Brytpunkt …

Oj, tänkte jag skulle hinna skriva ett inlägg innan maj tar slut. En form av brytpunkt på flera sätt. En månad tar slut en annan tar vid. En vårmånad tar slut en försommarmånad tar vid.

Svavelpionen som jag skrev om i förra inlägget har get mig en storslagen blomning om än lite brun i blombladskanterna …

Nu har nästan alla blommor fallit till marken .. också en brytpunkt.

Trädgården har nått en brytpunkt och håller på att förvandlas från ful ankunge till vacker svan, i varje fall tycker ”matte” det 🙂 …

Prydnadsapeln i månskenslandet är översållad med blommor …

Hortensian är lite spretig men färgen på blommorna matchar mina fotbeklädnader …

I snåren upp mot skogen har rhododendronknopparna nu börjat öppna sig …

Den 28 maj hade vi ett ärende i Stockholm. Vi passade på att promenera i Hagaparken där ingen Covid-19 märktes av, det var fullt med folk. Trädens stammar fick mig att tänka på jättars långa ben …

Den 30 maj inträffade en annan brytpunkt, jag fyllde år. Firade stillsamt med man och hund. Men lite blommor fick jag …

Vi inledde med champagne och därefter blev det en enkel men delikat tre-rätters middag. Tomat, mozzarella, basilika, olivolja och balsamico (Caprese alltså) till förrätt. Lite grillat smått och gott till huvudrätt och jordgubbar med vaniljglass till dessert. Det enda som hamnade på bild var det som låg på grillen …

Men jag gick händelserna lite i förväg. Vi tog ju en promenad med Lucy också. Den här gången vid Tullgarns slott. På vägen dit såg vi en flock med kor. En del höll social distansering, andra brydde sig inte, förmodligen tänkte dom att i och med att dom ändå var en flock kor så var väl det där med flockimmunitet något att satsa på …

Vårens lökblommor hade sett sina bästa dar. Dags för en brytpunkt och lämna plats till sommarblommor kanske …

Slank utanför en av häckarna och kände mig som jag spanade på slottet i lönndom …

Vattnet i kanalerna var grumligt men speglingarna syntes ändå …

En bänk badade i grönska …

Ängarna var lika vidsträckta och gröna som dom som Julie Andrews springer över i Sound of Music …

Hästkastanjens blommor påminde om ljuslyktor …

När vi gick mot bilen passerade vi fruktträdgården. Massor av olika sorters fruktträd finns här och nya har planterats. Det är så vackert med blommande fruktträd och dom blommar väldigt rikligt i år …

Sista bilden från Tullgarn. Idag blev det återigen ett besök vid Taxinge … ett kort besök för jösses så mycket folk där var, förmodligen för att det var mors dag. Jag tror aldrig jag sett så mycket folk där och jag har aldrig sett så långa köer till serveringen. Kön blev naturligtvis extra lång i och med att alla höll avstånd …

Vi gick upp till pagoden …

Grönskan var så intensiv men känslan omöjlig att fånga på bild …

Efter pagoden gick vi ner mot slottet. Syrenerna blommade, himlen var blå och träden majestätiska …

Och nog känns väl dom här bilderna som en klar brytpunkt mellan det kalla vädret som varit och det somriga som är på väg, barnen till och med badade …

Och det fick bli de sista bilderna i det här inlägget. Och nu kommer jag till den slutliga brytpunkten som jag inte vet kommer att bli en brytpunkt men utifall. Så här är det nämligen …

WordPress, där jag har min blogg, har annonserat att dom tänker ”pensionera” sin gamla editor från den 1 juni och alla användare ska gå över till något som heter Block Editor. Nu är det inte riktigt klart att det är så. Editorn som ska pensioneras är tydligen en väldigt gammal version. Det finns tre editorer idag, den ”jättegamla” (som jag inte minns namnet på), den som heter Classic Editor och så den nya som dom naturligtvis vill att alla ska använda. Men dom säger att Classic (som är den jag och väldigt många med mig använder) fortfarande ska finnas kvar. Jag hoppas det för den här tiden på året tänker jag definitivt inte ägna någon tid åt att lära mig en ny editor, en som jag inte ens vet passar till min bloggmall. Det är inte att jag är emot förändringar men, för mig är det viktigt att det går jättelätt och snabbt att lägga upp mina inlägg då jag skriver löpande i dagboksform med mycket text, länkar och många bilder. Naturligtvis går det att göra med den nya block editorn men jag vet också att det tar längre tid och som sagt, den tiden vill jag inte lägga ner den här tiden på året.

