Maj är här … våren är här … jag är här

Jag kan konstatera en sak … mina inlägg duggar inte lika tätt som vårregnen i maj. Jag var tvungen att prata med mig själv (har gjort det förut) om jag slutat blogga eller ej. Svaret var lite svävande. Jag kanske har gjort det men troligen inte. Så … här är jag igen med ett inlägg med måååånga bilder. Den som inte orkar se många bilder bör stänga ner detta inlägg … nu! 🙂 🙂 🙂

Jag startar inlägget i datumordning, d.v.s. med den första bilden i min gedigna mapp …

Den 25 april 2024

Bilden är på Lucy som förklarar för matte att ”korgen är ingenting att ligga i, den ska jag ha på ryggen”. Hur många gånger har jag inte sett korgen på golvet med en liten upphöjning i mitten. Det är Lucy som ligger under korgen. Det händer ofta och på bilden nedan är hon på väg att lägga sig under den …

Den hunden har galna idéer. Och galet var det den 26 april då det såg ut så här i trädgården (det gula som skymtar till vänster om boden är forsythians blommor) …

Och på tal om gult. Mina clivior blommar nu i uterummet (har begränsat mig till tre bilder som syns här nedan) …

Så vandrar jag vidare i blogginlägget till Valborgsmässoaftonen 2024 … den 30 april. Jag vaknade till en vindstilla morgon och jag kände att nu … nu vill jag åka till en sjö. Men först gällde det att väcka husse och hund. Lucy sov gott i sin andra korg (inte den hon brukar ligga under) och tyckte nog att matte var lite väl tidig …

Men när jag sade de magiska orden ”ska vi åka bil?” … då for hon upp och pratade (som hon alltid gör när hon hör ordet ”bil”). Och när vi for iväg så blev det naturligtvis till vår ”närsjö” Måsnaren och denna morgon valde vi att promenera vid Eklundsnäsbadet.

Ljuset var så där genomskinligt som det bara kan vara en tidig morgon i skiftet mellan april och maj. Vitsipporna stod där, tätt, tätt och väntade på att öppna sina huvuden mot solen …

Morgonen var stilla … bryggan såg inbjudande ut …

Vassvipporna svävade liksom för sig själv i den tidiga morgonsolen …

Ni som eventuellt sett tidigare inlägg från mig vet ju att jag är väldigt svag för röda hus och speglingar i vatten. Det här var därför ett motiv jag inte kunde motstå …

Speglingar var det ja …

Här kan man ju tycka att tallens grenar i överkanten stör motivet. Men jag tyckte tvärtom, jag tyckte motivet blev lite mer spännande …

Speglingar igen … ganska tjatigt, jag vet. Men det är inte ofta det är helt vindstilla så det gäller att passa på …

Här tyckte jag det var lite käckt med stegen och livbojen som speglade sig i vattnet vid strandkanten …

… och så mer speglingar …ska aldrig människan sluta!? Nä, det ska hon inte … 🙂

Är detta en spegling eller är det ett träd som speglar sig i vattnet? Ärligt talat, jag vet inte. Jag tror det är speglingar. Kolla också ”vattenkarusellen” … kanske en fisk som simmat upp mot ytan och tagit sig ett andetag …

Så rundade vi udden … och nu … nu blev det så vackert att hjärtat nästan stannade i bröstet. Plötsligt såg jag vårens ljusa grönska som lyste på land och som speglade sig i vattnet. Dubbelt upp alltså. Vad mer kan man begära …

Jag är så glad för de små husen, jag är så glad för de lite böjda träden, jag är så glad för vassen. Jag är så glad för vindstilla morgnar då jag bara kan stå vid en sjö och ladda minneskortet med bilder och ladda mig själv med känslor som stannar kvar …länge …

Kan den här grönskan månne vara den vackraste grönskan på hela året. Den milda, den ljusa, den knappt skönjbara. Fångad på valborgsmässoaftonen år 2024 …

Jag slet mig från grönskan och speglingarna och fortsatte framåt på stigen. Plötsligt stod herr And framför mig …

