘Fish’-plantorna. De som har övervägande gröna blad med vita stråk ger rikligt med skörd medan de med övervägande vita blad med gröna stråk ger betydligt färre. Dessvärre är de med vita blad de som dominerat hos mig de senaste åren. Men nästa år har jag råd att så lite fler plantor och kan då förhoppningsvis få några bra plantor med övervägande gröna blad.
Så här ser en ”idealisk” ‘Fish’-planta ut. Mycket grönt och enbart lite ”vita fläckar” på bladen. Ser dom ut så här vet jag att chansen finns att dom kommer att ge rikligt med skörd …
Och här syns ett exempel på frukterna (alla mognar till slut i rött) …
Och det här är den planta som i år gett mest skörd hos mig, många vita blad men också en hel del där det gröna dominerar …
Fireworks – En chili som är idealisk att odla inomhus. Har fyra plantor i köksfönstret. Ger rikligt med små, små frukter men … som namnet antyder är dom explosiva i munnen och det räcker ofta med två – tre frukter för att få ordentligt med sting i exempelvis en gryta. Även dessa är idealiska att torka i ugn och sedan använda som chiliflakes …
Jalapeño och F1 Fundator – Jalapeño är ett måste och jag har nu under två år även odlat en sorts Jalapeño men som är mycket slätare och jämnare och (hos mig) ger rikligare med skörd. Den heter F1 Fundator. Båda sorterna använder jag dels som färska men skär också i ringar, styckfryser på en plåt och lägger dom sedan i lådor i frysen.
Nu har jag dessutom kylen full med Jalapeño/F1 Fundator som jag inte hinner konsumera och ska därför pröva att pickla en del av dom.
Ecuador Purple – En chili som jag köpte frön av på en trädgårdsmässa i Berlin. Grenar och blad är lite mörka i färgen, frukterna får olika färger men börjar alltid med lila och slutar med rött. Ger rikligt med frukter och är ganska stark. Ofta behövs bara en frukt för att få bett i t.ex. en gryta. Lättodlad och lätt att ta frön ifrån. Har blivit en favorit då den är så vacker och idealisk att torka och ha i grytor och annat …
Jamaican Bell – Den här chilin har jag skrivit om förut. Det är en bärpeppar, Capsicum baccatum, med god och fruktig smak och inte så stark. Ett absolut måste hos mig och jag fyller dom alltid med ost och gratinerar i ugnen. En del konsumeras färska medan andra läggs i frysen för att konsumeras under vintern/våren. Här pågår arbetet med att fylla dom med ost …
… och här är dom klara för att styckfrysas för att sedan läggas i lådor …
Anaheim och F1 Sumher – Vill alltid ha några milda sorter som jag styckfryser och har i lådor i frysen och sedan använder som färsk i matlagningen. Anaheim är mild och den odlar jag varje år. I år prövade jag också F1 Sumher. Där var de flesta frukterna milda men en hel del var faktiskt superstarka. De milda sorterna har jag i grytor, på pizzor, i omeletter och annat. Då dom är milda kan jag ha lite mer rikligt av dom men gärna tillsammans med en lite starkare, exempelvis ‘Fireworks’ eller ‘Ecuador Purple’. Chili ger inte bara styrka utan även god smak och blandar man får man det bästa av både smak och styrka. Båda sorterna är avlånga, Anaheim är lite längre än F1 Sumher. Då F1 Sumher var så ojämn i styrkan så kommer jag troligen bara att satsa på Anaheim nästa år som ”min milda chili”.
Det var allt om årets chili. Känns oerhört skönt att ha kommit till det stadiet att jag nu bara odlar ett fåtal sorter för egen konsumtion. Chili är gott och spännande men får inte ta över hela odlingslivet.
D I L L – 2019
De senaste åren har jag lyckats väldigt bra med mina dillsådder men inte i år. Den första sådden, i början av sommaren, grodde knappt över huvud taget. Den andra sådden grodde men plantorna blev väldigt ynkliga. Sorten jag sår heter ‘Bouquet’ och är speciellt lämplig för infrysning. Men då ska den bli kraftig och fin och det blev den definitivt inte i år. Använde till färskkonsumtion och lät resten bli krondill att använda till gurkinläggningarna.
Den 11 september var jag på stan och det var torgdag. Och där låg massor av kraftig, mörkgrön ekologiskt närodlad dill och väntade på mig (bilden är från 2015 men dillen såg precis likadan ut i år) …
Jag klipper den i bitar och fryser den i lådor. Tar även vara på stjälkarna. Under hela vintern/våren när jag kokar potatis lägger jag alltid med en eller ett par dillstjälkar …
Känns verkligen skönt att ha dill i frysen. Dillen som säljs i krukor är inte roliga under vintern, dom är mest dyra.
G R Ä S L Ö K – 2019
Gräslöken verkar inte gå att misslyckas med. Jag har ett antal plantor som ger rikligt med skörd varje år. Samma sak här, jag skördar under hela hösten och fryser in i portionslådor. Inte heller gräslöken som säljs i krukor under vintern är något att ha. Vissen och gles och bladen är tunna. Skönt då att bara kunna öppna en låda och använda det jag behöver …
P O T A T I S – 2019
Som vanligt satsade vi på den röda potatisen, Cherie. Vi hade den i två pallkragar men satte bara en omgång. De senaste åren har vi satt en ny omgång när de första skördats. Lite snopet när de sista var uppätna redan i slutet av augusti. Nästa år får det bli en ny omgång när den första skördats så vi kan ha potatis in i oktober som vi brukar. Men god var den …
För övrigt så har jag bara odlat en sorts kål i år, brysselkål men inte skördat någon ännu. Huvudena är fortfarande små. Kapade topparna den 12 oktober så att dom slutar växa och kan koncentrera sig på att växa till sig. Hoppas på att kunna skörda de sista på julafton. Det har jag gjort ett par gånger tidigare och det har varit en höjdare. Men om det kommer massor med snö så går ju inte det. Håller tummarna för att det blir en bra vinter och jul för brysselkål!
Salladen fungerade inte heller i år. Lök och vitlök har jag slutat med att odla. Har inte tillräckligt med odlingsplats och det lönar sig inte. I skördetider går det dessutom att köpa jättefin lök och vitlök till bra pris i affärerna. Jag bunkrar då upp och förvarar den hela vintern i uterummet.
Det var väl ungefär det jag tänkte skriva om. Persilja, rosmarin, mynta, timjan, basilika, citronmeliss och andra kryddor har jag också odlat och en hel del av dom kommer jag att ha i köket under hösten/vintern, så länge ljuset räcker till.
För övrigt är det nu bara att se fram mot nästa års odlingssäsong. Jag kommer säkert inte att få så många tomater nästa år men utifall ska jag se till att planera en eventuell höstresa lite bättre!
Och även om bara jag själv har glädje av detta inlägg så länkar jag till TrädgårdsFägring. Det handlar ju i varje fall om odling 🙂
Anita
