Ett bildsvep genom oktober 2017

Så var då oktober slut och november har tagit sina första andetag. Det är mycket som fallit denna oktober … regn, temperatur, löv, grenar, ja hela träd … Det har varit ett omväxlande väder men det jag minns mest är …

… regn och dis …

SMHI berättar att det varit en ovanligt regnig oktober och det kan jag också intyga. Det syns på vår blöta och leriga gräsmatta. September var faktiskt inte mycket bättre så det går att konstatera att hösten hos mig varit regnig. Men grundvattennivåerna börjar i varje fall stiga vilket är positivt. Hoppas, hoppas vi slipper bevattningsförbud nästa sommar.

Den 17 oktober började det ljusna. Så plötsligt sänkte sig mörkret igen och det blev mörkt som på kvällen. Det blev en riktig snackis hela dagen, vad var det som hade hänt? Ovanligt låga moln och partiklar från skogsbränder i södra Europa bidrog till att kvällsmörkret föll redan på morgonen …

Men det har inte bara regnat och varit märkliga mörkerfenomen. När vädret varit bra har vi varit vid sörmländska slott och promenerat. Bilder från Tullgarn och Taxinge har jag redan visat i tidigare inlägg. Den 22 oktober var vi vid Sturehof.

Slottet …

Parken …

Vattnet …

I oktober kom också den första frosten, närmare bestämt natten mot den 19 oktober. Sedan dess har vi haft många nätter med minusgrader. Samtidigt har det regnat från och till. Regnet har bildat vattenpölar som frusit till is. Isen har bildat mönster tillsammans med höstens löv …

Den 31 oktober föll de första snöflingorna. Dom var inte många och dom försvann snabbt igen men jag hann i varje fall fånga dom på bild …

Den 29 och 30 oktober hade vi riktigt hårda vindar …

Den 31 oktober hade vinden mojnat och jag insåg att jag inte varit och fotograferat ”mina” björkar på länge. Jag vandrade ner mot björkdungen och gjorde ett försök att fånga det sista desperata oktoberljuset innan det var dags för november att ta över …

Jag blev lite filosofisk och tänkte att ”nu rinner de sista färgerna bort”. När jag kom hem fortsatte jag mina filosofiska tankar framför datorn och lät färgen från en av bilderna långsamt rinna bort för att till slut bli helt svartvit …

Men naturligtvis kommer inte all färg att rinna bort. Jag har skrivit förut att jag ska hitta färg i gråaste november och det löftet tänker jag hålla.

Nu är i varje fall oktober slut. De flesta av äpplena har fallit till marken och jag har lagt dom i rabattkanterna där koltrastarna kan äta av dom …

Löven är inkrattade i rabatterna (även om fler kommer att falla och ska krattas innan jag kan helt slå mig till vinterro) …

Jag kan konstatera att trädgården förändrats markant …

Den 5 oktober …

Den 16 oktober …

Den 2 november …

Ovanstående bilder från trädgården är tagna från ungefär samma plats. Jag upptäckte att jag även tagit bilder på ett annat motiv från en annan plats, nämligen köksfönstret. Dom bilderna får avsluta detta bildsvep …

Den första bilden är från den 5 oktober. Det var sent på eftermiddagen, nästan kväll och plötsligt sken solen igenom molnen på ett sådant sätt att vissa av träden i princip såg ut som om dom brann. Fenomenet varade bara under någon minut och jag hann inte ställa in kameran och hann definitivt inte få upp något stativ (vilket hade behövts). Bilden är därför suddig men visar ändå de märkliga färgkontrasterna …

Nästa bild är från den 30 oktober då vi hade hårda vindar. På eftermiddagen blev det även denna dag ett dramatiskt ljus men den här gången var det tidigare på dagen och lättare att fånga på bild. Himlen var dessutom vacker med fina moln som bidrog till den färgsprakande bilden …

Den 31 oktober hade vinden mojnat. Det var skönare ute men dramatiken var borta. Bilden över samma vy var nu bara en ”vanlig höstbild” …

Den sista bilden från denna vy är tagen den 1 november och får symbolisera att vi gått tillbaka till normaltid. Mörkret faller snabbare och hösten börjar gå över mot vinter. Vem vet, nästa bild från den här vyn kanske blir med snö. Men jag hoppas det dröjer …

Detta bildsvep får också bli mitt bidrag till veckans Blommig Fredag som har temat ”Månadens bild”. Visserligen blev det fler än en bild men … så blir det ibland. Nu återstår bara att önska er alla en fin Allhelgonahelg.

