Nu har våren även börjat komma hos mig i form av blomning. Mest i uterummet men även så smått utomhus där äntligen den sista snön gått bort. Ni som tycker det är trist med blomsterbilder … sluta läs här … för nu blir det bara bilder på blommor … 🙂
Plötsligt en dag finns dom där, de gula hoppingivande cliviaknopparna och det är en härlig känsla att få syn på dom …
Så slår dom ut och då är det bara att montera macrot på kameran och krypa riktigt nära …
Känslan av att befinna sig mitt i våren utomhus fast jag sitter i vardagsrummet är skön. När jag tittar ut genom fönstret mot uterummet ser jag Ginkgoträdet som just fått sina första ljust gröna blad. I bakgrunden skymtar några rosa fläckar (en av kameliorna) och i förgrunden en gul sky av blommande clivior. Jag är ganska nöjd med den utsikten …
Kameliorna har snart blommat klart för det här året men några blommor finns kvar att njuta av. Den rödrosa med okänt namn …
Och min personliga favorit, en ljusrosa, även den med okänt namn …
Och även om det här inte är en bild på en blomma så får den vara med ändå. För fikonen växer och frodas som dom aldrig gjort förut. Alla 50 är ”peppar, peppar” fortfarande fina och blir större för var dag som går. I år ska jag pröva att ha fikonet kvar i uterummet. Brukar ställa det ute på altanen och mot mitten av sommaren brukar det få fikonrost. Det står ju utsatt för regn och blåst och kanske mår det bra av att stå i uterummet istället. Värt att pröva i varje fall för jag drömmer om att skörda femtio mogna, goda fikon …
Från min fina bloggvän Anki fick jag förra året sticklingar av två olika sorters pelargoner. En av dom var Pelargon australe och den stortrivs i uterummet. Den är fantastiskt vacker i bladverket, tät och fin. Bladen doftar gott och nu, nu har den börjat blomma med utsökta små vita blommor med små vackra ”penselstreck”. Jag är så glad för den … tack Anki ❤
Och nu förflyttar jag mig utomhus till trädgården där alltså snön precis gått bort. Inte mycket som blommar men även ett fåtal blommor skänker värme och glädje (lät rätt poetiskt om jag får säga det själv)
När snön går bort, tar snödropparna över hos mig. Den här växer vid altandäcket och den är inte planterad av mig. Var den kommit ifrån vet jag inte, kanske har fåglarna hjälpt till. Lite skamfilad efter senaste snöovädret som kom men vad gör det …
Det ställe där snön låg kvar längst var vid den lilla blå boden. Där växer rätt många snödroppar och nu har även dom börjat slå ut …
När man tittar på de två snödroppsbilderna syns det att det är olika sorter. De vid boden (nedersta bilden) är vanliga enkla medan den som bara dök upp vid altandäcket verkar vara mer fylld.
I gräsmattan kommer spridda blommor lite här och där. Den här kallar jag ”Vårstjärna” men vet inte om det är det korrekta namnet. Tror den tillhör Scilla-släktet nu för tiden som väl är blåstjärnesläktet. Men å andra sidan, vad gör det, den är ju vacker …
I ett av de skräpigaste hörnen hittade jag en gul Helleborus …
I skogsbackarna blommar nu vår vanliga blåsippa. Den trivs inte hos mig men det gör en annan blå skönhet, den ungerska blåsippan …
Som synes är den blåare i färgen och dessutom lite ljusare blå än vår vanliga blåsippa …
En närstudie av blommans inre …
Ska hon aldrig sluta med alla dessa blombilder tänker kanske någon som hållit ut ända hit 🙂 Och jodå, snart så. Men först ska det bli några krokusbilder för det är unikt hos mig. Dom brukar nämligen direkt bli uppätna av rådjuren, men jag hann före …
Jag kan säga att dom var inte lättfångade. Dom växte på de mest oåtkomliga ställena (kanske därför inte rådjuren hittat dom). I varje fall är jag glad att jag fortfarande kan kasta mig ner på marken och åla omkring för annars skulle jag inte fått en enda bild. Den här lite randiga tycker jag extra mycket om så den hamnade på flera av bilderna …
Den vanliga lite blålila var också den vanligast förekommande. Genomlyst av solen gjorde den lite mer intressant …
Under ett äppelträd växer snökrokus. Dom brukar jag aldrig få se blomma och dom var helt borta. Men … titta där, ett par stackare hade lämnats kvar av de glupska rådjuren, bäst att ta ett par bilder, snabbt …
Och nu … trot eller ej! Bilderna är slut! Det är fredag, datumet är den 22 april. Efter dagar med vår ska vädret bli lite sämre igen. Men det hoppas vi är tillfälligt. Nästa helg ska vi sjunga in våren och snart är det maj … Och trots allt elände som händer så får vi försöka njuta av det fina omkring oss … blommor, humlor, fjärilar och annat.
