Usch vilken trist rubrik. Men just nu är vädret precis så, som en grå, blöt filt som ligger över landskapet. Ingen kamerapromenad. Inget bra ljus inne för att ta några bilder. Idag är det i varje fall inte dimma vilket det var igår. Men ändå … så grått …
Lucy vill inte gå ut, i varje fall inte i vårt område där halkbekämpningen består av sylvassa stenar nu blandade med en blöt snösörja som kom ner inatt. Vi trodde hon var sjuk då hon vägrat gå ut flera gånger senaste två dagarna och när husse väl lurat ut henne satte hon sig bara på uppfarten, vid bilen och tittade. Husse fick i varje fall iväg henne och hon gick med långsamma steg och hängande svans. Husse styrde då mot en närbelägen skogsbacke och så fort hon kom dit blev det fart på henne, svansen uppåt och nu tog hon sig glatt an att undersöka alla dofter! Och nämner vi den magiska meningen ”ska vi åka bil” … då börjar hon hoppa upp och ned som en studsboll och pratar högt och talar om att ”det ska vi minsann göra”. Och när vi åker iväg någon annanstans då är hon en helt annan hund. Och dom här vassa stenarna får vi dras med till i maj … Ja, ja … nu sover hon i varje fall gott i sin korg bredvid mig och vi får försöka göra det bästa av promenaderna.
För att inte bli helt utan bilder i inlägget får jag smyga med några från juldagarna …
På julaftonen tog jag en bild på isen som låg på Måsnaren. Den var för dagen blå med ett stråk i en brungrå nyans mitt på, nästan som målad med breda penseldrag. Jag upphör aldrig att förvåna mig att naturen är och alltid varit en av de främsta konstnärerna och att det alltid går att hitta konstverk, bara man letar ..
På juldagen gick vi en promenad vid Taxinge slottspark. Vi var helt ensamma i hela parken. Naturen bjöd den här dagen på en mycket dämpad färgskala och det faktum att det var helt vindstilla gjorde att jag fick en stark känsla av enslighet men på ett skönt och vilsamt sätt. Mörka siluetter mot en blekblå himmel med vandrande moln och en mark med frostnupet gräs förstärkte känslan …
Här stod jag en bra stund och bara ”kände in” känslan av stilla vatten (eller kanske var det tunn is) … de milda grå nyanserna där ändå färgerna gul, rosa och blå kunde anas …
Slottet låg där tyst och nedstängt. Inga ljusstakar i fönstren var tända, kanske för att spara el. Marken, vassen, bryggan, bojarna … ja allt var draperat i ett flortunt lager av frost … och allt detta förstärkte känslan av enslighet …
Ett par välbekanta vyer, tagna vid ångbåtsbryggan och som finns med i många av mina bilder …
Nedanstående bild fanns med i min årskrönika men den får komma med här också inklusive texten jag skrev där …
”Jag fick se en röd boj i vattnet som jag ville ha en inzoomad bild på. Det var helt omöjligt att se någon skärpa. Jag tog säkert 20 bilder och av dom så var det en enda där skärpan låg på bojen … men det räckte ju …”
Och på tal om enslighet. Tänk att leta efter en toalett och äntligen få se en skylt som pekar mot ett hus där den efterlängtade tingesten finns och sedan bara upptäcka att dörren är låst …
Där lämnar jag juldagen och förflyttar mig till år 2023 och den 3 januari! Tänka sig, solen sken …
Och återigen hittade jag ”målningar på isen …
Den här dagen var Lucy glad. Sprang omkring och njöt av den frusna marken. Ibland satte hon sig och väntade på att matte skulle bli klar med att ta sina bilder. Och då lyckades matte smyga till sig en bild även på henne …
Och nu följer något mycket ovanligt. En bild på fotografen. Jag vill inte vara med på bild men det här var ett undantag av en viss anledning. När jag var 13 år började jag brevväxla med Jenny i USA. Vi brevväxlar fortfarande även om vi nu övergått till mail. Det är helt fantastiskt att vi fortfarande ”hänger med varandra”. Hon har två hundar och vi har skickat bilder på våra hundar till varandra. Hon har även skickat bilder på sig själv och nu ville hon att även jag skulle skicka bilder på mig och då bad jag husse ta några av mig och Lucy och det här är en av dom. Visserligen ser jag ut som en Michelingubbe men den fick duga till att börja med. Får se om det blir någon mer så småningom. Men den kommer nog inte att hamna på bloggen. Där föredrar jag att stå bakom kameran …