Så därför …

… Om det inte blir några problem så kommer jag att fortsätta blogga som vanligt. Om det däremot blir problem och jag inte får det att fungera så kommer det här att bli mitt sista blogginlägg, då fortsätter jag att skriva min dagbok på annat sätt. Kanske kommer jag då tillbaka igen i typ november när jag har tid och lust att ta mig an den nya editorn, hitta nytt tema, kanske hitta en ny form att lägga upp inläggen etc. Men risken är också att om jag gör ett långt uppehåll, då blir det svårare att ta upp bloggandet igen. Men det återstår att se. Varför funderar jag nu på det när dom lovar att den nuvarande editorn (Classic) ska vara tillgänglig även i fortsättningen. Jo det beror på att många som gått över till den nya för att pröva har fått stora problem att gå tillbaka igen. Det kan bero på webbläsare, det kan bero på vilken bloggmall man använder, hur gammal bloggen är etc. Det är därför jag lägger in den här brasklappen …

Om det fungerar så ser ni mig snart igen 🙂 Om inte så vill jag passa på att tacka alla er som följt min blogg. Jag vill tacka för alla trevliga mail, kommentarer och likes. Jag vet också att ni är många som följt bloggen ”i tystnad”. Tack till er alla ❤ Och om jag kommer tillbaka direkt, ja då känns det ju faktiskt rätt bra att ha tackat er ändå. För jag uppskattar verkligen er som följer mig.

Och en sak till! Även om jag inte kommer att blogga själv så kommer jag fortsätta att läsa och följa bloggar så ni kommer säkert att höra av mig ändå via kommentarer. Så ni slipper mig inte 🙂

Ha det så bra nu och fortsätt ta hand om er så ni inte blir sjuka. Förhoppningsvis är jag tillbaka med ett nytt inlägg snart 🙂

Giltig frånvaro …

Jo jag vet, jag har varit frånvarande när det gäller bloggandet. Jag har inte bloggat själv och bara som hastigast besökt några av dom bloggar som jag följer och ibland lämnat någon liten och fåordig kommentar. Men frånvaron vill jag nog kalla för giltig då jag just nu hårdjobbar med trädgården. Är inte klar ännu så det här blir mest en statusuppdatering, mycket för min egen del …

De flesta trädgårdsentusiaster brukar redan tidigt på våren längta ut och påta och påbörja städningen av trädgården. Det gjorde jag också förr men inte nu längre. Ser, helt utan stress, hur grönskan börjar spira bland torra växtrester och tjocka lövlager. När andras trädgårdar är städade och vackra ser min ut som ett bombnedslag. Och jag gillar det! Varför i hela världen då kan man undra. Jo dels så är min trädgård sen i starten. Dels så älskar jag min oas, uterummet där det blommar för fullt från mars och framåt. Där gillar jag att gå och pyssla med blommorna, sitta och läsa, känna den behagliga värmen och dofterna av massiv grönska som slår emot mig när jag öppnar dörren från hallen. Känner inte alls för att gå ut i de kalla nordanvindarna (är ju ute ändå 2-3 timmar per dag i och med hundpromenaderna). Har helt enkelt ingen som helst längtan ut i trädgården förrän andra halvan av maj. Sån har jag blivit och det känns helt rätt för mig …

När jag till slut ger mig ut så blir det väldigt intensivt. Det jag gillar med att vänta är att förändringen blir så stor och så går det så lätt och snabbt att rensa. Löven är bara att lyfta av i stora sjok. Gamla grenar är så torra att dom bara är att bryta av och jag behöver inte vara orolig för att skada någon nytillväxt. Tog före och efter-bilder på en av rabatterna, mitt vita månskensland. Båda bilderna är från den 21 maj. Tilläggas kan också att det här var en av de minst skräpiga rabatterna, då kan ni ju tänka er hur ostädad min trädgård är till långt fram i maj …

Före …

Och några timmar efter …

Men då det här är min dagbok så måste jag ju även rapportera lite av vad som hänt sedan mitt förra inlägg. Den 13 maj, hu vilket väder …

Svavelpionen på väg att bli täckt med snö men fortfarande i upprätt ställning …

Natten mot den 14 maj kom det ordentlig frost. Och på morgonen såg svavelpionen inte lika glad ut längre (fortsättning följer längre ner i inlägget) …

Kungsängsliljorna däremot brydde sig inte det minsta …

Nu följde flera frostnätter. Den 15 maj, på morgonen, var det i varje fall relativt vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. När jag gick upp, vid 6-tiden, lyste solens värmande strålar på pelargonerna i uterummet …