En fin helg till er alla!
Anita
Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven 
Vilket ÖGONGODIS du bjuder på!
Har haft ett antal orange klivior. Tyvärr så gillar ullössen dem, så nu har jag bara en kvar. Gula klivior har jag aldrig sett! Superfina!
Härligt med egna fikon… för de ser ju ut att gå mot mognad.
Stämmer att dina blåsippor är lite ljusare i färgen än de vilda som växer i våra trakter. Ser ut som om varje planta blommar mera talrikt, men att själva blomman är mindre.
Krokus har vi kvar på norrsidan av huset, medan snödropparnas tid är förbi.
Och visst kan man glädja sig åt våren, trots allt elände. Man behöver ju inte oroa sig för det, istället får man njuta av allt det vackra och att man själv har det bra.
Tack för fantasitska bilder! Kram
Tack Anna-Lena 🙂 Orange clivior är lättare att få att blomma än den gula som kräver sval övervintring. Men får den det då ger den en blomning som är enormt vacker. Som ett solsken! Ullöss har jag som tur är aldrig haft på dom, visste inte ens att dom var vanliga på clivior. Usch, dom är inte lätta att bli av med så jag förstår att du fått göra dig av med de flesta. Hoppas den du har kvar klarar sig.
Det tar tid för fikon att mogna, dom här kommer nog att mogna någon gång i mitten av sommaren. Men tidigare år har dom gulnat och ramlat av redan på våren men i år ser dom ut att trivas så jag håller tummarna för dom är verkligen jättegoda.
Jo det stämmer, blåsippsplantan med ungersk blåsippa är väldigt tät och rikblommande. Blommorna är nog ungefär i storlek som våra vanliga, kanske något mindre. Härligt att den trivs då de vanliga inte vill sig hos mig. Har köpt flera plantor och prövat med men dom kommer bara upp ett år, sedan är dom borta.
Och visst är det så, man måste glädja sig åt allt fint som finns omkring oss nu. Trots allt sjunger fåglarna, humlorna surrar och blommorna blommar.
Kram och fin helg till dig!
Oj, oj, oj !!
Du är så grym med kameran Anita. Vilka toppenbilder!
Rena rama njutningsterapin. ♥
PS Den där Clivian ger mig många minnen från min barndom. Inte uppskattade jag dem då, men nu ser jag hur vackra de verkligen är. DS
Tack så mycket Barbro ❤
Javisst minns även jag clivior från barndomen, men då de orange. Tyckte inte de var något speciellt men man kan ju ändra sig 🙂 Den gula är svårare än den orange och man får fjäska med den, bland annat måste den stå svalt, 7-10 plusgrader, under vintern. Men får man den, efter fjäskandet, att blomma … då ger den enormt mycket tillbaka 🙂
Älskar dina vackra blommor och dina härliga texter käraste Hjärtesyster. Jag gick en promenad och inser att jag inte alls behöver ta tåget till Stockholm och gå till Kungsträdgården för att få se blommande träd. Gick förbi sjukhuset vid Lagmansvägen och där finns de, ljuvligt blommande. Jag vet också att de kommer att blomma i Stadsparken om någon vecka. Så himla mysigt.
Önskar er ännu gång en skön helg.