Amaryllisar har jag haft ett antal men ljuset har varit alldeles för dåligt för att få till några hyfsade bilder. Men den 6 januari låg lite snö på taken och jag bestämde mig för att leka lite med kameran. Först överexponerade jag kraftigt en bild på Amaryllis ‘Amorice’ …
Varje år försöker jag hitta en sort som heter ‘Picasso’ Det här året letade jag efter den men hittade den inte. Hittade en annan sort och tog två av den … trodde jag. När jag kom hem så visade det sig att den ena var faktiskt en ‘Picasso’. Förmodligen var det en som hamnat fel och alla andra hade nog sålt slut. Tur ska man ha för den är så tacksam och nu är femte stängeln på väg …
På ovanstående bild anas två krukor med hyacinter i bakgrunden. Dom hade jag glömt i uterummet och hittade där lagom till nyår. Dom har varit fantastiska. Lekte lite mer och tog en totalt överexponerad bild på den blå där jag sedan förstärkte färgerna en del …
Och så den rosa …
Ja den 6 januari snöade det alltså …
Och det får bli avslutningsbilden. Skulle kunna ta en dagsfärsk på den grå filten men det har jag ingen lust till, räcker med att tala om att den ligger draperad över oss i detta nu …
Nu ska jag göra mig lite tomatsoppa innan jag ska försöka lura ut Lucy på en promenad. Det kommer inte att bli lätt.
Till sist återstår bara att önska er alla en bra fortsättning på denna andra vecka, detta nya år … 2023!
Anita
Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven 
Tänk att du i alla fall fick till ett inlägg med spännande bilder. Instämmer i det du skriver, naturen skapar de mest underbara konstverk.
Gillar de där när isen skapar någonting som absolut ser ut som tavlor.
Grått här också – men jag gillar ju gråväder, regn och dimma. 😉
Nu en liten kort promenad i det grå.
Javisst är naturen en fantastisk konstnär och just det där med is kan vara så fascinerande.
Jag har egentligen inte heller något emot gråväder men ibland blir det för mycket och så blött, kallt och fuktigt när vi ska gå ut på promenader. På vintern tycker jag om blå himmel och skön, klar luft 🙂
Tack Barbro!
Den där gråa filten har legat länge över oss också men i skrivande stund är himlen blå. Dock ska det bli mulet igen med det regnar i alla fall inte.
Stackars Lucy så inte gillar att gå på det underlaget men jag kan förstå henne. Hundar är rädda om sina tassar så då känns en skogsbacke betydligt mer tilltalande. Här skrapas gångvägarna för att få bort ogräset vilket gör att skarpa och kantiga stenar börjar komma fram. Inte alls behagliga att gå på heller, varken för två- eller fyrbenta.
Så fantastiskt vackra amaryllisar! Picasso ska jag definitivt lägga på minnet inför nästa säsong. Vår växthusbutik brukar ha ett stort utbud men inför denna jul hade de väldigt lite att välja bland.
Så roligt att du och din brevvän fortfarande har kontakt men jag kan förstå att ni övergått till mail i stället. Då vet man att det når fram om inte annat… Så fin bild på dig och Lucy. Jag tycker det är roligt att ha ett ansikte på personen bakom bloggen även om jag själv inte är med på bild så ofta heller. Som vanligt så bjuder du på vackra bilder oavsett om det är djur, natur eller blommor!
Önskar er och Lucy det samma!
Kram
Jo jag vet ju att ni brukar ha en grå filt ofta på vintrarna. Hoppas dock att den blå himlen höll i sig ett tag och att du kunde få fina promenader.
Det låter inte alls bra som dom gör hos er. Skrapar gångvägarna för att få bort ogräset, det bäddar ju verkligen för att stenar kommer fram. Här vet jag inte varför dom har det här hemska, vassa gruset. Jag trampade på en sten som vi dragit in och som låg på mattan vid ytterdörren och hamnade så olyckligt på den att det började till och med blöda. Så jag förstår Lucy mer än väl. Men hon gick i varje fall med ut på lunchen och vi försökte gå på allmänna gräsmattor. Men där är det översvämning p.g.a. tjälen i jorden och senaste snön och regnet så det är inte lätt. Men imorgon ska vi försöka ta en skogspromenad med henne … åka iväg med bilen. Då blir hon lycklig. Nu har vi lekt en stund med bollen också 🙂
Picasso är en favoritamaryllis jag haft i många år. Jag brukar hitta dom på Blomsterlandet men i år var det som sagt utplockat. Men tur hade jag ändå.