Jag frågade honom var hans fru var och då nickade han ut mot vattnet. Långt därute simmade hon. Jag tog en bild men var tvungen att beskära den så hon skulle synas … därav den korniga kvalitén …

På eftermiddagen denna valborgsmässoafton blev det årets första grill. Diverse smått och gott hamnade på grillen och till det blev det friterade … MATBANANER, istället för potatis eller pommes. Tänk, jag har aldrig gillat bananer i matlagning. Blir ju bara sött och grötigt. Men … då visste jag inte att det fanns matbananer att köpa vilket är något helt annat. Hittade det av en slump på ICA Maxi och köpte hem ett par som friterades. Det var verkligen jättegott. Smakar inte alls som vanliga ”ätebananer” utan blir mer som typ pommes frites eller chips. Medan husse grillade så gjorde jag iordning matbananerna och nu ska jag berätta hur jag gjorde …

Matbananer ser ut som vanliga bananer …

…men oj så svåra att skala. Inte bara att ”knäcka” och dra av skalet inte … nä, nä. Jag skar av topparna i båda ändarna och skar sedan en skåra längs skalet för att få en öppning. Sedan drog jag av skalet vilket var mödosamt men det gick. Det viktiga är att hela skalet är borta så det inte sitter något kvar på fruktköttet. När skalet var borta slantades den upp i skivor, ca 2 cm breda …

Fram med en stekpanna. (Jag har en liten som jag använder för friteringar.) Hällde i rapsolja, så pass mycket att den skulle täcka bananskivorna, lät den bli varm och lade ner skivorna för fritering i oljan …

När dom fått färg (bra att vända dom en gång) tog jag upp dom med en hålslev och sedan ner i ett durkslag för att rinna av. Sedan upp på en skärbräda där jag ”plattade till dom” med hjälp av ett glas. Då blir dom fortfarande”köttiga”i rundeln längst in men tunna och frasiga i kanterna. Efter det, återigen ner i oljan för ytterligare fritering …

När dom fått fin färg är det bara att ta upp dom med en hålslev och låta dom rinna av innan det är dags för kryddning. Det viktiga är salt men jag hade även på cayenne. ”Bananchipsen” blev verkligen supergoda! Vi har gjort det en gång till efter det här försöket och snart är det dags igen. Vi tycker friterad matbanan med salt och cayenne är jättegott!. När man gör som jag gjorde tror jag det kallas ”Tostones” eller ”Patacones”. Googla gärna … det finns massor med recept.

Så gick vi in i den sköna månaden maj. Jag lyssnade som vanligt till studentsångarna i Lund som sjöng in våren klockan 18:15 den 1 maj. Den 4 maj var det återigen en i stort sett vindstilla morgon och jag ville återigen tillbringa den tidiga morgonen vid en sjö. Samma sjö (Måsnaren) som på valborgsmässoaftonen men nu var platsen Tveta.

När vi parkerat bilen så går jag alltid ner till den lilla viken som alltid är stilla. Denna morgon var inget undantag. Tvetabergs huvudbyggnad skymtade bak de nygrönskande träden …

Tittade bort mot höghusen i fjärran …

Vass som lyser som guld är svår att motstå …

… och naturligtvis måste det röda huset vid vattnet förevigas …

Speglingar … igen …

Det här är en favoritvy. Och där såg jag en boj i vattnet … ett spännande motiv i motivet …

… sagt och gjort! Bojen blev inzoomad där den låg i speglingarna från träden på andra sidan sjön. Det blev ett lite abstrakt motiv …

Här kunde jag stått länge …

Vassen störde inte, tyckte snarare den gav en extra dimension till motivet …

Och visst måste ”min” ö och den sneda trädstammen vara med …

Så gick vi upp mot kyrkan. Vid planteringarna vid parkeringen växte julrosor. Rödtonade …

… och vittonade …

Vi fortsatte upp mot stigarna bakom kyrkogården för att se alla magnifika träd …

… tycker om stigar/vägar som leder någonstans. Bilden nedan visar stigen jag kom ifrån …