Titta gärna in till Hélena med Blommig fredag genom att klicka på logan nedan för att se hur andra tolkat dagens tema.

Annonser
Publicerat i Blommig fredag, Höst, Oktober | 24 kommentarer

Amaryllis 2017 – Steg 1

Idag är det ett riktigt otrevligt väder med regn och hårda vindar. Jag tittade för en stund sedan på Gardener’s World på Youtube och det var avsnittet som gick i fredags i England. Där hade dom en väderprognos där dom pratade om ett oväder som var rester efter en storm som hette Brian. Den skulle härja hos dom helgen som gick och jag anar att det är den som kommit hit nu. Så här har det sett ut på fönsterrutan hela dagen …

Men det var inte alls det som inlägget skulle handla om. Det ska handla om årets amaryllisar som jag kommer att följa i olika inlägg fram till jul. I torsdags (den 19 oktober) var jag och hämtade ett paket med fyra stora lökar. Dom har sedan dess legat i sitt paket i uterummet där det varit ca 10 grader. Idag kunde jag inte hålla mig längre utan tog in dom för att ”väcka dom”.

Det är fyra olika sorter, tre av dom har jag odlat förut. Bilderna nedan på dom tre kommer från arkivet och tidigare amaryllisinlägg.

Aphrodite (bilden är från december 2012)

Tres Chic (bilden är från december 2013)

Carmen (bildcollage från december 2013)

Jag valde dom sorterna då dom var väldigt kraftfulla, vackra och gav många blommor. Sedan har jag länge varit sugen på en rikblommande som heter Red Garden som växer lite annorlunda. Då den är ny för mig har jag ju ingen bild men jag tog en bild på etiketten där det går att se hur den ska se ut.

I eftermiddag ställde jag alla fyra med rötterna i vatten för att dom ska suga åt sig vätska och inse att det är dags att vakna. Som synes ser Red Garden lite annorlunda ut jämfört med ”vanliga” amaryllislökar. Den består av en stor lök och flera små. Den var så stor att den inte rymdes i de vanliga glasen jag använder utan jag fick leta upp en skål.

Här kommer dom att stå till på fredag morgon då jag kommer att plantera dom.

Och nu finns ingen återvändo. Nu är det bara att klä på sig regnställ och stövlar och ta med sig paraplyt och ge sig ut. Sånt är livet som hundägare. Men en sak är säker, det kommer att vara väldigt skönt att komma inomhus igen och ta sig en eftermiddagsfika 🙂

Publicerat i Amaryllis | 19 kommentarer

En blåsig dag vid Tullgarns slott …

Det var lördagen den 21 oktober. Vaknade tidigt och tittade på termometern. Nästan 2 minusgrader för tredje morgonen i rad. Hundpromenad vid 7-tiden. Det var fortfarande mörkt och vindstilla men ljusnade innan vi var tillbaka inomhus. Himlen var starkt rosa vilket brukar tyda på att det ska börja blåsa.

Morgontimmarna gick över i förmiddag och vimpeln på grannens flagsstång började mycket riktigt röra sig mer och mer. Vinden tilltog men dagen var väldigt vacker. Vi bestämde oss för att åka till Tullgarns slott och promenera i slottsparken.

Det var inte bara vi som ville insupa hösten den här dagen. Många bilar på parkeringen. Slottet mötte upp och det slog mig hur bra vi har det som har möjlighet att besöka och promenera i så vackra miljöer.

