Sommaren som gick – del 2 – Juni den ljusa

Det är september och hösten är snubblande nära, den där ”riktiga” hösten … inte förhösten som kommer redan i slutet av augusti och början av september. Kvällarnas mörker faller snabbare och snabbare och vad passar då bättre än att se tillbaka på månaden med de ljusaste nätterna … månaden juni. 

Jag startar junivandringen på Sveriges Nationaldag, den 6 juni. Tidigt på morgonen åkte vi till Taxinge …

Lucy försvann nästan i det långa gräset …

Rhododendron och syrener blommade och i morgondiset såg jag att ett fönster var öppet i den vänstra flygelbyggnaden …

Vid kaféet stod röda pelargoner på borden. Snart skulle borden fyllas med kaffe och allehanda bakverk och på stolarna skulle gäster sitta och njuta av godsaker och den fina dagen …

Junigrönskan var ljus, lätt och spröd och den lilla vikens vatten så stilla. Det kändes som bara vi var vakna …

Vi promenerade längs junigröna gångvägar. Gräset var långt och mjukt och de första maskrosorna sedan länge utblommade …

På en kulle kunde en ljust lila nyans anas i grönskan. Det var ett stort snår av blommande syréener …

Sjön låg stilla men utan speglingar …

Och där var det, tältet där ”Hela Sverige bakar” spelas in. Jag har sett trailers att det kommer att börja sändas nu i september …

Det här året var ett riktigt rhododendronår och den 12 juni åkte vi till ett bostadsområde som heter Pershagen där jag visste att det växte rhododendron runt en damm.  Vägen mot dammen gick längs en skogsstig …

Så närmade vi oss dammen och jodå, rhododendronbuskarna blommade …

Dammen hade lite smutsigt vatten och det var tyvärr rätt skräpigt omkring. Dessutom var vegetationen så hög och tät att det var svårt att ta bilder. Men några bilder lyckades jag ta och visst var känslan lite exotisk …

Dagen efter, den 13 juni, tog vi en promenad i ett annat bostadsområde i Södertälje nämligen Rosenlund som också är det område jag växte upp i. Även här blommade alla rhododendron och jag kunde konstatera att blommorna på buskarna var så många att dom dolde bladen …

Och gullregnen var verkligen som ett gyllene regn …

Men gullregn och rhododendron må ha blommat överdådigt. Min favorit den här dagen blev de här rosa rosorna mot ett nött staket. Som en vacker junitavla …

Och det närmaste jag kom blommande vallmofält var ett dike med lite röda vallmo som spridit sig från en närliggande trädgård …

Och vad hände i uterummet och trädgården i juni då .. jo i uterummet blommade olivträdet något kopiöst. Jag blev tokig på det för som det skräpade …

Pelargonerna mådde förträffligt efter omplanteringen …

I trädgården var nu en betydligt djupare grönska än i maj. Jag hittade en bild som var tagen på samma plats som en jag hade med i mitt förra inlägg och lägger ut båda för att visa skillnaden …

Maj i bakre delen av trädgården den 17 maj …

Och samma vy (nästan) den 11 juni …

Även hos mig blommade rhododendron och azaleor, dock inte lika rikligt som på andra platser men njutbart ändå …

De stora blålila alliumbollarna försökte konkurrera …

En annan blommande allium var gräslöken …

Rosa vallmo kommer upp lite varstans och det får dom så gärna göra, gillar dom …

Vid dammen blommade irisen …

Nu var också rosornas tid. I rosenbågen ut mot trädgården blommade honungsrosen ’Lykkefund’ tillsammans med klängrosen ’New Dawn’ …

’Stanwell Perpetual’ spred sin väldoft och lockade både mig och insekterna …

En annan ros som hade besökare var den ljuvt gula ‘Aïcha’ …

‘Aïcha’ är så fin så hon får vara med på ett par bilder till …

Och med denna ljuva, gula ros avslutar jag tillbakablicken på midsommarmånaden juni. Kan konstatera att denna månad, till skillnad mot maj, blev varm, varmare än normalt och det slogs flera värmerekord.  