Jag tog med mig kameran på morgonpromenaden i närområdet. För trots snö och frostnätter så var naturen ändå iklädd i sina traditionellt ljust gröna majkläder …

Påskliljorna hade blommat som bäst när frostnätterna slog till. Trots att dom normalt brukar vara tåliga så klarade dom inte frosten. Blommorna såg ok ut men stjälkarna hade brutits och blommorna låg mot marken. För att få njuta åtminstone lite av dom så klippte jag av dom där dom brutits och satte dom i de blå vaserna i köksfönstret. Några gullvivor och lungört fick också hänga med …

Den 18 maj satte vi potatisen, ovanligt sent men vi väntade beroende på frostnätterna. Lunchpromenaden tog vi vid Taxinge slott. På väg dit tog jag en bild genom bilrutan på rapsfälten …

Det var länge sedan vi var vid Taxinge och promenerade. Och trots Coronavirusets härjningar så kändes allt som vanligt på något sätt. För i slottsparken pågick inspelningen av Hela Sverige Bakar …

Hotfulla moln kunde anas men dom kom aldrig riktigt i närheten …

När jag stod på den lilla bron för att fotografera den gula kabbelekan simmade några änder in i bilden …

Dom stannade precis där jag stod så jag fick några närbilder …

När vi kom hem kröp jag in bland buskarna vid staketet till grannen. Där har jag mitt nässelbestånd, för det var dags för årets nässelsoppa. Jag gör den ungefär som jag brukar göra spenatsoppa, med grädde, crème fraîche och ägghalvor. Till det, bröd med västerbottenost. Det var delikat …

Hortensian stod på vänt i uterummet innan sommarvistet på altanen. Jag brukar öppna dörrarna så den får lite avhärdning …

Den 21 maj vaknade vi till en fantastisk morgon. Vindstilla, vilket inte hör till vanligheterna nu för tiden. Då jag läntade efter att få ta spegelblanka bilder tog vi morgonpromenaden vid Tveta där sjön Måsnaren fick agera spegel. Morgonen med den tidiga majgrönskan var magisk …

Nu är naturen en enda stor barnkammare …

Och naturligtvis fick det slitna röda huset vara med på ett par bilder …

Och så var det det där med speglingarna …

Naturen badade i grönska och jag befann mig mitt i den …

Vi passerade en skogsbacke med mäktiga träd där nyanserna inte enbart var gröna utan också röda …

På väg tillbaka mot bilen blev det en bild på den bekanta vyn med husen på andra sidan sjön …

Och en avslutande speglingsbild … igen …

Fredagen den 22 maj kändes det som om frostrisken var över och då ställde jag äntligen ut hortensian på altanen och hoppades att alla löss skulle hänga med ut. Den 24 maj ställde jag även ut alla kamelior och fikonträdet. Därefter dammsög och skurade jag uterummet ordentligt, golv, väggar, skjutdörrar och tak. När det var klart ställde jag dit mina chili och paprikaplantor som stått inomhus i mitt växtrum och börjat växa in i växtbelysningen plus att det var väldigt trångt där dom stod och nästan omöjligt att vattna. Känns otroligt skönt, både för mig och mina plantor. Nu står bara tomaterna kvar inomhus men om några dagar kommer dom också att få flytta till uterummet.

Och så är jag då framme vid nutid, den 25 maj. Känns konstigt att maj snart är slut. Jag visade ju snön och frostens härjningar på svavelpionen tidigare i inlägget och lovade återkomma. Tog nedanstående bild igår …

Blommorna har slagit ut men är skadade av frosten. Den är inte alls som den brukar vara. Synd då den har många blommor och knoppar. Knopparna hade kommit lite för långt då den hårda frosten slog till och blev därför delvis bruna. Men, jag njuter av den ändå för trots skavankerna är den fortfarande vacker, i varje fall i mina ögon och i varje fall på håll.

Det blev som vanligt ett alldeles för långt inlägg. Men bloggen är ju min dagbok så då får det bli så.

Nu har moln dragit in och lagt sig framför solen. Ska nog ta och sätta mig i uterummet och läsa lite. Fast jag måste göra ren dammen och fylla på nytt vatten … men vad sjutton, det är ju en dag imorgon också 🙂

Önskar er alla en fortsatt skön vecka och som vanligt … ta hand om er!