I änden på den långa gången låg slottet. Avståndet gjorde att det nästan såg litet ut i jämförelse med de mäktiga träden …

Och vände jag mig om fortsatte gången i all oändlighet …

Vi fortsatte upp mot den stora gräsmattan framför slottet. Till höger glittrade solen i vattnet och bländade mig nästan …

Vi fortsatte till baksidan av slottet och jag kunde inte låta bli att ta en bild av den vackra röda fasadbeklädnaden vid trappan …

Vi fortsatte ut på udden, jag vände mig om och tog ytterligare en bild på slottet …

Det är vackert med klarblå himmel men mycket mer spännande med moln …

Ute på udden tog vinden i ordentligt och vattnet var allt annat än spegelblankt …

En bit ut låg det sjöfåglar. Vilken sort vet jag inte för mitt objektiv hade inte tillräckligt med zoom …

Vi drog oss in mot slottsparken igen för att komma ifrån den hårda vinden. Här var det ingen tvekan om vilken årstid vi befann oss i …

Vi gick vidare mot Engelska parken och de slingrande kanalerna. Här var det väldigt höstlikt och vackert och hit nådde inte vinden …

Vi gick vidare upp mot orangeriet …

Här är café på somrarna men det hade stängt för säsongen. Därinne skymtade de undanställda cafémöblerna …

Det var dags att åka hemåt. På väg mot bilen passerade vi fruktträdgården …

En härlig dag mitt i hösten vid Tullgarns slott. Hit åker vi snart igen.

Publicerat i Höst, Slott, Slottsparker | 8 kommentarer

Trädgården går i vila …

Det har varit ett annorlunda trädgårdsår i år hos mig. Det började med bevattningsförbud den 2 maj och en lång, lång torrperiod då till och med vår blöta trädgård torkade upp och gräsmattan antog en brun nyans. Mot slutet av juli startade regnperioden och det har resulterat i att gräsmattan nu i princip ligger under vatten, ja kanske inte riktigt så illa men det går inte att gå på den utan att sjunka ner i lera. Dessutom har det mesta slutat blomma och många av löven redan fallit. Jag tror det beror på att trädgården torkade i somras och sedan inte orkade hämta upp sig när väl regnet kom. Hösten hos mig har kommit väldigt tidigt.

Den 7 oktober varnade dom för att det kunde bli frost natten mot den 8:e så då plockade vi in alla känsliga växter för vinterförvaring i uterummet.

Där står nu fikonet som snart tappat alla blad men som fortfarande har fikon kvar …

Kameliorna har knopp som väntar på att få slå ut när jag väntar som mest på våren, i februari/mars …

Olivträdet hade jag tröttnat på. Det var över 2 m och jättefult trots att jag försökt klippa in det under alla år. Jag hade bestämt mig för att slänga det i höst. Klippte av i princip varenda gren. Det såg jättekonstigt ut där det stod med nästan bara en stam och några stumpar till grenar kvar. Och vad hände då, jo det började naturligtvis inse att det var fara å färde och producerade massor av nya skott. Helt plötsligt började det se ut som ett träd igen och får naturligtvis vara kvar hos mig …

Jag brukar ha kryddor i uterummet under vintern och dom fick också flytta in …

Rosmarin …

Och persilja, slätbladig och krusbladig …

Timjan har jag också men den glömde jag ta bild på. Inomhus står basilikan som inte vill ha kallt (det kan bli ner mot ett par plusgrader i uterummet).

Hortensian står fortfarande kvar utomhus. Den kommer att stå där till före jul för att avmogna och tappa alla blad och känna att det är vinter innan den får komma in i uterummet …

Naturligtvis blev det ingen frost men nu var i varje fall allt inburet vilket kändes skönt.