…och denna vart jag var på väg …

… på väg tillbaka ner mot sjön igen såg jag en koltrast i ett träd …

Så kom vi fram till sjön igen. Vattnet var fortfarande stilla …

Hur är det egentligen möjligt att ett träd kan luta så här mycket utan att falla …

Promenaden var slut. Jag tog återigen en bild på det lilla röda huset vit vattnet. Vattnet hade börjat röra sig lite lätt och skuggorna var inte längre lika djupa. Det var dags att åka hem och äta frukost …

Tre dagar senare, den 7 maj, hade majgrönskan kommit ytterligare en bit längre. Det blev en lunchpromenad vid Eklundsnäsbadet igen för jag ville fånga vitsippsmattorna. Egentligen är det rätt märkligt hur det kan vara så tätt med vitsippor. Det var verkligen som vita pölar här och där …

… svårfångade på bild men visst är det ett vitsippsår …

Skir grönska mot en milt blå himmel, inte så dumt! Inte alls så dumt …

”En vänlig grö-ö-nskas rika dräkt” … gick jag och nynnade på när jag såg nedanstående vy …

Olika ”varelser” dök upp på stranden. En kanadagås …

… och en röd hund …

Så gick vi mot parkeringen och jag tog ett par sista bilder (för den här promenaden) på de vackra vårbackarna …

Den 10 maj kände jag för att åka till Taxinge och se hur långt bokskogen kommit i sin grönska. Visst hade den börjat grönska så smått …

Stigen upp mot den kinesiska pagoden var täckt av fjolårslöv, löv som en gång förra året i maj varit så där skirt gröna som de nya löven på träden var den här dagen …

Och det fick bli den sista bilden i det här inlägget. Det har varit en fin helg och söndagen (den 12 maj) bjöd på försommarväder. Vi gick en promenad vid Eklundsnäsbadet. Än så länge får vi gå där med Lucy men den 1 juni är det stopp med det så det gäller att passa på. Det var många besökare på stranden och vid grillplatserna och det var en hel del som badade. På söndagen åkte också sättpotatisen ner i jorden. Två pallkragar och två stora krukor. Hoppas det kommer att gå bra. Förra året fick vi misstänkt bladmögel men vi har bytt växtplats och även bytt jorden i nya pallkragarna så nu håller vi tummarna.

Idag är det måndagen den 13 maj och då kommer jag att ägna dagen åt den andra omskolningen av tomatplantorna. Första omskolningen (efter sådd) gör jag i sådana där små runda plastkrukor som man får när man köper färska kryddor, plocksallad och annat. Den första omskolningen gjorde jag den 19 april. Den andra omskolningen (idag) blir i mjölkkartonger där plantorna placeras djupt så att det ska bildas rötter längs stammarna. Den tredje blir i slutkrukorna men det blir inte förrän en vecka in i juni. Alla frösådder har tagit sig väldigt bra i år vilket är roligt.

Dags att avrunda detta inlägg som innehöll många bilder. Får se när det kommer något nytt. Återstår bara att önska er alla …

En bra fortsättning på veckan! 💐

Mest blommor …

Det är måndag och det är den 8 april. I mitt förra inlägg hade jag fotograferat blåsippor och hade vårkänning. Efter det så kom vintern på besök. Men … det är ju bara april så det är egentligen inte konstigt och efter det så har våren tagit greppet igen. Igår var det tvåsiffriga plusgrader och tidigt imorse var det plus 7 och en riktigt skön morgonpromenad. Det börjar hända en del saker i uterummet nu. Mest är det kameliorna som blommar. Men även cliviorna är på gång. Här syns en av stänglarna …

Min rödvita kamelia

För några somrar sedan mådde min rödvita kamelia dåligt p.g.a. att den stått ute på altanen och blivit utsatt för en hel del regn. Det är normalt inga problem då dom står utan fat och dessutom upphöjt så att allt vatten kan rinna ut. Problemet var bara att det blivit stopp i dräneringen så inget vatten rann ut. Den höll alltså på att bli dränkt. Jag jobbade hårt med att få jordklumpen och rötterna torra och den såg inte ut att må bra alls. Bladen blev gula och jag trodde jag skulle få slänga den. Jag fick klippa bort mängder med grenar och efter det ser den väldigt märklig ut. I somras stod jag med en såg och tänkte såga av stammen och låta den börja om på nytt igen nedifrån (där det finns massor av nya skott). Som tur var gjorde jag inte det för oj så många blommor den har nu. Och det gör ju egentligen inget att formen är lite konstig. Bladen är gröna igen, den mår bra och blommar något ofantligt …