Många kramar från
Storasyster 🤗🤗❤❤
Tack så mycket kära hjärtesyster ❤
Så det finns blommande körsbärsträd vid Lagmansvägen, det visste jag inte. Man behöver inte alltid åka så långt. Jag såg en gång kastanjer med röda blommor i England och blev helt begeistrad. Trodde dom var unika. Så åkte jag och mina arbetskollegor på lunch ner till centrum i Södertälje och vad växte längs hela Köpmangatan … jo just det, kastanjer med röda blommor. Undrar om dom finns kvar. Ja, det var en parentes.
Ja det är en härlig tid nu i den späda blomningens tid!
Fortsatt fin helg till dig kära hjärtesyster ❤
Kram från oss tre
Fine gule clivia hos deg, og de er utrolig vakre. Dine bilder er også så flotte av de. Det er kult at du får blomster på de.
Nydelig pelargonia du fikk, og den hadde så fin farge. Den har jeg aldri sett før.
Den ungarske blåveisen blomstrer her også nå. Det er så hyggelig når de kommer tilbake.
Snøklokkene blomstrer fortsatt her også fortsatt, for det har vært så kjølig. Jeg oppdaget at jeg hadde noen som var fylte jeg også. Det som er litt dumt med de er at en må jo snu blomstene opp ned for å få sett de 🙂
Ønsker deg en god helg!
Klem, Marit
Tack Marit … ja det är något speciellt med den gula clivian. Den är kinkig och måste stå svalt över vintern men får den bara det ger den en enorm blomning som belöning.
Den pelargonen är väldigt vacker, den får en sky av vita små blommor med vackra ”penseldrag” i blålila. Jag vet ju att du också har ungersk blåsippa. Vi ligger nog rätt lika med blomningen i våra trädgårdar.
Så roligt att du också hittade en fylld snödroppe. Och visst är det tokigt att dom hänger med huvudena så man inte ser hur dom ser ut inuti 🙂
Önskar dig en fortsatt fin helg!
Kram Anita
”Bara blommor”, hmmm… Jag har ett tveeggat förhållande till ”bara”. När jag granskade en översättning (finska till svenska) ändrade jag spontant de flesta ”bara” till ”enbart” eller ”endast”, tills redaktören frågade ”vad är det för fel med bara?” Inte vet jag. Tycker ”bara” att det låter lite nedsättande. Som när du säger ”bara blommor”, då ber du nästan om ursäkt. ”Enbart blommor” känns mera neutralt för mig.
Hur som helst, du har fantastiska blommor och tar fantastiska bilder. Vet du vad jag har sprungit omkring och fotat? Jo, sälg och asp. De blommar nu också. Har ny kamera, får skarpare bilder, och blev som en unge med en ny slickepinne idag, fick en snygg bild på citronfjäril och kanske bin på honblommor av sälg! Ringde direkt till redaktören för Trädgårdsnytt om att jag ville leverera några bilder till till mitt halvkåseri. Hon blev imponerad… Jag är så glad över att här finns massvis med blommande sälgar! Mat till humlor och övervintrande fjärliar, som gör att alla växter pollineras, och vi får mat! Och nu har runda Rabattkryparen vaknat, både som skribent och som – krypare i rabatterna. Ha det gott!
Ja men visst har du rätt, ”bara” låter nog lite som man ber om ursäkt. Och ofta så följs det upp med … ”Det är väl inte så bara” … så visst är det som du säger.
Aha, det var det du hållit på med, testa din nya kamera. Förstår att du kände dig som ett barn på julafton (brukar vi säga) eller en unge med ny slickepinne. Får man vara frågvis och undra vad för kamera du köpt? Jag har nämligen funderingar på att eventuellt komplettera med en kamera som jag inte behöver byta objektiv på men som tar bra bilder ändå utan att vara en liten kompaktkamera. Vet att det finns ett mellanting mellan systemkamera och kompaktkamera.
Visst får man vara glad över blommande sälg. Humlorna har vaknat ordentligt nu. Hoppas bara inte bakslaget blir för kylslaget. Hoppas vi klarar oss från frost.
Rabattkryparen verkar vara en trevlig art 😉
Ha det gott du också!