Den 15 oktober var det imma på fönstret och jag använde imman som filter och tog en bild på höstanemonerna som vajade utanför …

I somras åt rådjuren av alla knoppar på min ros ‘Rhapsody in Blue’. Den har därför inte börjat blomma förrän nu. Här lutar sig en av blommorna mot en av stolarna i cafégruppen …

I uterummet blommar det i varje fall vidare. Fuchsia och pelargoner …

Vissa år får min japanska dvärglönn ‘Ornatum’ enormt färgade blad. I år är ett sådant år. Som en brandfackla står den utanför dörren …

Dom hotade med frost natten mot torsdagen (den 19:e). På onsdagen gick jag ut i trädgården för att fotografera det som fortfarande såg någorlunda ut. Det var inte mycket jag hittade. Några enstaka blommor doftade fortfarande svagt av viol på floxen ‘Blue Paradise’ …

Hostan ‘Night before Christmas’ var både vacker och inte vacker i sitt förfall …

Men några som oförtrutet blommar vidare är i varje fall strålrudbeckiorna …

Solbruden var vissen men lyste ändå i solens lågt stående strålar …

Och minsann, plötsligt hittade jag en vit klematis som jag inte hade en aning om att jag hade …

Så kom då morgonen den 19 oktober. Termometern visade minus 1,8 och taken var vita. Höstens första frostnatt hade kommit. Det känns ovanligt sent men så har ju den här sommaren och hösten inte varit riktigt vanliga heller. Trädgården låg i djup skugga så jag började med att gå ner till ängen för att fånga frosten på bild innan solen värmt bort den. Jag hann precis …

När jag kom tillbaka så slokade blommorna på spansknävan ‘Klaas’ men bladen var vackra med sina vita frostkanter …

Gick ut i trädgården. Gräsmattan var lite hårdare men fortfarande lerig. Gräset var vitkantat och löven låg stela och väntade på solens strålar …

Grönkål ska ju smaka ännu bättre efter en frostknäpp. Det får jag se idag då jag ska ha den till salladen …

En knopp av New Dawn hade gömt sig och nästan undvikit frosten …

Solbrudarna levde upp i sina nya snygga frostklänningar …

Till och med den utblommade astern ‘Twilight’ fick nytt liv …

På måbärshäcken låg en av klematis Blue Angels blommor och värmde sig i solen …

Och Magnus må vara utblommad men när han blir frostnupen, då blir han fin ändå …

Nu på morgonen, den 20 oktober, var det också frost, minus 2 klockan 7:15. När precis ljuset började komma till trädgården glödde de kvarvarande löven extra mycket. Försökte fånga det på en bild från vardagsrummet men det var svårt handhållet. Bara en bild blev någorlunda skarp. Det jag kan konstatera när jag tittar ut är att det inte går att se själva trädgården längre för att den är så lummig. På våren och försommaren är det annorlunda med den skira grönskan. Men så är det, trädgården förändras med årstiderna. När löven fallit kommer den att synas igen. Nu är det bara en enda röra, men det är ändå min röra 🙂

Hösten är här ordentligt nu. Trädgården får gå till vintervila och invänta våren. Fast vi skulle behöva klippa gräset en gång till. Och jag måste kratta in löven i rabatterna. Men först måste gräsmattan torka upp lite. Undrar om den gör det. Nu är det i varje fall fredag och till min stora glädje är även Blommig fredag tillbaka och temat är ‘Trädgården just nu’. Och det här inlägget fick bli mitt bidrag.

Titta gärna in till Hélena med Blommig fredag genom att klicka på logan nedan för att se hur andra tolkat dagens tema.

Publicerat i Blommig fredag, Frost och järnnätter, Höst, Trädgårdsdokumentation | 32 kommentarer

Ett nedslag mitt i hösten …

Nu har drygt halva hösten gått, i varje fall om man räknar september, oktober och november som höstmånader. Det har blåst och regnat en hel del den senaste tiden och det känns som om löven rasar av träden med en farlig fart. Jag försöker vara ute mycket för att insupa färgerna innan dom rinner av träden och landar på marken för att sedan övergå i bruna nyanser. Här är några bilder från den senaste veckan.