Då den är högre än vad jag är så står den på en trätrall med hjul på golvet. Det är för att jag ska kunna flytta den enkelt hela tiden för att kunna njuta av blommorna. Och om ni undrar över om inte knopparna ramlar av när jag håller på och flyttar den så nej, det har faktiskt aldrig fallit en enda knopp på någon av mina kamelior och jag gör samma sak med allihopa och har gjort så i alla år. Flyttar dom så att jag kan njuta av de nya blommorna som dyker upp.

Ett par närbilder och sedan får det vara nog med bilder på min rödvita …

Den rödvita kamelian inköptes på en lokal blomsterhandel i februari 2009 tillsammans med en rosa. Den rosa är en favorit då jag tycker att blommorna är så vackra alltifrån knoppstadiet till utslagen blomma. Båda är tyvärr namnlösa då de kamelior man köper i handeln oftast bara säljs som Camellia japonica. Men, dom är vackra med eller utan sortnamn. Även den rosa fick lite för mycket vatten när den stod ute men den klarade sig bättre. En del blad gulnade dock men nya skott och blad är på väg och den blommar rikligt.

Först ut .. en av de utslagna blommorna …

Och på bilderna nedan syns de olika stadierna. Från knopp till utslagen blomma …

En kamelia som faktiskt har ett namn är den vitgula ‘Brushfield’s Yellow’ …

Ytterligare en okänd köpte jag på Blomsterlandet för några år sedan. Den var då rosa med lite mörkare rosa streck. I år har den uppfört sig väldigt konstigt. De olika grenarna har fått helt olika färger på blommorna. En gren verkar få helt röda blommor …

En annan gren har vita blommor med röda streck …

Och en tredje verkar få ljusrosa blommor med mörka strimmor och streck (svårfotograferad då den gömt sig inne bland bladen) …

Innan snön kom kollade jag vad som blommade i trädgården. Det var inte mycket för vår trädgård är ju sen i starten. Men snödroppar hittade jag lite här och där …

… och här en med dubbla blommor som bara dykt upp av sig själv vid altanen …

Dom vita julrosorna har också börjat blomma. När jag tog bilden den 28 mars var det bara en som blommade men idag är dom många fler …

Till påsk köpte jag gula tulpaner till mina blå vaser i köksfönstret. Nedanstående bild är tagen den 1 april. Snöfritt utanför fönstret …

… men dagen efter, då var det lite annorlunda bakgrund …

Och så här såg det ut i trädgården …

Men nu är snön helt borta igen. Skönt! Imorse vaknade jag till en vacker himmel. När jag gick upp hade dom fortfarande inte släckt gatlyktorna. Tog en bild där gatlyktan och himlen tävlade med varandra i ljusprakt …

Precis när jag tagit bilden släckte dom gatlyktorna. Men himlen fortsatte att lysa …

Så började solen lysa in i köket. Där står några grenar med videkissar som jag köpte i januari och sedan återanvänt i mina tulpanbuketter. Nu lyste dom så vackert i solen …

Måste väl avsluta med lite bildbevis på att snön nu är helt borta igen. Bilderna är från dagens lunchpromenad och bekanta motiv vid det här laget. Den första är på det röda huset …

Och den andra visar helt snöfria gräsmattor och hus som speglar sig i den helt isfria sjön …