Blomsterbilleder kan man da ikke få nok af. De er alle smukke, og når blomsterne optræder i solskinsvejr, bliver de endnu smukkere. Pelargonien er bedårende, og det gælder både blomster og blade. Nyd de tidlige forårsblomster, mens de er der. Her er foråret lidt længere fremme, og jeg har i dag nappet visne hoveder af påskeliljerne. Det går næsten lidt for hurtigt på denne årstid.
Nej blommor kan man nog inte få för mycket av egentligen. Och visst är det vackert när dom är solbelysta. Pelargonen är väldigt fin, den får en sky av vita blommor och bladen är så fina med röd undersida.
Och jodå, jag njuter av alla blommor. Påskliljorna är långt kvar till dom kommer hos mig men dom blommar även här, där det är gynnsamma förhållanden. Så dina påskliljor har redan blommat över. Ja då gäller det att knipsa av den vissna blomman. Och när värmen äntligen slår till så går det fort, nästan för fort för man hinner nästan inte med att njuta av allt vackert.
Tack för att du tittade in Elna och en fortsatt fin helg till dig!
/Anita
Kära Anita,
Vilka underbara bilder på vackra blommor! Du är verkligen fenomenal med kameran. Och kryper runt på marken för härliga närbilder, häftigt ❤️.
Hoppas alla dina fikon mognar så ni får njuta av de egenodlade godsakerna.
Min clivia är överblommade, men jag har verkligen njutit av den. Håller tummarna för att den blommar nästa år igen.
Jag hoppas få njuta av härlig blomning på Mallorca den närmaste veckan. Och när vi kommer hem misstänker jag att grönskan här hemma kommit igång ordentligt.
Önskar er en fin helg ❤️
Kram Åsa
Hej Åsa … så roligt att du tittar in på väg mot Mallorca … 🙂 Det låter som en bra tid att åka för jag tror att vårblomningen, eller kanske försommarblomningen är i full gång där nu. Och där finns ju så många andra växter än de vi har här hemma att njuta av.
Det var så roligt att du fick en blomstängel på din clivia. Har den väl börjat blomma så brukar den fortsätta varje år. Men, den behöver fortsättningsvis stå svalt över vintern. Den är lite kinkig den gula sorten, den orange är lättare att få i blom.
Önskar er en riktigt härlig Mallorcavecka. Och det kommer garanterat ha hänt saker i naturen när ni kommer tillbaka … 🙂
Kram från oss tre ❤
Blommor går alltid hem, i alla fall hos mig 🙂 Underbara bilder! Och vilka fina fikon! Jag hade ett fikonträd för länge sedan, men några fikon blev det aldrig. Trädet växte bra ändå och så blev det lite för stort så jag tröttnade på det.
Ha en fin vårhelg!
Kram
Jag anade att blommor går hem hos dig Ulla, förstår inte varför 😉 Jag är så spänd på fikonen i år. Så här fina har dom aldrig varit den här tiden på året. Jag hoppas att många av dom kommer att mogna för dom är verkligen goda. Konstigt att inte ditt fikonträd fick några frukter. Kart brukar dom alltid få men dessvärre kan dom ju gulna och ramla av. Många av mina brukar ha gjort det så här dags och bara ett fåtal brukar vara kvar men än så länge är alla kvar. Dom blir lätt stora och vildvuxna och har man inte så mycket plats, ja då tröttnar man nog till slut, i synnerhet som dom inte ger någon frukt.
Kram och fortsatt fin helg!
Wow, säger jag bara igen! Dina bilder är ljuvligt vackra och det blir verkligen en fröjd för ögat att titta på den! All blomsterprakt från gult till sötaste rosa och så den fina pelargonen på det. Jättesöta blommor på den. Inser när jag ser dina inspirerande bilder att jag måste ta krafttag i sommar. Det ska helt enkelt blomma mer i trädgården. Även ditt fikonträd ser väldigt fint ut. Vårt står fortfarande kvar i förrådet så frågan är om det inte är dags för det att komma ut på terrassen. Min största förhoppning är i alla fall att det är liv i det fortfarande för jag är inte bra på att övervintra växter. Tanken är att det ska stå på friland men jag har inte hittat rätt plats än…
Önskar er och Lucy en fortsatt fin helg!