Jag planterade tomater i början av månaden i gassande sol och drabbades av värmeslag. Illamående och hjärtrusning gjorde att jag fick ta det lugnt i ett par dagar. Men tomaterna fick en bra start och trivdes liksom gurka, potatis och annat ätbart.

Potatisen har vi avnjutit och har fortfarande kvar av. Gurkan är inlagd och kommer att räcka ett år framåt. Bostongurka har vi också för hela hösten och en bit in på vintern. Tomaterna har som vanligt gett en enorm skörd och jag håller i skrivande stund på med allehanda tomataktiviteter. Soltorkade att avnjuta i pasta, soppa både färsk och som jag fryser för att ha i vinter. Marmelad, ketchup och annat. Igår blev det en favoritfiskgryta med tomater som bas. Jag kommer också att frysa hela, stora tomater att använda i vinterns fiskgrytor. Prövade för ett par år sedan och det gick alldeles utmärkt. 

Kan alltså konstatera att det ätbara jag planterade i juni kan jag njuta av nu i september. Skördetiden är min favorittid men den skulle aldrig inträffa om inte juni fanns … 

Slutligen vill jag önska er alla en fin fortsättning på hösten. Förhoppningsvis väntar oss många färgsprakande och vackra dagar …

Sommaren som gick – del 1 – Maj den sköna

Det är augusti, nätterna börjar bli kyliga och natten mot den 22:a var det plus 4 när jag steg upp 05:40. Måtte det bara inte bli frost … jag har mängder med härliga tomater kvar att skörda …

Det är länge sedan jag gjorde ett blogginlägg. Förutom en kort midsommarhälsning så skrev jag ett inlägg den 12 maj som fick rubriken ”Uppehåll”. Och uppehåll har det blivit, ett långt sådant. Men nu tänkte jag göra ett försök att ta tag i bloggandet igen. För att inte göra det för komplicerat och ha något att skriva om så börjar jag på det allra enklaste sättet, i lite dagboksform med bilder och text från var och en av de fyra månader som för mig innehåller  mer eller mindre sommar och jag börjar med sköna maj …

OBS! Varning utfärdas, bilderna är många och texterna kan väl ibland bli lite för utdragna men så blir det när jag skriver i dagboksform …

Maj

… en av mina favoritmånader. Då är ljuset så ljust, färgerna så milda, tillvaron så full av förväntan. Träden släpper fram vårljuset och låter det flöda ymnigt i backar  där sippor i vitt kan anas i gräset …

Att vandra längs en stig i månaden maj är så ljuvligt att det känns i hela kroppen …

Den 13 maj gick vi upp i ottan, gjorde en frukostkorg och åkte iväg till naturreservatet Yttereneby. 

Vid båtklubben låg båtarna och vilade i morgonsolen …

Genom grenarna på de fortfarande lövlösa träden skymtade det spegelblanka vattnet …

Frukosten intogs vid några bänkar alldeles vid vattenbrynet …

Och allt var bara stilla och skönt …

Efter frukosten tog vi en långpromenad genom skogar där marken var klädd med mjuk grön mossa …

När jag kom hem upptäckte jag att backsipporna blommade i trädgården …

I trädgården är det som vackrast i maj. Då när allt är nytt, då  när ljuset åter flödar …

En ljus majhimmel skymtar bak mörka barrträd som agerar bakgrund till trädens nyvakna löv som skimrar likt ett gyllene regn i den milda vårsolen …

Jag bloggar i princip aldrig om min trädgård mer då jag inte har något att skriva om längre. Men den finns där den finns och en bukett majbilder kommer här:

Maj bjöd på både kyla, regn och hagel. Den 19 maj såg jag genom köksfönstret två regnbågar …

Den 22 maj låg haglet i drivor och fikonträdet undrade förskrämt vad det var som hände …

Den 24 maj funderade jag på förmiddagen att ta en promenad till Blomsterlandet via en liten smal stig men jag kom mig aldrig för då jag istället började gallra bland rädisorna. Och tur var väl det för efter en stund började en polishelikopter cirkla ovanför mig och mängder av sirener hördes. Det hade skett en av alla dessa skjutningar som sker i vårt land och denna gång med direkt dödlig utgång. Mordet skedde helt öppet på parkeringen vid handelsplatsen bredvid oss. Efteråt flydde mördaren på den stig jag skulle gått till Blomsterlandet. Vill inte tänka tanken ens på vad som kunde hänt om jag mött honom på denna smala stig där det knappt ens går att mötas. Vi tog lite senare på dagen bilen till Blomsterlandet och mordet, ja det är fortfarande ouppklarat.