Den 11 oktober var jag ute på en tidig morgonpromenad och såg …

En ensam tall …

Genom ett staket såg jag en röd gladiolus …

Intensivt röda löv glödde i morgonsolen …

En kråka satt och spanade …

Den 14 oktober promenerade vi i Taxinge slottspark. Dit åker vi ofta. Det är vackert alla årstider men så här på hösten är det rogivande att gå där …

Raka gångar …

Pergolan …

Stranden låg övergiven …

Men träden spanade ut över vattnet …

Och ville man kunde man sitta och spana ut själv över vattnet …

Svarta siluetter …

Nedfallna löv som var intrampade i leran, såg nästan ut som ett tapetmönster …

Slottet syns skymta …

En ensam urna, mitt i hösten …

Gula löv mot blå himmel …

Den 15 oktober blev det en tidig morgonpromenad vid sjön Måsnaren …

Den röda bojen låg där och guppade i ett vatten som var som en akvarell …

Stigen var lerig men färgerna och ljuset var inbjudande …

På väg att falla?

Tidigt på morgonen blir färgerna extra intensiva. Och trots att inte vattnet låg spegelblankt och stilla så var speglingarna vackra …

Och himlen lyste blå …

Det har fallit ännu mera löv sedan jag tog bilderna ovan. Men fortfarande är det vackert i skogsbacken bakom trädgården. Bilden är tagen genom fönstret, därav speglingarna.

Det var allt för den här gången. Nu ska jag gå och hämta mina amaryllislökar som jag fick avisering via sms om för en stund sedan att dom kommit. Spännande!

Publicerat i Höst | 19 kommentarer

Uppföljning av mitt försök att så clivia

Den här helgen har varit riktigt ruggig. Regn och blåst en masse! Idag skiner solen då och då men gräsmattan ligger under vatten så det går inte att gå på den. Då får man hitta på lite inomhusaktiviteter som att skriva en liten cliviarapport.

Ni som följer min blogg vet att jag har en gul clivia som jag vårdar ömt. I år blommade den i slutet av april …

Den blommade inte lika rikligt som året innan och växte inte längre så mycket. Dessutom började en del blad att gulna. Det berodde troligen på att krukan började bli alldeles för trång. Jag planterade om den i somras och nu ser den ut att må mycket bättre. Den har kommit igång att växa och bladen gulnar inte längre …

Som synes på bilden ovan producerar den frökapslar. Just nu är frökapslarna gröna och omogna. Dom ska bli gula innan man kan skörda dom. Dom mognar i mars/april, I bilden nedan syns frökapslarna i skålen till vänster och till höger har jag öppnat några frökapslar och plockat ut själva fröna som jag tvättat. Varje kapsel innehåller 1 – 2 frön, ibland fler …

Tillbaka till uppföljningen. Den 23 februari 2015 prövade jag att så ett antal frön och skrev om det i detta inlägg. Den 10 maj 2015 var det dags att skola om de små plantorna som nu hade grott. Det skrev jag om i detta inlägg. Nu har det gått drygt två år efter omskolningen och det är dags för en uppföljning.

Så här såg de små plantorna ut den 10 maj 2015 …

Jag hade läst att det var bra att sätta dom i djupa krukor, då behövde man inte plantera om dom förrän efter två år. Jag letade upp så djupa krukor jag kunde och planterade ett frö i varje. Dom såg rätt ynkliga ut till att börja med (bilden är från den 10 maj 2015) …

Jag hade bestämt mig för att behålla tre plantor som jag skulle experimentera lite med. Ett drygt år senare (september 2016) hade dom vuxit så här pass mycket …

Det hade ännu inte gått två år efter omplanteringen men jag började känna de grova rötterna genom två av krukorna, de vänstra i bilden ovan. Jag beslutade därför att plantera om dom två men lät den högra vara kvar i sin kruka (som dessutom var lite större än de andra). Så här såg dom ut efter omplanteringen …

Inte förrän idag, den 9 oktober 2017, bestämde jag mig för att plantera om den tredje. Den hade fått kraftiga och fina rötter och jag luftade och ”rätade ut dom” innan jag planterade om plantan …