Kram
Tack så jättemycket 🙂 Ja det finns många färger nu men min gula clivia ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Pelargonen är väldigt fin med skyar av söta vita blommor. Den verkar stortrivas i uterummet precis som clivian och kameliorna.
Och så fikonet … vågar knappt säga det men kanske kommer jag att få en stor skörd i år. Det kan nog vara dags för ert att komma ut på terassen. Visst står den väl under tak där? Mitt har inte riktigt trivts på vår altan då det står helt oskyddat och utsätts för både regn, gassande sol och hårda vindar. Inte alltid bra för växter i kruka, dom kan ju lätt bli dränkta om det kommer mycket regn. Men med er växtzon borde det gå jättebra att plantera ut det. Skulle vara härligt med ett fikonträd som växte i trädgården. Hoppas ni hittar en bra plats för det. Fikon är tåliga när det gäller övervintring. Dom fäller ju löven och vilar mesta tiden. När dom får lite vatten och kommer ut i ljuset brukar dom vakna upp snabbt.
Kram och fin lördag kväll till er!
Det hade varit väldigt smidigt att hitta en plats till det i trädgården ja. Egentligen har jag den perfekta platsen men där står vår stora parasoll vilket är den enda platsen som passar för att ge skugga på terrassen. Jag får helt enkelt fundera vidare. Hoppas du får en stor skörd i år och visst ser det hoppfullt ut!
Kram och god söndag!
Hej Anita!
Jag blir stum av beundran, så himla vackra bilder. Jag har inte gröna fingrar beträffande inomhusväxter, din Clivia är otroligt vacker och färgen så snygg. Kameliorna och den fina pelargonen, det syns att du är duktig med växterna. Bilderna på krokus och blåsipporna är riktigt fina, gillar blåsippan där man kan se stjälkhåret. Så detaljrik bild.
Du är en duktig fotograf.
Ha en trevlig helg /Kram, Marika
Hej Marika och tack så jättemycket 🙂
Jag har i princip inga inomhusväxter heller, däremot har jag ju uterummet som fungerar som ett mellanting mellan ute och inne och det är idealiskt. Lagom kanske är rätt ord för både kamelior, clivior, pelargoner, fuchsior och annat stortrivs att övervintra där och tackar med att blomma fint just den här tiden på året när man längtar efter ljuv blomning.
Ja, jag kröp riktigt nära blåsippan för att fånga detaljerna. Den var ovanligt fotovillig 🙂
Ha nu en fortsatt trevlig helg!
Kram Anita
Så underbart inlägg med vackra bilder och en mycket positiv känsla!
Stort tack för att du delar med dig!
Lördagskramar!
Tack Lena för en härlig kommentar, även den med positiv känsla 🙂 Och jag delar så gärna med mig 🙂
Lördagskramar till dig också!
Inte ”bara blommor”. Härligt vackra bilder som piggar upp. Visade inlägget för frugan som längtar efter att plantera egna i vår lilla trädgård. Tummen upp från henne och mig.
Tack så mycket till er båda! Ja så här års börjar man bli sugen på att plantera. Jag är glad att jag har uterummet där blomningen tjuvstartar innan den i trädgården kommer igång …
En fortsatt fin helt till er!
Ljuvlig bildkavalkad och vi har samma favoritkamelia men jag ser också en väldigt fin ginkgo i bakgrunden. 50 fikon – nu börjar jag drömma men jag ser åtminstone att båda buskarna överlevt vintern ute. Clivian får ursäkta för jag fastnar totalt i pelargonen – så vacker.
Här har den typen av vårlökar blommat över sen ett par veckor och i värmen som varit har andra tagit över. För att inte tala om alla skott som dyker upp nu. Men jag ska göra klart i grönsakslandet så jag är lite glad för lägre temperatur. Bergen som omger gjorde det vädligt varmt där förra veckan.