Den 30 maj vaknade vi till en solig och vindstilla morgon och vi beslutade oss för att möta dagen i Brandalsunds naturreservat. På vägen dit finns en kort vägsträcka där jag alltid får känslan av att färdas genom en vacker grön grotta …

Korna var nyfikna …

Den stilla vattenytan agerade villigt spegel för himmel och omgivande natur … 

En ståtlig svan hälsade både oss och den kommande majdagen välkomna …

Och den ståtliga svanen fick avsluta detta inlägg med tillbakablickar på den vackra månaden maj. Jag fick alltså till ett blogginlägg så nu känner jag väl att jag kanske är på gång igen. Juni, juli och augusti väntar på att presenteras på ett liknande sätt. Bara det gör ju att jag har material till i varje fall tre ytterligare inlägg 🙂

Vet att detta är mastiga inlägg som egentligen mest är till glädje och nytta för mig själv … så jag minns vad jag har gjort. Men om någon annan orkar vara med mig på mina vandringar genom sommarmånaderna så är ni naturligtvis hjärtligt välkomna …

En fin fortsättning på augusti till er alla!

En fin midsommarhelg …

… hoppas jag, Anita, och rosen Aicha ni alla får. Nu när vi nått till hälften av 2021:s år!

Uppehåll …

Det är fortfarande morgon men på väg mot förmiddag. Det har, efter enträgna regnskurar och kyliga vindar kommit in ljumma försommarvindar och betydligt behagligare (högre) temperaturer …

Som rubriken antyder så har det även varit uppehåll i regnandet och det kommer att bli ett litet uppehåll i bloggandet för mig. Tänk så praktiskt att kunna slå två flugor i en smäll i samma rubrik. Ok, uppehållet blir inte så långt men … jag har en hel del trädgårdsrelaterat som måste göras. Nu, ett par dagar innan regnet återigen kommer framåt fredagen. Och när det kommer så har jag en hel del inomhusaktiviteter med omskolning av tomater, chili och paprika. Dessutom så är uterummet och huset i behov av lite vårstädning … lika bra att smida medan järnet är varmt … eller innan det blir uppehåll i energitillflödet som är på besök hos mig.

Så många bilder har inte blivit tagna men ett par får jag väl lägga ut ändå. Innan uppehållet i regnandet och kylan tillbringades mycket tid i uterummet ….

Den gula begonian som jag köpte till påsk blommar fortfarande lika mycket som vid inköpet. Som en lysande sol står den där på bordet …

Clivian, den ljuva gula med de 14 blomstänglarna, har glatt mig under många veckor. Nu börjar blomma efter blomma falla men fortfarande finns en del kvar att njuta av …

Jag har flera stora fikon på fikonträdet. Hoppas, hoppas att dom inte faller av, längtar efter färska fikon framåt sommaren …

I påskarrangemanget där den gula begonian ingick fanns även en lite pensée. Även den fortsätter att blomma och blomma. Så småningom ska den hamna i rabatten …

Igår morse, den 11 maj, var det alltså den första majdagen med riktiga försommartemperaturer. Vi gick morgonpromenaden i närområdet och kameran fick för ovanlighetens skull följa med. Det finns nämligen ett ställe vid en gammal lekpark där det är otroligt vackert tidiga morgnar när björkarnas löv precis börjar slå ut. Jag får alltid känslan av ett gulgrönt vattenfall …

Kampen mellan ljus och mörker pågick. I skogen vilade fortfarande nattens skuggor medan de nykläckta löven på buskarna i skogsbrynet sträckte sina ansikten mot solen …

Och se där … inte ofta man får se ett rådjur kissa. Ok, bilden är dålig då det är ett utsnitt av en stor bild men ändå. Visst går det att se den kraftiga strålen …