Och det fick bli avslutningsbilden för den här gången. För övrigt så upptäckte vi i eftermiddags att vår fjärrvärmeväxlare läckte. Vi skulle dra ner värmen, det har ju blivit vårtemperaturer ute, och när vi öppnade dörren till det lilla rummet där den står så var en hink vi har står där som säkerhet överfull och det var vatten på golvet. Pust! Jag lyckades till slut hitta var det läckte och skickade en bild till en rörmokare vi brukar anlita. Han kunde med bildens hjälp direkt se vad som behövde göras. Nu var han upptagen i 14 dagar men ska försöka hitta någon annan som kan komma hit. Så nu väntar jag på besked vem som kan komma. Blir väl inte förrän tidigast imorgon så frågan är om vi måste sätta klockan och gå upp i natt och tömma hinken. Pust! Sånt är livet som villaägare 🙂 Men strunt i det. Solen skiner, det är vårtemperaturer ute! Och för mig återstår som vanligt bara en sak och det är att önska er alla ..

En fin fortsättning på veckan! 😎 🥀 ☀️

Innan mars tar slut ,,,

Det är påskdagen 2024. Det är även den 31 mars och jag upptäckte att jag har massor av marsbilder som jag borde lägga ut innan april gör entré. En varning är dock på sin plats. Det blir många blåsippsbilder. Men det måste det få bli så här i början av våren – för är det något jag längtar efter så är det blåsippor. 
Ok, inget att vänta på. Här kommer en liten resumé från slutet av mars …

Den 23 mars var en skön morgon och vi tog morgonpromenaden vid Tveta …

Äntligen börjar sjöfåglarna dyka upp …

Speglingarna var vackra i den isfria delen närmast strandkanten …

… men fortfarande is runt ”min” ö …

… allén har sin charm alla tider under året …

På skärtorsdagen, den 28 mars, åkte vi iväg till ett av ställena där det brukar finnas blåsippor. Dom var inte många och dom var inte lätta att fotografera. Den gångna vintern har varit hård i skogarna och det låg massor av omkullvräkta träd och massor av ris. Att krypa omkring i backarna och försöka lägga sig raklång för att fotografera var en rejäl utmaning men några bilder blev det. 

Färgerna skiftade från rödlila till ljusaste blått …

… den här ensamma var lika ljust blå som den tidiga vårhimlen …

… som små buketter …

… randigt besök …

… nära …

Den 30 mars var en riktigt skön morgon. Det fick bli en tur till Eklundsnäsbadet. 

Jag började med att titta ut över vattnet bort mot Tveta kyrka. Ljuset var så där vackert och genomskinligt som det bara är i den tidiga vårens tid. Fåglarna höll serenad, både på land och i vattnet. Jag stod där länge och bara njöt …

Bryggan såg inbjudande ut i den tidiga solens strålar …

En kanadagås iakttog mig misstänksamt …

När jag rundat udden blev färgerna lite annorlunda. En krusning av vattenytan visade att det inte var en vindstilla morgon …

Vände mig om och tog en motljusbild för att fånga det så efterlängtade, flödande solljuset …

Livbojen fick spela huvudrollen i en av bilderna …

… om ett par månader kommer det att badas i badviken …

När vi rundat nästa udde började vinden ta i lite ytterligare. Såg med ens lite kulet ut …

… och här pågick en kamp mellan is och öppet vatten …

… grågässen var långt ifrån grå i den tidiga morgonsolens strålar …

På lunchen samma dag blev det ett besök vid vårt andra blåsippsställe. Ungefär samma sak här. Inte så många blåsippor ännu och massor av ris och träd efter vintern. Men en bukett av bilder blev det ändå …

Kan man annat än bli glad av dessa blå …

Tänk att vara blåsippa och få stå med sina kompisar och lapa sol …

… svårt att välja var skärpan ska ligga. Här kanske?

… eller här?

… de rosa i bakgrunden fick ackompanjera den blå solisten …

När jag tar blåsippsbilder vill jag gärna ha med den yviga naturen omkring. Vissna löv och grenar hör liksom till …

På väg tillbaka till bilen passerade vi några rabatter vid ett hus. Där växte grupper av krokusar. Tyckte det var lite fint med den ensamma vita mitt bland alla gula …

… och här några blå som försöker ta sig in i den gula gemenskapen …

I mitt förra inlägg fick jag ett par kommentarer där det påpekades att bild på Lucy saknades. Det måste jag ju göra något åt så här kommer en bild där hon ligger på mattan och njuter av vårljuset …

Och det fick också bli avslutningsbilden för den här gången. Mars månad lider mot sitt slut och det gör även detta blogginlägg. Och som vanligt återstår då bara en sak och det är att önska er alla …

En bra fortsättning  på påskhelgen och en bra början av april!