Kram, Carina
Roligt att du också tycker om den rosa kamelian. Och du ser ju rätt, ginkgoträdet är en av mina käraste växter. Tänk när jag fick det 2013, då var det ungefär 1,5 dm högt. Nu slår det i taket och jag ska kapa det lite senare i år.
Clivian ursäktar säkert … den har ju varit med på så många bilder genom åren. Pelargonen däremot är ny och får fler och fler blommor för varje dag. Helt ljuvlig är den.
Förstår att du ligger före oss (min trädgård) är det gäller lökväxter. Men hos mig låg det snö kvar för bara någon vecka sedan. Men det gör egentligen inget att det är sent, det ger ju en längre säsong.
Lycka till med grönsakslandet. Frasen ”bergen som omger …” låter väldigt exotiskt.
Kram. Anita
Mmmm så många fina bilder! När man tittar nära på blommor så ser de ut som små konstverk. Många likes på pelargonen med penselsträcken.
Jag håller på och fixar med dahlior, pelargoner och annat. Tänkte att i år ska det inte bli så trångt inomhus i april/maj meeeen….. Sen letade jag efter en korg och hittade tio pelargoner som jag slagit jorden av rötterna för att övervintra. Min mormor klippte ner, slog av jorden och hängde upp i mörkret för att väcka till våren så jag gjorde så med hälften för att testa. Jamen , det får väl bli ännu trängre! Tonåringen tittade med avsmak på högen med rötter som låg på diskbänken och sa skeptiskt-Ska vi äta det där!??
Vi sjunger in våren i stugan vid Norasjön, vi blir åtta vuxna, två barn och fem hundar. Mille har ett ganska stort kompisgäng men skickar Lucy en varm tanke och en släng-nosgnugg (vilket ord…)
Tackar, tackar … Visst är blommor små konstverk. På min vita pelargon är det ju t.ex. någon som suttit där med en pensel och målat vackra streck.
Ha, ha … känner igen det där med ”att i år så …” Ler när jag läste tonåringens kommentar. Visserligen har matpriserna blivit dyra men äta pelargonrötter … nja 🙂 Kul övervintring av pelargoner. Jag har ju uterummet så jag kan ha dom där över vintern.
Lyckliga Mille som har ett stort kompisgäng men han är go som skickar släng-nosgnugg (håller med, vilket ord) till Lucy.
Om vi inte hörs innan så hoppas jag ni får en skön Valborgsmässoafton med mycket skönsång och många ylanden 🙂 Lucy hälsar tillbaka till Mille.
Vilken otrolig blomsterprakt i din trädgård! Jag har haft en orange Olivia men den vissnade tyvärr ner. Jag får prova på nytt. Ett fikonträd hade ju varit drömmen att ha i trädgården. Det är mycket nytt man vill skaffa så här i början. Energin är som störst då. Kram
Orange clivia är ju den vanligaste sorten och är lättare än den gula. Men … alla blommor kan ju vissna. Synd att din gjorde det. Den gula måste övervintras svalt, annars blommar den inte.
Jovisst är energin som störst tidigt på våren. Ett fikon är inte fel … Jag håller tummarna för mina femtio kart. Även om det bara blir tjugo som mognar skulle jag bli nöjd. Ja även om det bara skulle bli ett som mognar skulle jag också bli nöjd …
Kram och tack
Bara blommor, det är inte så _bara_ det! Ljuvliga bilder ju, och sickna fina krokusar, tur du hann få se dem innan någon fyrbent hann före…
Ha det fint!
Kram Gunilla
Tack Gunilla!
Nej blommor är inte så bara inte. Och tur hade jag. Såg rådjuren här om morgonen hos grannen där dom mumsade på deras tujahäck. Den var tydligen delikat. Till och med delikatare än mina krokus för dom står fortfarande kvar 🙂
Kram Anita
Man kan aldrig få för mycket blombilder – eller blommor live! Men just nu är det inget nöje att ge sig ut och leta såna för det blåser isande vindar. Annars är det soligt och fint så det känns lite trist, för man kan inte göra når ute.