Inne i skogen var det vackra nyanser. Nästan en känsla av ett överlämnande mellan höstens lite eldigare nyanser till försommaren milt gröna …

Det är maj och naturen har äntligen vaknat …

Avslutningsbilden får bli en klassiker. Hur många bilder har inte tagits på ljuv blomning mot en blå himmel. Ja, ja … här kommer en ytterligare …

Så där. Det är alltså den 12 maj. Klockan har precis passerat 9:30 och det är hög tid att ta på sig trädgårdskläderna och ge sig ut bland torra perenner och fjolårslöv. Därunder gömmer sig nygrönskan, älskar när den sakta växer fram …

Och för att gå tillbaka till rubriken, uppehåll. Det blir alltså lite uppehåll från mig ett tag både när det gäller eget bloggande och besök hos er andra. Men nu vet ni varför. Jag kommer tillbaka …

Önskar er en fortsatt fin majmånad och …. var försiktiga därute!

Att lägga sig platt …

… det är precis det jag gjort de senaste dagarna. Jag har legat alldeles platt på gräsmattan för att föra ett samtal med scillorna i min gräsmatta …

Jag insåg att dom var inte lätta att ha att göra med. Dom vände sig bort när jag pratade med dom. Dom stod i klunga trots att samlingar inte är att rekommendera. Dom ville inte stå stilla utan vajade i nordanvinden. Det var då jag bestämde mig för att bara knäppa några (ganska många) bilder och sedan kolla dom i datorn och se vad det blev. Skärpa var inte det viktigaste, mer känslan …

Det här blev resultatet av mitt gräsmattemingel …

”Tittut” … sa den här …

En och annan porslinshyacint visade upp sig …

Som sagt, det där med skärpa är inte alltid det viktigaste …

Men här var det i varje fall en som skärpte till sig …

Och här nedan verkar en intressant konversation pågå …

En del var huvudet högre än de andra …

Här bara älskade jag den måleriska bakgrunden. Att skärpan hamnade på ett helt ointressant strå i förgrunden var totalt oväsentligt …

Och så var det det där med stora samlingar, men nog är det vackert med blått en masse …

Jag kollade också in platsen där mina julrosor växer. En Helleborus orientalis, inköpt innan pandemin på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar, hade börjat blomma. Omöjliga att fotografera då dom hänger med huvudena men man kan väl ändå ana lite hur den ser ut, nästan som den har en balettkjol på sig …

Forsythian har i princip blommat ut så jag fick snabba mig på för att få med en på bild …

Valborgsmässoaftonen tog vi en promenad vid blåsippsstället där det nu istället lyste vitt av vitsippor. Då jag inte tagit en enda vitsippsbild i år fick det bli ett par stycken sådana också. Bara att lägga sig platt igen. Ganska svårt den här dagen då alla växte i gassande sol. Inte alls lätt att fotografera vita blommor i starkt solljus. Här lyckades jag i varje fall använda mig själv som skugga …

Och så några i flödande sol …

När vi var på väg därifrån kom en kanadagås och bröstade upp sig mot Lucy. Hon blev så rädd att hon tog skydd bakom husse. Ja det var nästan så jag gjorde det också, som den fräste och gick på …

Och det var väl ungefär allt för den här gången. Kan konstatera att sköna maj kommit och tagit med sig aprilvädret. Minusgrader på nätterna och kalla vindar på dagarna men i varje fall sol vilket vi är tacksamma för. Men snart ska det tydligen bli ändring. Nästa vecka ska det komma rejält med regn. Ja, ja … det behövs säkert det också. Så småningom ska det väl vända och komma in lite ljumma försommarvindar. Jag har inte städat trädgården ännu men det gör jag å andra sidan aldrig förrän en bit in i maj så det är inget konstigt …

Ikväll ska jag lyssna på Lunds studentsångare när dom sjunger in våren. En tradition jag inte vill vara utan. Idag kan jag sjunga med i ”O, hur härligt majsol ler” … för idag ler hon i varje fall.

En fin fortsättning på maj till er alla! Och, var försiktig därute.