En liten bit av maj …

Det är den 10 maj och den första veckan av maj har passerat och vecka två är inledd. Inser att det var länge sedan jag skrev ett blogginlägg så det är dags för en liten uppdatering …

Den 1 maj brukar jag alltid lyssna på Lunds studentsångare när dom sjunger in våren för en stor publik och en blommande magnolia. Trodde inte det skulle bli något i år och blev förvånad när jag såg programmet i tablån. Och visst fick jag höra de där sångerna jag tycker så mycket om. Kören var placerad på ett tak. Ingen publik i sikte men magnolian blommade som om inget hänt. De äldre medlemmarna var inte med och sångarna stod med minst en armlängds avstånd från varandra. Men vackert var det. Jag njöt och sjöng med när dom sjöng ”Sköna maj, välkommen”! Och nog är hon välkommen, maj!

Och äntligen börjar det hända lite i min trädgård … men jag börjar i uterummet …

Kameliorna har tackat för sig och tar nu igen sig för att bygga upp kraft till att blomma nästa vår. Men en kameliablomma har dröjt sig kvar och får bli den som avslutar årets kameliarapportering …

I uterummet står också min hortensia. Det har varit för kalla nätter för att jag skulle våga ställa ut den. Tyvärr har den (som så ofta) haft lite bladlöss. Det har gjort att jag inte vill ställa ut mina paprika och chiliplantor i uterummet förrän jag kan flytta ut hortensian och göra rent ordentligt där den stått. Att den har stått i uterummet så länge har gjort att den nu börjat blomma vilket är väldigt tidigt. Den har massor med knoppar, säkert 50-60 och en liten blomma har börjat visa färg, den har bestämt sig för att bli både blå och rosa …

Och nu laddar pelargonerna för sommarsäsongen. Än så länge är det sparsamt med blomning. Klippte ner dom rejält efter vintern. Däremot har jag i år inte planterat om dom. Ska testa och se hur det går om jag bara klipper ner och sedan ger dom gödning. Har läst om flera som planterar om vartannat år så jag tänkte testa. Börjar dom tappa sin frodighet och blomning kan jag ju alltid plantera om dom senare. Den här heter ‘Blue Wonder’ och när jag köpte den stod det att den skulle vara blå. Första åren hade den faktiskt en liten dragning åt blått (med betoning på lite) men med åren har den mer övergått till en form av rosalila nyans. Men den är väldigt vacker och rikblommande …

Nu börjar också doftpelargonerna blomma. Dom är långa och skrangliga och ska klippas ner så fort blomningen är över …

En enda äggskalspelargon har jag och den heter ‘Gemma’. Efter en ordentlig nedklippning har den nu börjat producera blommor …

Förra året köpte jag en liten, liten pelargonstickling som heter ‘Tessaloniki’. Jag föll för dess mörkt klarröda färg. Nu kommer de första blommorna som knappt öppnat sig men färgen, som jag tycker så mycket om, kan i varje fall anas …

Innan jag förflyttar mig till min egen trädgård så gör jag ett nedslag i våren i ”allas vår trädgård” …

Den 2 maj njöt vi av skir vårgrönska på lunchpromenaden. Speglingar är jag ju svag för så jag är inte förvånad att jag den dagen tog ett par ”speglingsbilder” …

Här är det väl inte så mycket spegling men vattnet ser lite häftigt ut, lite som en målning …

Trädet som lutar sig över vattnet fick också vara med på bild. Måste passa på innan det faller ”överbord” …

En vårbacke där skärpan saknas men vad gör det, grönskan är ju så frodig och fin …

I början av maj visar naturen upp många olika nyanser …

Och även om jag är fascinerad av vattenspeglingar så är jag nog ännu mer fascinerad av vägar och stigar som leder in i naturen så det fick bli några sådana bilder också …

Så var det då det där med min egen trädgård. Den 9 maj tog jag en tur för att se vad som händer där, om något händer över huvud taget. Det har varit enormt sent hos mig den här våren. Förmodligen beroende på de kalla nätterna. Men nu hade blomningen tagit sina första trevande steg. Äntligen!