Det är väldigt roligt att ha en brevvän kvar från det jag var 13 år, ja vi är jämnåriga. På den tiden var det ju vanligt med brevvänner men hon och jag är de enda som fortsatt att hålla kontakten.
Jag lägger aldrig ut bilder på mig själv normalt men här gjorde jag ett undantag när jag ändå hade en nytagen. Så nu vet du hur jag ser ut när jag går ut med Lucy när det är kallt 🙂
Kram
Det var väldigt trevligt att se en bild på dig när du är ute med Lucy. Skogspromenad låter som ett trevligt alternativ och blir säkert uppskattat.
Då vet jag att du brukar köpa dina amaryllisar på Blomsterlandet. En notering är gjord inför nästa jul.
Kram och ha en fin onsdag!
Så trevligt att få en bild på dig!!! Jag är ju också sparsam med färska bilder på mig, men visst är det trevligt att se hur ens bloggvänner ser ut! Här är det ännu inte grå filt över landskapet, det snöar. Igår kom det 10 cm, idag blir det inte lika mycket. Går inte mycket ute, här är det halt under snön! Svårt komma igång när konditionen dykt till -35 på grund av den hosta som jag dragits med. Men måste börja… Vi får stå ut med vinter någon månad till! Sköt om dig!
Javisst är det kul att veta hur ens bloggvänner ser ut. Och nog har jag sett lite färska bilder på dig. Den här bjöd jag på då den fanns tillgänglig även om jag avskyr att vara med på bild 🙂
Aha, snö hos dig, jag minns ju all snö ni hade förra vintern. Och det där med halt under snön är väldigt obehagligt. Det har vi haft här också och har faktiskt på vissa ställen där det inte varit plogat.
Fy för den eländiga hostan du fick. Det kan ju sitta i länge men jag hoppas verkligen att den försvinner snart.
Krya på dig med hostan och så hoppas jag att du snart kan gå ut igen.
Som alltid flotte bilder, Anita, og spesielt hyggelig å se bilde av deg og Lucy. Jeg kan ikke fordra å bli tatt bilde av, så jeg foretrekker som deg å være bak kamera. Nydelige amarylliser!
Her er det tykk tåke/dimma i dag. Det ligger fortsatt masse snø her, og den er gjemmomvåt etter alt regnet. Denne vinteren er helt umulig. Været skifter fra dag til dag. Jeg forstår godt at Lucy ikke vil ut.
Ønsker deg en fin dag!
Klem, Marit
Tack Marit 🙂 Hm, ja jag har nog inte sett någon bild av dig. Du är som jag, vill befinna dig bakom kameran.
Amaryllisarna har varit fina men den finaste är ‘Picasso’ för den blommar så rikligt. Stängel efter stängel. Fem har kommit och jag vet att det ibland kommer en ytterligare så den kommer att få stå kvar.
Hu, det vädret är det jobbigaste, massor av blöt och tung snö. Inte bra för växterna. Och om det sedan fryser på, ja då blir det ju halt också. Det är verkligen skiftande väder mellan snö, minusgrader och regn och mildgrader.
Lucy gick med ut och vi försökte gå på gräsmattorna. Men det var inte lätt för där var det översvämning p.g.a. tjälen i marken.
Önskar dig en fin kväll!
Kram Anita
Det var ju en bra bild på dig och jag tycker att det är roligt att få ett foto av dig att kunna se framför mig vem som bloggar, då är det viktigt att få en bild då och då.
Visst är naturen underbar och kan ge otroliga synintryck med olika känslor. Jag kan också stå länge och förundras av naturen.
Tack Annemor … ja nu vet du hur jag ser ut när jag är ute på promenad med Lucy.
Javisst är väl naturen fantastisk. Juldagen när vi var vid Taxinge var en sådan där dag då jag fascinerat stod och tittade ut över vattnet t.ex. Och allt som finns att titta på i skogen. Visst är det härligt att älska naturen …
Så fin bild på dig och Lucy … och du ser då absolut inte ut som någon michelingubbe!
Den första bilden, den med isen är bara såå vacker – naturen är allt den bästa konstnären!
Vassa stenar är obehagligt att gå på, så jag förstår Lucy att hon inte vill. Lyckligtvis används inte sån sandningssand här. Vet att det var stora protester för ett antal år sedan mot det vassa gruset, då Finspång är en kommun med många cyklister och gruset orsakade massor med punkteringar.