Jag har varit på trädgårdsmässa …

Det var att nästan ett år sedan jag senast var på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar. Förra året var jag den 31 mars och då var det snö ute. I år var jag den 21 mars och då var det barmark. Men det är klart, inne på mässan är det ju alltid barmark … och vår! Ett riktigt vårtecken alltså!

Det kändes mycket trängre i år. Dom hade bytt hall och det var inte samma luftighet som förra året. Men, vi var där när dom öppnade så vi hann gå runt innan det blev alltför mycket folk. Lunch blev det också tillsammans med trädgårdsvänner vilket nästan är den största behållningen. 

En hel del bilder blev det också. Det fick bli med mobilen för den stora systemkameran orkade jag inte släpa på. 

Det första jag fick se var årets pelargon …

Den heter ’Lavina’ och beskrevs bland annat så här:

”Lavinas blommor är stora och enkla med en trevlig lila nyans, unik för att vara en zonalpelargon. Växtsättet är upprättväxande och kraftigt och det friska bladverket har lätt för att sätta sidoskott vilket gör att pelargonen växer i en rund form”. 

_ _ _ _ _ _

Kan detta vara en lämplig ”klädsel” för cykeln inför sommaren kanske?

Och så blev det balkongutställningarna. Alltid lika roligt att se. Här blev jag sugen på de snygga limegröna amaryllisarna …

Fascineras alltid av att alla stolar och soffor är belamrade med krukor och kuddar. Det vore ju trevligt att kunna sätta sig ner och fika på sin balkong. I synnerhet när det dukats fram kaffe och kakor …

Samma balkong från en annan vinkel …

Sparsmakat. Draperiet i bakgrunden med björkstammar och späda löv var inte så dumt …

Minimalistiskt med ljusa färger …

… medan det här var långt ifrån minimalistiskt. Färgrikt och tekannor som hänger från taket …

Här kom jag av någon anledning att tänka på Kivik. Äpplen i mängd, inramade och fritt hängande …

Rocken hänger och väntar. Klart för balkonghäng …

En ståtlig bukett …

Hm, en något annorlunda middagsbjudning …

Här gick det att sitta och vila om man blev trött. Såg väldigt trevligt ut med den vackra fondväggen …

Och överallt såg jag årets pelargon …

Den här väggen fotograferade jag vid ett toalettbesök. Hör inte till trädgårdsmässan utan finns där permanent …

Efter balkongutställningarna var det dags för idéträdgårdarna …

… här fanns det mycket saker i rost …

Den här tyckte jag var fin. Det var en bostadsrättsförening som skapat den. Man ser husen i bakgrunden och ljuset som silas i grönskan. En oas på en innergård …

Det var lätt att bli fikasugen. Mazariner gillar jag …

Och så fanns det miniatyrträdgårdar men dom var i princip helt omöjliga att fotografera. Här var i varje fall en av dom. En nöjd trädgårdsägare som skådar ut över sin trädgård …

Den här var väldigt fin men tyvärr gör inte bilden den rättvisa …

Avslutar med hav av tulpaner. Tänk att sitta och fika här …

… eller att stå och jobba med blomsterarrangemang här. Lite trångt bara …

… en vägg av tulpaner och lite annan grönska …

Och det fick bli avslutningsbilden från mitt besökt på Nordiska Trädgårdar 2024. Trädgårdsmässan är avklarad och nästa vecka är det påsk. För övrigt återstår bara en sak och det är att önska er alla …

En fin söndag och en fin kommande vecka 🌹🌷🌺 🥀

Vårvinter!