Du frågade om min iPhone 8 som jag fick av kusinen. Jodå efter mycket om och men och en tur tillbaka till fastlandet – och ett besök hos en 3-butik – så är den nu i min ägo igen och fungerar. På 3 tog det 1 minut att ta bort låsningen som inte skulle finnas, men som alltså fanns!
Men eftersom jag inte har haft sån här tidigare, så är det lite jobbigt att lära sig ALLT man kan göra med den. Har ju ingen manual precis…..
Det här med att vara dagmatte/daghusse till en liten hund är otroligt spännande. Vi har fått ett antal svar, men dom första 5 var från Visby och det är nog lite långt att åka för hundägaren (2 x 4,5 mil) så jag har avböjt dom. Annars var det en liten westie på 7 år som heter Harry som lät väldans trevlig.
Men…nu är det tre hundar i närområdet; Den som först och främst är aktuell är en strävhårig taxtik. Matte ska komma förbi med henne i veckan. Damen ifråga har en liten uppfödning och har 2 hanar och en tik och det skulle nog inte gälla hela veckorna. Sen är det en portugisisk vattenspaniel och så var det en som inte uppgett vad hon har för hund, men hon bodde bara ett par km härifrån.
Eftersom vi har haft strävhårig tax som förstahund (Brasse blev 18 år) så har vi ju en del vana vid dom, så börjar vi testa med den. MEN det allra viktigaste är att vi trivs med varandra och att hundägaren OCH hunden gillar oss…..
KRAM/Susie
Så det blåser isande vindar hos er också … ja det blåser nog ännu mer hos er kan jag tänka. Vinden är verkligen kall så det gäller att klä på sig ordentligt.
Men … tog det 1 minut att ta bort låsningen, en låsning som inte skulle finnas men fanns. Och det kunde inte göras annat än på fastlandet. Det är rätt absurt. Ja, ja … bra att det löste sig i varje fall. Känner jag dig rätt kommer du nog att lära dig den utan manual. Det finns ju alltid information på nätet att tillgå. Manualen brukar väl finnas där och det brukar finnas en hel del youtube-filmer.
Spännande med hundarna. En tax låter ju idealiskt. Ni känner till rasen och det är en bra storlek. Men det går säkert bra med dom andra också. Men som du säger. Det är viktigt att det känns bra, att ni trivs tillsammans, ni, hundarna och hundägarna. Ska bli spännande att följa hur det går för jag antar att det kommer rapporter på bloggen.
Kram Anita
Tyvärr skrev jag fel namn i mitt inlägg, han heter Molton. Ovanligt namn men det hade sin förklaring – naturligtvis!
Just nu är Rolle ut och går med honom, var vet jag inte men jag misstänker att det antingen är det vi kallar ”järnvägsrundan” eller också är det i ”kohagen”, alltså den lilla skogen bakom oss. Kvigorna har inte kommit ut ännu, så det passar bra… Själv har jag gjort iordning lunch, inte så svårt till Molton bara att hälla upp lite torrfoder!
KRAM/Susie
Härligt för Molton med promenad tillsammans med daghusse medan dagmatte gör ordning lunch. Hoppas husse och hund fick en riktigt skön promenad och att lunchen smakade.
Kram Anita
Åh, så fina dina Clivior är! Det var dessa dem som gjorde att jag hittade dig 😀
Tyvärr har jag inte samma tur i år. Jag köpte min första gula för 2 år sedan, och den första blomman på den kom för några veckor sedan. Men den såg inte så här frisk och frodig ut som dina gör. Tappade ganska raskt bladen.
Mina ”röda” blommar inte alls, inte ens moderväxten som brukar sätta lite blommor 😦 . Sticklingarna har ännu inte visat en enda blomma. Den äldsta sticklingen är från 2017, men den har ännu aldrig blommat. Grön och frodig är den, så den pryder sin plats ändå. Men visst skulle det vara kul att se den blomma.
Undrar om det någonsin blir blommor på dem?
Min mamma hade moderplantan mellan 5-10 år utan att den blommade en enda gång. Jag tog hem den på hösten det år hon gick bort, och exakt till mors dag året därpå blommade den för första gången.
Sedan har jag haft en hel del blommor på den, och även frökapslar som du kanske minns.