De blå backsipporna har börjat öppna sig …

En Helleborus jag inte visste jag hade, eller också visste jag det men glömt …

Lungörten har precis börjat blomma …

… liksom en kaukasisk förgätmigej som jag i skrivande stund inte minns namnet på …

Narcisserna blommar nu för fullt …

Den här får mig att tänka på våra frukostägg som har exakt samma färg på gulan …

En liten blyg hundtandslilja hittade jag också …

En lika blyg liten balkansippa …

Och så blir jag så glad. Min gula trädpion, inköpt på en trädgårdsresa i England, har massor med skott/blad och dom ser så fina ut att jag hoppas att den till och med kanske kommer att blomma i år vilket är oerhört ovanligt …

En gul pion som definitivt kommer att blomma är svavelpionen. 15 knoppar har jag räknat till och den här har börjat skifta i gult …

I år har min magnolia ‘Wadas Memory’ massor av blommor och!!! dom har inte bruna bladkanter trots att det varit så många frostnätter …

Det fick bli avslutningsbilderna. Eller … kanske den nedan får avsluta istället. Den som visar den där frodiga majgrönskan som jag ser när jag tittar ut genom de (ännu) smutsiga dörrarna till uterummet. Så snart vi har tvättat trädäcket (vilket vi ska göra idag) ska jag tvätta dörrarna …

Där gjorde jag ett uppehåll i skrivandet. Klockan är nu strax efter 16:30 och det har precis börjat regna. Mycket bra då jag varit ute och gödslat gräsmattan på framsidan. Däcket är nu också rengjort och som vanligt blev det en väldig skillnad mot innan. Nu kan jag ställa ut hortensia och kamelior … bara det blir varmare. Dom spår riktigt kallt väder (det var till och med en snöflinga inritad på torsdag, den 14 maj). Nattemperaturerna kommer återigen att ligga nära noll så det kan blir frost. Men till nästa helg … då verkar det bli varmare och då hoppas jag kunna ställa ut mina växter så jag kan frigöra utrymme i uterummet för chili, paprika och tomater. Längtar! Och dörrarna till uterummet … dom hann jag inte med att putsa idag. Men det kommer ju fler dagar … 🙂

Ja det var väl ungefär allt för den här gången. Ha en skön kommande vecka och … ta hand om er!

Färgerna tar över i naturen …

Det är onsdagen den 22 april och vi har vaknat till en fantastisk morgon. Bara ett par plusgrader men nästan vindstilla var det på morgonpromenaden. Och det är nu det händer, nu skuffar de milda nyanserna bort de lite murriga, nu är det dags för våren att inta scenen …

Jag förflyttar mig som vanligt tillbaka i tiden. Den här gången börjar jag med att se vad som blommar i uterummet … eller rättare sagt, vad som blommade den 15 april …

Fortfarande finns enstaka blommor kvar på kameliorna. Den här dagen hamnade två av dom på kamerans minneskort …

Och så är det ju clivian, min glädjespridare i april. När kameliorna säger hej då för säsongen säger min gula clivia ”hej, här är jag”. Så välkommen är hon …

Den 18 april besökte vi en (för oss) ny plats, Stora Envätterns naturreservat. Vi letar nya promenadstråk och det här var en härlig plats med fina promenadstigar, härlig skog och närhet till vatten. Det liknade mycket stigarna kring Malmsjön där vi ofta promenerar men här var ett större område. Några bilder …

Dagen efter tog vi lunchpromenaden vid ett välbekant område vid det här laget, Tveta. Och den här dagen var våren verkligen närvarande. Det här var dagen som gav den skira vårgrönskan ett ansikte …

Det röda huset lyste i solen trots att färgen var sliten. Kanske var det de skira löven på trädet framför som fick det att lysa lite extra …

Grönska i den unga vårens tid …

Vitsipporna letade sig ner mot vattnet …

Backarna var inbjudande …

Här en ostyrig bild. Jag tog den på måfå. Nådde inte upp utan höll bara upp kameran över huvudet och använde autofokus för att se om det skulle bli någon skärpa på något över huvud taget. Och lite skärpa blev det på vitsipporna som växte högt däruppe med kyrkan som skymtade i bakgrunden …

Och så var det ju det där med våren som var så närvarande …

Till sist, stigen med björkarna som jag tagit många bilder på. Ännu syns inte löven men snart …

Den 21 april var det dags för bad, klippning och kloklipp för Lucy. Något hon tycker är alldeles förskräckligt trist. Hon älskar sin ”hundfrisörska” och springer fram glatt och hälsar i några sekunder. Sedan går hon raka vägen till bilen och vill åka därifrån. Det skär lite i hjärtat att lämna henne där men vi vet att hon blir väl omhändertagen och så blir hon ju så lycklig när vi kommer efter en timme och hämtar henne igen …

… som tröst tog vi en långpromenad med henne vid Malmsjön som är ett av hennes favoritställen. Glad och nyfriserad poserade hon för mig …