Fantastiska amaryllisar .. och jättefina hyacinter … och dina bilder framhäver dem alla så fint! Picasso är en favorit som jag hade för ett par år sedan, men då skickade jag efter lökarna, men minns in varifrån och sedan dess har jag inte sett den.
Jag lider inte av gråvädret – jag är väl lite konstig, men, men jag gillar det och tycker det är vilsamt.
Ha nu en fin fortsättning på dagen och på veckan!
Kram ❤
Tack Anki … nej kanske inte men jag känner mig definitivt som en sådan när jag har flerdubbla tröjor och min jättetjocka dunjacka och knappt kan röra mig 🙂
Javisst är naturen den bästa konstnären. Det finns så många vackra motiv, så många vackra detaljer och så ser vi ju båda ofta olika väsen i skogarna. Längtar alltid ut i skogen eller till vatten. Och när jag såg isen på julafton var jag bara tvungen att ta en bild och den blev ju lite annorlunda.
Dom är förnuftiga i er kommun, här blir det värre år efter år tycker jag. Tyvärr är vår stad ingen cykelstad så det har nog inte protesterats tillräckligt. Vi hundägare har protesterat i synnerhet när vi närmar oss mitten av maj och gruset fortfarande ligger kvar. Men för döva öron. Lucy gick i varje fall med ut idag på lunchen och jag försökte gå med henne på gräsmattorna. Men där är det översvämning efter senaste snön och regnet och tjälen som ligger djup så det är inte helt lätt det heller.
Jag lider egentligen inte heller av gråväder men vill hellre ha blå himmel, vindstilla och några minusgrader på vintern … men ingen halka 🙂
Önskar dig och Muffin en fin kväll och fortsättning på veckan!
Kram ❤ ❤
Stackars Lucy som får ont i tassarna av alla vassa små stenar. Vad skönt för henne att få komma till skogen och lyckligt springa omkring så mycket hon orkade 😀 Även om en del dagar har varit gråa så hittar du många fina motiv som jag kan njuta av nu när jag själv inte kommer ut och ser så mycket. Den första bilden på sjön är verkligen spännande och vacker som en tavla. Den skulle jag gärna ha på väggen och den skulle passa bra in i mitt vardagsrum där färgen blå dominerar 😀 Jätteroligt att få se en bild på dig också. Den blev väldigt lyckad och fin. Solen tittar fram lite i någon bild också och visst gör det skillnad. Allt blir så varmt och fint men tyvärr ser vi inte mycket av den här uppe heller. Men kanske finns det chans senare i veckan. Vilken tur du hade med amaryllisarna och vilka fina foton det blev. Tänk att det kan bli så rätt när man tror att man har köpt något som fick duga i brist på det man ville ha 😀
Kram
Ja det är inte lätt att vara hund på vintern här. Det går bättre när det är snö, då märks ju inte stenarna. Men det blev skogen imorse också och då var hon glad.
Jag försöker, så gott det går, att hitta motiv även de mörkaste dagarna. Men lätt är det inte. Förr hade jag alltid kameran med mig men det har jag inte längre. Nu har jag blivit lite mer ”fint-väder-fotograf”. Eller kanske jag ska säga att jag blivit lite mer bekväm med åren 🙂
Jag hoppas att det går åt rätt håll med foten. Nu har det ju gått ytterligare några dagar.
Aha, du tycker också om blått … ja det var fantastiska mönster den dagen och jag såg ”tavlan” direkt.
Det hör verkligen inte till vanligheten med bilder på mig själv men här ställde jag in kameran så husse bara hade att knäppa så jag kunde få några bilder till min amerikanska brevvän. Det är ju bara jag som fotograferar och då blir det ju så att jag aldrig är med på bild själv.
Amaryllisarna har varit fina och just sorten ‘Picasso’ har glatt mig lite extra med sina fem blomsterstjälkar. Nu har jag sett att fler är på väg på några av de andra sorterna också. Mina julamaryllisar brukar blomma en bra bit efter det att julen är över.
Vädret ja … här är det just nu ett miserabelt väder. Det vräker ner regn och blåser hårda vindar. Gotlandsfärjor och tåg är inställda. Men som tur är ska det gå snabbt över. Varningen ligger bara kvar till i eftermiddag.
Kram och fortsatt fot-krya-på
Vilken fin bild på dig och Lucy, så roligt att du för en gångs skull ville vara framför kameran.