Jag vill ju kalla mars för vårmånad men kalla nätter gör att vintern dröjer kvar. Då plockar jag fram ordet vårvinter. Ett ganska fint ord tycker jag. Men här om dagen fick jag en liten tanke. Varför heter det vårvinter och inte vintervår? Är det för att börja med det positiva? För visst låter det mer positivt att säga vårvinter än vintervår. Lekte med ett annat ord, sommarregn. Vad tänker jag på när jag hör det ordet. Jo, jag tänker på ett ljumt och lätt sommarregn som faller och som får naturen att dofta fräscht. Och efter regnet bryter solen fram igen. Det skulle ju däremot vara helt omöjligt att vända på ordet och säga regnsommar. Då blir det ju helt plötsligt en regnig sommar, känns med ens väldigt negativt. Ja, ja … filosofiska tankar som egentligen inte leder någonstans. Tar och lägger ut lite bilder istället …

Den 3 mars blev det en promenad vid Eklundsnäsbadet. Fortfarande stora mängder vatten i naturen. Sjön som syns på bilden är alltså ingen riktig sjö …

Det är något speciellt med ljuset den här tiden. Det känns så … ”ljust” på något sätt. Så genomskinligt. Färgerna är nästan obefintliga, som om dom ligger och vilar innan den stora vårexplosionen …

… men samtidigt. Mossan på stenhällarna, tallarnas barr och buskarnas intensivt röda grenar tillsammans med blå stänk av himlen som letar sig ner i vattnet ger en mjuk kavalkad av färg …

Ett blekt solljus förstärker färgerna. Förstärker känslan av vårvinter och med en tydligt betoning på vår …

… men efter en stund mattades det bleka solljuset av. Känslan var fortfarande vårvinter men kanske mer med betoning på vinter …

Den 4 mars slog min första kamelia för året ut. Den rödvita …

Samma dag tog vi lunchpromenaden vid Tveta. Jag hade ingen kamera med mig för det var så mulet. Men när vi passerade ”min ö” så var ljuset så vackert att jag fick ta upp mobilen och ta en bild …

Tulpansäsongen är snart över men jag måste säga att jag är mycket nöjd över årets tulpaner. Dom har varit fräscha och verkligen slagit ut. Jag vill att tulpaner ska öppna sig och visa sitt inre och det har dom verkligen gjort i år …

Den 6 mars tog vi promenaden vid koloniområdet eller Vasaskogen som är det korrekta namnet har jag fått lära mig. Där hade många träd fallit under vintern …

Men när solen sken bland alla ljusgröna smågranar fick jag nästan en sommarkänsla …

Den 6 mars började även en rosa kamelia att öppna sig …

Den 11 mars var en strålande dag och vi tog lunchpromenaden vid Tveta. Den här gången tog jag kameran med mig. Det första jag såg var en soptunna. Den blå färgen på soppåsen var riktigt snygg …

Och här vid Tveta finns ett rött hus som i gamla tider var tvättstuga. Det förföll under många år men har nu restaurerats. Som många av er vet så är det ett favoritmotiv för mig och den här dagen tog jag bilder på det från olika vinklar …

Himlen var blå och spillde sina blå toner på vårisen där trädens skuggor skänkte en extra dimension till motivet …

Kanotisternas gula hus speglade sig lite försiktigt i det öppna vattnet …

Is, sol och vackra stenar …

Även den här dagen blev det en bild på ”min” ö …

Motljuset gjorde att isen glänste som silver …

Hittade en stubbe med en lapp där det stor ”Fauna-depå”. Vad det ska bli av det vet jag inte. Men förklaring kommer kanske då det stod att ”En skylt kommer snart” …

Inte så mycket färg men ändå så mycket vårvinter …

Och här lyste det rött bland träden …

En sista bild på väg tillbaka mot bilen …

Och det fick bli avslutningsbilden för den här gången. Idag, den 13 mars, är det inte lika fint väder. Det är mulet och imorse föll stora snöflingor. Som tur var så lade dom sig inte på marken. Väntar på att få plocka bort ordet ”vinter” ur vårvinter men det tar nog ett litet tag ytterligare. Och som vanligt avslutar jag med att önska er alla …

En fin fortsättning på denna vårvintervecka …