Vilken otroligt vacker dag det var. Vattnet var alldeles genomskinligt …

Båtarna låg där så fridfullt …

Våren var sååå närvarande …

På väg tillbaka mot bilen passerade vi de mossbeklädda puckelpisterna …

Och nu är jag tillbaka i nutid. Morgonpromenaden tog vi i närområdet. Hade tänkt att fotografera de blommande körsbärsträden vid lekparken men upptäckte att dom började bli överblommade. Ett par bilder blev det i varje fall …

Här går en livligt trafikerad väg. Men det spelar liksom ingen roll. När solen letar sig ner bland de stora träden i den lilla skogsbacken glömmer jag trafikbullret. Då ser jag bara det vackra, det där som känns så härligt, det där som för ett ögonblick får mig att glömma trafikbuller och att den här våren inte är som andra vårar …

Nu närmar sig klockan 11:00 och det är dags att förbereda lunchen. Raggmunk och fläsk med rårörda lingon, mums tycker vi.

Nu återstår bara att säga det vanliga. Ta hand om er, njut av våren och ha det så bra som det bara går ❤

En stund i blåsippsbacken …

Den 10 april, på långfredagen, besökte jag återigen blåsippsbacken. Det har ju inte alls varit lika många blåsippor som vanligt där i år, sena har dom varit, ganska bleka i färgen och dessutom lite ”malätna”. Nu fanns det lite fler men fortfarande lite ”malätna” och dessutom så gömde dom sig i övrig vegetation så dom var inte helt lätta att fånga på bild. När jag fotograferar blåsippor i naturen så låter jag alltid kvistar, gamla löv, grässtrån och annat vara kvar. Det är ju liksom så det ser ut.

Glad blev jag när jag såg den här randiga besökaren …

Lite närstudier av ensamma sippor …

En knopp, övervakad av ”mamma” i bakgrunden …

Bland vissa grupper var det trängsel …

Medan andra höll lite avstånd …

De sista bilderna från blåsippsbacken är lite måleriska, lite som akvareller. Fast misslyckade kanske är ett mer korrekt ord 🙂

Det var årets blåsippsinlägg. Tror jag brukar ha ett varje år. Så småningom får jag ut och jaga vitsippor. Men även dom är få i år. Undrar just vad det beror på …

Återstår bara att önska er alla en fortsatt bra vecka. Och … ta hand om er ❤

Dagarna innan och inledningen av påsken …

Det är den 8 april och klockan är 09:22 när jag börjar detta blogginlägg som troligen kommer att avslutas om ett par dagar eller så …

Morgonen inleddes med tidig handling av mat. Vi handlar en gång per vecka och brukar vara där runt 07:30 då det brukar vara glest med folk. Den här morgonen var det inte riktigt lika glest vilket förmodligen berodde på att påsken närmade sig. Även om påskfirandet inte blir som vanligt så vill nog de flesta i varje fall försöka köpa lite extra för att sätta lite guldkant på tillvaron. Vi är nöjda med vår matvaruaffär. Morgonen vi kommer dit pågår tvätt av korgar och vagnar. Scanners tvättas efter varje kundbesök. Rengöringsmedel, papper och handsprit finns tillgängligt för kunderna. I kassorna är plexiglas uppmonterat. Personalen är noga med att hålla avstånd och när det gäller oss kunder så har vi ett eget ansvar och det verkar de flesta följa. Normalt har dom seniorrabatt en gång per vecka. Det har inneburit att den dagen har det varit många pensionärer ute och handlat. Nu har dom ändrat så att rabatten istället gäller valfri dag i veckan vilket gjort att kurvan med kunder planat ut (för att använda FHM:s formulering), ett väldigt bra initiativ.

Jag har inte varit så bloggaktiv senaste tiden. Har försökt att hålla mig ifrån datorn och njuta av fröodllingar, uterum och promenader i naturen … Men nu är det dags för en uppdatering. Även om inte mycket händer så går det ju alltid att fånga det som inte händer på bild …

Vad har då hänt eller inte hänt 🙂 sedan mitt förra inlägg?