Grått är verkligen färgen dessa dagar, de senaste dagarna har det känts som en blöt filt legat över oss. Idag har det också varit grått, men när jag gick en sväng tyckte jag nog att det kändes en aning lättare.
Du lyckas verkligen fånga det vackra i naturen oavsett väder, men jag måste erkänna att de bilder där solen visar sig får mig att njuta lite extra. Jag har inte läst din årskrönika än, den spar jag lite.
Önskar er alla tre en fin fortsättning på veckan.
Kram
Lillasyster
Tack kära Åsa … ja det hör inte till vanligheterna att jag är med på bild i bloggen 🙂
Idag är filten inte bara grå, idag är den blöt också. Lite bättre var det nog igår men nu … det viner runt knutarna och jag hör regnet smattra. Såg att tåg och Gotlandsfärjor var inställda. Men det ska bli bättre i eftermiddag.
Visst är bilderna med sol lite lättare att ta till sig även om jag ibland kan tycka det är vilsamt med dämpande färger också.
Ha, ha … min årskrönika är så bastant så den förstår jag att du inte orkat läsa. Den är ju som en bok, jag har femton årsböcker nu. Både som blogginlägg och som pdf-filer.
En fin fortsättning på veckan till er också!
Kram från oss tre ❤
Jag tyckte mig skymta solen under frukosten i morse. Jag kan ha sett fel, men det var vackert. På hemvägen var det först 50 shades of grey innan det blev ett kompakt mörker.
Var är du våren???
Hm, kan det verkligen vara sant … solen igår morse!?!? Jo men det kan det säkert. Men idag lyser den verkligen med sin frånvaro. Det regnar och det blåser och jag såg att tågen förbi Nyköping var inställda. Men redan i eftermiddag ska vinden mojna och regnet dra bort. Men våren får vi nog vänta på ett tag till men … den kommer!
Ja den grå filten har parkerat sig även över Närke. Stackars Lucy! Jag vill inte heller klafsa runt på vassa, blöta stenar så jag förstår henne.
Du ser ut ungefär som jag tänkt mig, ser snäll ut!
Meeeen vet du vad jag kom på nu, 10 januari!? Jag har en påse med tre amaryllislökar hänger på en krok I köksingången. Jisses! Har jag alldeles glömt bort. Jahapp, de får blomma till påsk istället
Den grå filten tror jag parkerat sig över många platser i landet. Imorse blev det skogen igen för Lucy och då var hon glad. Det värsta är ju att vi måste gå på stenarna för att ta oss dit. Nu blåser det och regnar här men i eftermiddag ska vi nog försöka åka iväg någonstans så hon kan få en mysig promenad.
Men så gulligt sagt av dig … att du tycker jag ser snäll ut. Jag försöker nog att alltid vara snäll också 🙂
Ha, ha … jo du, jag har också glömt lökar. Men amaryllisar är alltid fina och jag har haft dom som blommat till påsk. Lycka till med dina!
Den grå filten har jag förstått har klibbat sig fast över Sverige. En filt jag inte saknar.. Fina bilder som vanligt och amaryllisarna är ju helt magiskt vackra!
Jag förstår att du inte saknar filten. Men ibland är den ganska vilsam men den får inte ligga där för jämnan. Idag blåser och regnar det men … så småningom kommer det nog att komma fram en blek vintersol.
Tack Anna och ja, amaryllisarna är vackra blommor, något jag aldrig vill vara utan vintertid.
Ja, det har varit mycket grått den senaste tiden, men också vackert.
Det jag tycker är jobbigt är detta regnande och snö som kommer och går.
Så fin bild av dig, trevlig att få se dig.
Så vackra bilder, naturen kan.
Underbara amaryllis.
Onsdagskramar!
Jag lider egentligen inte heller av det grå men jag måste nog säga att jag föredrar hög, klar och fin luft och solsken under den mörkaste tiden på året. Men det går ju att mysa rätt mycket inomhus när det är grått … 🙂
Ja nu fick du se en nytagen bild på mig.
Naturen kan verkligen skapa konstverk. Jag upphör aldrig att förundras över naturen som konstnär.
Och amaryllisarna fortsätter att blomma …
Onsdagskramar!
Fantastiskt vackra naturbilder och likaså på dina amaryllisar. Här hade vi bara en enda röd i år samt 3 blå hyacinter. Det var vad Rolle lyckades få med sig hem, det är ju han som ger sig iväg hemifrån nu för tiden.