Jag misslyckades ju med mina frön, så när det kom en ynklig liten kapsel även förra året klippte jag bort den. Ville hellre ge växten kraft till att blomma.
Men de blommor som kom efter det var lite kraftlösa, och i år ser jag inte till dem alls 😦
Kramis
Visst minns jag att du hittade mig via min clivia! Det är jag mycket glad för 🙂
Hm, dom kan nog vara nyckfulla dom där cliviorna. Jag tror att det beror mycket på hur vintern är, hur torr luften är, hur mörkt/ljust det varit. Vintern som gick var ju rätt kall (i varje fall hos oss) och då går elementen för fullt och inomhusluften blir torr. Det värsta är ju att man inte riktigt vet orsaken till varför något blommar eller inte blommar. Man får oftast bara göra sitt bästa och hoppas på att det ska fungera.
Jag minns att den du hämtat från din mamma blommade precis till mors dag. Jag tyckte det var så fint. Och det faktum att den faktiskt har blommat ger ändå hopp om att den kommer att blomma igen. Och som du säger … dom är ju vackra ändå. Och att ha grönskande växter inomhus är ju nyttigt. Jag har förresten en gul clivia i vårt sovrumsfönster. Den är jättestor men har efter den här vintern inte satt en enda blomma.
Och apropå clivior … nu är det dags att vattna alla blommor i uterummet 🙂
Kram till dig!
Din tjusiga text & bildrapport om våren hos dig njöt jag av igår på paddan, när jag fikade. Vad bra att du hann före Bambi denna säsong. Vacker Clivia. Din påskhälsning läste jag i min ensamhet någon gång under påsken. Det var ingen idé att visa dina vackra bilder för S just då. Men jag minns att jag njöt av dikten av mannen med ett efternamn på W. Känd skald. Nu fuskade jag och scrollade. Wordsworth. Det får man göra när det inte är en allvarlig tävling. 🙂
Vårkramar till dig
Tack så mycket 🙂 Jo den här våren så överlistade jag Bambi … eller kanske jag ska säga att krokusarna gjorde det. Dom växte ju så eländigt till att knappt någon nådde fram till dom. Fotografen hade ett väldigt sjå (stavas det så tro) att föreviga dom på bild. Rådjuren har däremot ätit upp mina azaleaknoppar och det har jag svårt att förlåta dom för 😦
Beträffande dikten av Wordsworth … den har jag tänkt på många gånger då jag varit på resa i England i påskliljetider. Kan bara dom inledande raderna utantill men det räcker för att hylla de vackra gula blommorna. Och på tal om gult, clivian fortsätter att förgylla uterummet med sin blomsterprakt. Och fikonen blir större och större …
Idag är det mulet men inte så grå moln, ljuset tar sig nästan igenom. Det blåser dock (som vanligt) en kylig vind så vinterjackan är ett måste. Men å andra sidan är det ju inte ovanligt att både sjunga och huttra in våren.
Vårkramar tillbaka från Kringelstan
Det går fantastiskt bra med Molton (som vi alltså ibland kallar Målle och t.o.m. Santos). Nu hae han varit hos oss flera dagar och man börjar känna honom. Han är otroligt snäll, glad och kelig – och så bara 2 år. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet (fast redan innan det första mötet hade jag dock sett honom på bild och fallit pladask), men det bästa är att både han – och hans matte & husse gillar oss. 🙂
Just nu kom vi in från växthuset där han gillar att ligga i min stol – den enda med dyna – och nu ligger han under skrivbordet på sin fäll där. 🙂 🙂
Snart ska jag till tandläkaren på andra sidan ön. Har bitit sönder en halv tand längst bak, plus att en flisa är ur från en tidigare lagning i en framtand. Inte så kul, men det måste ju fixas. 😦 Alltså kommer jag vara borta halva dagen så Rolle får vara ”barnvakt” alldeles själv. Men dom gillar varandra jättemycket så det ska inte vara några problem….. 🙂 🙂 🙂
KRAM/Susie
Pingback: Årskrönika 2022 | Anitas blogg … De fyra blomsterhaven