Den 27 mars tog vi lunchpromenaden vid Malmsjön. Hade kameran med mig men tog bara ett fåtal bilder. Det här är min favoritvik, tycker så mycket om de dova färgerna och speglingarna …

Den här bilden har dålig kvalitet beroende på att det är ett urklipp ur en stor bild. Men jag tyckte de tre änderna som såg likadana ut var så tuffa där dom simmade iväg, lite som de tre musketörerna …

För övrigt gick vi mest längs skogsstigar, i skydd från blåsten …

Den 28 mars var det en kulen och … som vanligt … mycket blåsig dag. Vi åkte till Taxinge men dagen inbjöd inte till att ta bilder så dom jag tog blev mest för dokumentation …

Den lilla vårlöken sökte trygghet vid det stora trädets rötter …

Vildsvinens framfart har vi sett spår efter hela vintern på andra ställen men inte här vid Taxinge. Trist var det då att se att dom nu även kommit hit …

Den ensamma soffan får symbolisera hur det är just nu … folktomt …

Och vattnets skum slog in mot stranden där båtarna låg upp och ned i väntan på att få rulla runt, lägga sig i vattnet och guppa fram över en spegelblank vattenyta …

Den 30 mars vaknade vi till en dramatisk himmel …

Dramatisk morgonhimmel brukar innebära oväder och … lite senare kom det snö. Det snöade medan solen fortfarande sken vilket faktiskt var riktigt vackert …

Dagen efter, den 31 mars, blev det promenad vid Malmsjön igen. Även här låg båtarna och väntade. Färgglada som en påse karameller …

Den här skogen tillåts att vara skog. Fallna träd ligger kvar och efter den senaste tidens hårda vindar har dom blivit fler och fler …

Här finns också stigar med mjuka mattor av mossa. Jag tycker om att vandra på mosstigar, det sviktar så skönt under fötterna …

Det blev månadsskifte. Den 1 april blåste det (kanske jag istället borde skriva när det inte blåser). Vi tog en promenad vid Tveta där vattnet och himlen lyste i blåaste blått …

Den spikraka och prydliga vassen förvandlades när den speglade sig i vattnet. Då blev det rena hula-hula-dansen …

Ett favoritmotiv som kommer att finnas med under alla årstider. Längtar efter när björkarna börjar skifta i grönt …

En drake i glada färger fick mig att nynna på ”Puff the Magic Dragon” …

Vattnet krusade sig, vassen vajade och husen såg lagom pittoreska ut. En kväll i vårens tid …

Den 2 april lade jag ut potatisen för groning i uterummet. Favoriten ‘Cherie’ som vanligt …

Den 3 april vaknade vi till snö …

Den 4 april kom en stenknäck på besök. Jag vågade inte gå fram till fönstret och ta bilden utan stod en bit in i rummet, därav den dåliga kvaliten. Men visst är den fin där den sitter i solen. Jag kan också konstatera att både måbärshäcken och honungsrosen har blad på gång …

Samma dag försökte jag också ta en bild på duvorna. Gick inte alls. Dom flyger så fort jag kommer i närheten så bilden blev som den blev. Men en duva är det …

Den 6 april blev det åter en kvällspromenad vid Tveta. Den här kvällen blåste det knappt något (!) och jag njöt av det stilla blå vattnet och det gyllene kvällsljuset …

Det här röda huset finns ofta med på mina bilder från Tveta. När vi en morgon var ute på promenad med Lucy träffade vi en annan hundägare som berättade att hon bodde i Tveta som barn och det här röda huset var tvättstuga. En del av de andra husen vid sjön, som jag ofta har med i mina bilder, var deras skola, skolbespisning och gymnastiksal. Det finns hus som kommit till senare (som används av kanotklubben) men dom flyter fint in bland övrig bebyggelse. Trots att jag är född och uppvuxen i stan hade jag ingen aning om detta. Tänk vad man kan få lära sig när man pratar med andra hundägare. Idag håller som sagt kanotklubben till här och området används även som friluftsområde. Det röda huset används förstås inte men det har fått stå kvar och jag hoppas det får stå kvar i framtiden också …

Speglingar …

Och plötsligt var vägen blockerad. Ett bevis på hur mycket det blåst den senaste tiden …

Såg i ögonvrån något vitt som jag trodde var ett litet moln på den i övrigt molnfria himlen. Men det var det inte, det var månen, på väg att bli full …

Kvällen kom närmare, det var dags att åka hem. En sista bild från den promenaden …

I uterummet fortsätter kameliorna att blomma även om säsongen börjar gå mot sitt slut. Den röda som hade flera hundra förra året har i år bara haft ett 10-tal blommor. Men, kamelior är vartannat-år-blommande, i varje fall hos mig. Det år dom blommar rikligt bildar dom väldigt få nya blad. Det verkar som om all kraft går åt till blomningen. Året efter däremot bildas istället få blommor men mängder med nya blad och jag måste säga att det är vackert det också …

Min ljusrosa har fortfarande många blommor men blommorna börjar bli lätt bedagade och varje dag faller några ner på golvet. Men dom är fortfarande vackra i varje fall i mina ögon …