Just nu kom han och Molton in från en kort hemskt blåsig och ruggig prommis. Molton ville vända så fort han gjort ifrån sig men Rolle tvingade honom att gå den vanliga rundan. Nu ligger dom inlindade i sovrummet och försöker få upp värmen igen. Visserligen var det +4 grader men med sån hemsk blåst så blir det extremt kallt ändå…..
Bästa bilden var den på dig och Lucy, såna vill vi gärna se fler av!
KRAM-Susie
Tack Susie! Jag är glad att jag lyckas ta lite naturbilder även om vädret inte visar sig från sin bästa sida. Amaryllisar är fina och jag är glad att du fick njuta lite av julblommor ändå. Röd amaryllis och blå, doftande hyacinter är definitivt inte fel.
Hu, jag förstår att både Rolle och Molton blev frusna. För som det blåser och regnar just nu. Fast nu lättar det lite på himlen. Regnet ska ju dra bort snart och vinden mojna. Låter mysigt att ligga inlindade i sovrummet.
Ja vi får väl se om det blir fler bilder på mig och Lucy 🙂
Nu hoppas vi på att regn och vind drar bort och solen kommer fram!
Kram Anita
Hej Anita!
Stackars Lucy, det kan inte vara trevligt att gå på vassa stenar, men hon har lyckats förmedla det till er. Dina naturbilder är så fina, de skulle bli fina tavlor allihopa. Vad kul att se dig på bild, en fin bild på dig och Lucy.
Fina hyacinter, i år blev de inte bra hos mig, det var en annorlunda sort, som inte växte på höjden. Men vilka vackra Amaryllis. Vet inte om det är inbillning men mina lökar blir inte lika fina som förr. Hos oss är det grått och disigt tror det regnar också. Det lockar inte att gå ut.
Ha det gott /Kram Marika
Hej Marika!
Ja Lucy visar verkligen att hon inte vill gå på de vassa stenarna för så fort vi kommer till skogen så är hon hur glad som helst.
Tack för fina ord om bilderna. Naturen är en fantastisk konstnär så det är bara att tacka och ta emot när motiven visar upp sig.
Ja äntligen så blev det en bild där jag är med, men det hade nog aldrig hänt om inte min amerikanska brevvän tjatat om att hon ville ha bilder på mig.
Hm, det där med hyacinter som inte vill växa på höjden känner jag igen. Jag har börjat köpa hyacinter som står planterade tre och tre. Det verkar vara en annan sort än de som stå en och en. De som står tre och tre växer och blir stora och kraftiga och kommer alltid också med fler blommor längre fram. De som är en och en växer ofta inte speciellt högt utan vissnar ”nere bland bladen” om du förstår hur jag menar.
Jag tycker att de flesta blommor försämrats de senaste åren. Gäller framför allt tulpaner men även hyacinter och till viss del även amaryllis, även om jag är nöjd med mina i år.
Här har det regnat och blåst rejält men nu börjar regnet lätta och blåsten ska avta framåt eftermiddagen. Nu hoppas vi på lite sol …
Ha det gott du också!
Kram Anita
Så vackra bilder (som vanligt). Visst blir man trött på den fuktiga grå filten som täcker allt. Här har Lars först drabbats av covid över jul och sedan en influensaliknande förkylning efter nyår så nu när han äntligen kryat på sig och det ser ut som om gråvädret är här för att stanna ett tag bokade vi häromdagen en resa till Teneriffa i nästa vecka.
Vi gillar egentligen vinterväder men det härmed blåst och regn gör ingen människa glad….
Ha det fortsatt gott!
Tack så mycket 🙂
Idag har faktiskt den grå filten lättat en aning och himlen är lite ljusare … grå med ett lätt stänk av blekblått.
Men så besvärligt med både covid och sedan en förkylning. Så skönt att han kryat på sig nu och en resa till Teneriffa låter inte alls fel. Förhoppningsvis har den grå filten försvunnit tills ni kommer hem.
Ha det gott ni också och trevlig resa i nästa vecka!
Letar så efter en Michelingubbe, men ser bara ett snyggt fruntimmer, Du måste ha valt fel bild 🙂
Jag kommer aldrig att förstå varför folk vill ha grått inomhus – räcker det inte med ute?
Ha, ha … det snygga fruntimret måst väl vara Lucy 😉 Skämt åsido, när jag har flera lager tröjor och min stora dunjacka känner jag mig verkligen som en Michelingubbe.
Ja du … det där med grått inne. Det har ju faktiskt vi i köket, visst är det märkligt. Men det är å andra sidan väldigt bra bakgrund till klatschiga färger 😉
Kram