Och så här ser de tre plantorna ut idag (den 9 oktober 2017) …

De tre plantorna har jag behandlat lite olika. Alla tre fick stå inomhus första året. I vintras flyttade jag ut två i uterummet (de två till vänster i bild) som håller ca 7 – 10 grader under vinterhalvåret. En har fått tillbringa sommaren utomhus (den till vänster) medan den i mitten fått stå kvar i uterummet. Den tredje (den till höger) står fortfarande i ett fönster inomhus. Tanken är att jag ska se vilken som börjar blomma snabbast. Den som stått i uterummet hela sommaren är den som tagit sig bäst. Den som stått utomhus har knappt vuxit alls. Det förvånar mig för jag trodde den skulle trivas utomhus men den ser ynklig ut. Den som står inomhus ser väldigt fin ut men frågan är ändå om den kommer att blomma då min erfarenhet är att clivia behöver övervintras svalt. Men det återstår att se. Tilläggas kan att moderplantan tillbringar all sin tid i uterummet, året om och den stortrivs ju.

Jag har nu också två ytterligare plantor från i år som jag ska experimentera med. Dom kommer båda att få stå i uterummet från början. Den ena har jag, som jag gjorde med de andra, planterat i en djup rätt stor kruka …

Den andra har jag i en liten kruka …

Tanken är nu att följa de två nya och se om den i den stora krukan växer bättre än den i den lilla. Det borde ju vara så men man vet aldrig.

Nu hoppas jag bara på att någon av de jag sådde 2015 ska blomma nästa år. Om det händer så kommer jag tillbaka med en rapport. Jag tippar på den som står i mitten på bilden där alla tre syns. Får se om jag har rätt. Men att tro att den ska blomma redan nästa år är kanske lite väl optimistiskt. Jag har läst att det tar 5 – 7 år innan dom blommar. Men jag håller tummarna.

Publicerat i Clivia | 17 kommentarer

Höstbetraktelser …

Det blir mycket höst nu i mina inlägg. Den 2 oktober fick vi det första höstrusket med blåst och regn. Den 3 oktober sken solen samtidigt som det regnade. Det resulterade i höstens första regnbåge …

Men hösten behöver inte vara regn och blåst. Här kommer några filosofiska tankar om hösten.

Hösten kan vara …

Ett träd som tappar frukt i mängd på trottoar och väg och som mosas av fötter och bildäck men även blir till mat för fåglarna …

Men den kan också vara ett ensamt äpple som fallit ned på den ännu gröna gräsmattan …

Den kan vara en blå ballong i rännstenen, ett minne från den sista sommarfesten …

Den kan vara en blomma som har ordet höst i sitt namn …

Den kan flöda av ljus …

Den kan inbjuda till fotostunder i min favoritdunge med björkar …

Den kan vara en kvarglömd mugg på en soffa i höstsolen …

Den kan vara solen som speglar sig i ett stilla vattendrag …

Den kan vara speglingar i stilla vatten som får alla färger att bli dubbelt vackra …

Den kan vara himlen som fallit ned i vattnet …

Den kan vara en spegling som gör att man inte vet vad som är upp eller ned. Vilken av bilderna är originalet? Det vet bara hösten …

Den kan vara en skata som vandrar i gräs bestrött med morgondagg och röda löv …

Den kan vara rotmos med fläskkorv …

Den kan vara diskade krukor, färdiga att ställa för vinterförvaring …

Den kan vara en rörig skogsbacke som jag tycker är jättefin …

Men den kan också vara en rörig trädgård som jag inte alls tycker är fin just nu. Varför är det så egentligen. Varför tycker jag en ostädad skogsbacke är fin men inte min ostädade trädgård?

Fast egentligen … när solen skiner som idag … och tar fram färgerna i den ostädade trädgården. Då blir jag ändå rätt glad när jag ser den …

Det var några höstbetraktelser från de senaste 5-6 dagarna. Det känns som det går snabbt nu. Träden får fler och fler färgade blad. Den första frostnatten rycker närmare. Jag måste snart ta in växterna som ska in för vinterförvaring i uterummet. Men först ska det skrubbas rent så eventuella rester av ohyra försvinner. Så kan hösten också vara.

Önskar er alla en skön avslutning på den första oktoberveckan!

Publicerat i Höst | 20 kommentarer