Och till min stora glädje fortsätter den att producera knoppar …

Nu har istället en annan rosa tagit över. Den är mer lik en marsipanros och blommorna är betydligt mindre och mer fyllda …

Den vita med gul mitt är nu i princip utblommad. Såg dock en ensam blomma som försökte gömma sig …

Och det här är det jag njuter av just nu. Flödande ljus, skir grönska (hortensian som skymtar i bakgrunden), några av kameliorna i sina terrakottakrukor och därute börjar trädgården vakna …

Fikonet som jag tänkte kasta men istället sparade och i princip sågade ner helt har ändå tre fikon på gång och ser friskt och fint ut. Hoppas det här mognar …

Ginkgo-trädet har nu massor med nya ljust gröna blad. Jag älskar det! Det når nu till taket och måste i år beskäras men förhoppningsvis går det bra …

Och så är det då äntligen dags! Min ljusgula clivia har börjat blommar. Lagom till påsk fick jag lite gul blomning, som på beställning …

Om med dom bilderna avslutar jag det här inlägget! Idag blir det en tur till blåsippsstället. Har ju knappt några blåsippsbilder alls i år pga att dom varit så sena. Får se om det blir några idag.

Avslutningsvis vill jag önska er alla en lugn och skön påskhelg! Ha det så bra som det bara går och ta hand om er!

En vacker kväll i vårens tid …

Det är söndagen den 29 mars och solen skiner från en molnfri himmel. Men nordan tar i rejält. Den drog in redan igår kväll. Det rasslade, slog och ven när den slet i huset. Men nordan får slita därute bäst den vill för jag tänker nu förflytta mig tillbaka några dagar i tiden …

Ibland blir det ett väldigt vackert kvällsljus. Det blev det i torsdags, den 26 mars. Vi tog en promenad i Tveta vid sjön Måsnaren där vi så ofta går. Jag ville försöka fånga den vackra kvällen innan det blev för mörkt.

Vattnet var inte riktigt spegelblankt och det gjorde att det blev mer levande, bjöd på fler nyanser. Himlen hade antagit en svagt orange ton vid horisonten medan de övre lagren fortfarande hade kvar sin blå färg som började dra mot svagt turkos. Nyanserna återspeglade sig i vattnet. Vassen stod mjukt vid strandkanten, träden stod som mörka väktare i den tidiga vårkvällen …

Ett av träden har böjt sig över vattnet. Det har stått så i många år utan att falla …

Kyrktornet var solbelyst bak mörka trädsiluetter …

En del träd hade antagit en mörkt röd nyans i den lågt stående solen …

Den lilla ön i vattnet som går att gå ut till när vintrarna är kalla och isen ligger tjock. Länge sedan det var en sådan vinter. Men ön … den finns kvar och väntar på besök …

Speglingar, vackra så det känns i hela mig …

Långt ute på sjön simmade en dopping. Den var inte ensam. Maken eller makan kom en bit bakom …

En fågel (som jag inte vet vad det var) satt högst upp i ett träd. Jag tycker alltid att det ser så obekvämt ut att sitta högst upp. Fattar inte hur dom lyckas greppa med fötterna när grenen står rätt upp. Men utsikten är helt klart magnifik …

Molnen var vackra och ännu vackrare blev dom när solen färgade dom orange. Likt jättelika eldslågor svepte dom över himlen …

Lite senare övergick den orange färgen i rosa …

Nu började det bli för mörkt att ta några bilder. Men magiskt var det fortfarande. Jag kommer länge att bära den här kvällen inom mig …

Lamporna längs elljusspåret var nu tända …

Och plötsligt såg jag något röra sig långt bort. Försökte zooma in och såg en kanotist. Kändes lite som om han paddlade in i solnedgången …

Den sista bilden från denna kväll är tagen ungefär från samma ställe som den första. Skuggorna har djupnat och färgerna bleknat, solen har sänkt sig. Det var dags att gå till bilen och åka hemåt. Är så lycklig när jag får uppleva magiska stunder i vår vackra svenska natur. En underbar vårkväll i den tidiga vårkvällens vackraste nyanser. Tack för att jag fick vara med …

Hoppas ni alla har det bra därute. Att ni kan fokusera på det positiva. Våren är på ingång. Blomma efter blomma kommer att slå ut. Träden kommer att grönska. Magiska soluppgångar och solnedgångar kommer att förgylla naturen.

Ta hand om er och njut av ljuset och våren!

Och länkar gör jag till TrädgårdsFägring. För den vackra kvällen upplevde jag i allas vår trädgård.