Innan mildvädret slog till …

Det är den 12 januari 2022, dagen då fler restriktioner införts med anledning av de stigande smittkurvorna. Det är också den första dagen med rejält mildväder. Det rasar från taken och varje gång så söker Lucy skydd hos matte eller husse. Inte lätt att som liten hund veta vad det är som låter. Kan säga att även matte hoppar till varje gång det är snöras och undrar vad det är som händer.

Det finns en fördel med mildvädret och det är att vi kan stänga av vårt element i uterummet. Vi är tvungna att ha lite stödvärme då jag förvarar alla mina blommor där över vintern och kylan som var i december och första dagarna i januari gjorde att det fick jobba extra hårt. Visserligen har det termostat men det allra bästa är ändå att stänga av det helt, vilket jag gör när det närmar sig nollgradigt. Det gäller bara att inte glömma bort att sätta igång det igen när det blir minusgrader. SMHI:s väderprognos är min ständiga följeslagare. Har ibland vaknat mitt i natten och tänkt ”jag har glömt kolla temperaturen, är elementet avslaget” … och så har jag sprungit upp mitt i natten och kollat. Ja vad gör man inte för att hålla nere elförbrukningen, elpriserna just nu är inte roliga och kommande räkning kan bli en riktig elchock.

Men nog om detta. Dagarna innan mildvädret tog jag med kameran på några av promenaderna för att dokumentera vintern …

Den 8 januari promenerade vi vid Eklundsnäsbadet. Det var en riktigt grå dag och den första bilden jag tog gav mig verkligen en känsla av att vara en svartvit bild …

Nästa bild blev än mer svartvit …

Men … det var bara att leta upp lite vass så blev det med ens helt annorlunda. Nu var inte längre känslan svartvit …

Det är vackert när snön fastnar på trädstammarna …

Här skulle jag liva upp med hjälp av det röda i livbojen men resultatet blev nästan att det såg än mer gråmulet ut. Men visst är den lilla tallen söt … och ser ni skidåkaren långt därute på isen …

Långt kvar tills badbryggorna kommer att användas. Och den blå skylten om att hålla två meters avstånd … hur länge kommer den att stå kvar tro …

Sista bilden denna gråmulna dag …

Två dagar senare, den 10 januari, var det fortfarande mulet men en helt annan färgskala. Det låg ett blåtonat dis som gav en helt annorlunda effekt. Ingen känsla av svartvitt längre.

Nedanstående bild blev minst sagt annorlunda. Jag skulle fotografera vassen med allt annat oskarpt. Då kom en färgglad skidåkare med en vit hund springande framför sig i sele (extrapoäng till den som lyckas upptäcka hunden, lättare vid förstoring av bilden) …

Vaken för vinterbadare var ordentligt markerad med rödvita band och ett blått lock …

Jag sa åt husse och Lucy att: ni kan gå före mig, jag ska bara göra en avstickare och ta en bild på ”min ö”

Höll på ett tag för att få en närstudie men vassen i förgrunden störde och jag letade någon sten att stå på för att komma högre men hittade ingen. Men ön syntes ändå rätt bra så bilden fick duga …

När jag skulle springa ifatt husse och Lucy så behövde jag inte det. Hon vägrade naturligtvis att gå när inte ”matte var med” … hon satt där, bredbent och rörde sig inte ur fläcken förrän hon såg att jag var på väg. Flocken måste vara samlad …

Innan vi åkte hem var det dags att ta en vinterbild på allén vid Tveta kyrka …

Så blev det den 11 januari och solen flödade. Dessvärre hade vi inte tid att åka iväg så jag fick dokumentera solen i ett fåtal bilder på gångvägarna hemma.

Så ovanligt det var att se blå himmel …

Solen kastade ett skimmer av guld i snön …

Ingen svartvit känsla längre …

Åååh, dessa mäktiga träd …

Och det fick bli avslutningsbilden. Vintern dokumenterad innan mildvädret kom.

Önskar er alla en bra fortsättning på veckan! Var försiktiga därute …

Detta inlägg publicerades i Dagbok, Vinter. Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Innan mildvädret slog till …

  1. walkaboutsweden skriver:

    Tack för att vi fick ”följa med”!

  2. Marit skriver:

    Hej Anita!

    Som alltid er det er stor glede å titte inn hos deg, og hvilke vakre bilder du viser!
    Gull i snøen er veldig pent. Trær og skyer er vi helt enige om at er så flott å se på. Vakre Lucy i snøen!

    Ønsker deg en fin kveld.
    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Tack så mycket Marit!
      Det är alltid så trevligt. när du tittar in här hos mig. Visst är det härligt när solen kastar guld i snön. Och visst … vi älskar ju båda träd och vacker himmel. Och Lucy reste sig inte förrän hon var säker på att matte var ”infångad”.

      Önskar dig en fortsatt fin onsdag!
      Kram Anita

  3. Anna-Lena Larsson skriver:

    Vackert, vackert! Det är fint med snö .. men gott när den försvinner. Tack för flera promenader… Här blir det inte så långa rundor, med tanke på tråkvädret. Kram

    • Anita skriver:

      Tack, tack!
      För min del hade den gärna fått vara kvar lite till, eller rättare sagt, för Lucys del, hon älskar snö. Idag gick hon väldigt långsamt. Stenarna som dom lägger ut som halkbekämpning är vassa mot tassarna. Så promenaderna blir inte så långa här heller.

      Kram

  4. Blomsterbönan skriver:

    Jag såg hunden men hade du inte berättat att den hade sele så hade jag inte gjort det.

    Fina bilder, jag tycker det är så effektfullt med nån liten färgklick.

    • Anita skriver:

      Nej den var inte helt lätt att se. Jag fick faktiskt leta själv, trots att jag visste att den var där. Selen hjälpte.
      Visst är det effektfullt med en liten färgklick i allt det grå …

  5. Inger Hansson skriver:

    Vackra vinterbilder! Här gillar jag nog dem med blå himmel bäst!

  6. Znogge skriver:

    Så vackra vinterbilder från era promenader. Jag fastnade lite extra för bilden med två skidåkare. Det är så rofyllt och fin. Personligen tycker jag det är vackert när det nästan blir svart/vitt faktiskt. Sedan är det självklart härligt också med en klarblå himmel och solens ljus.
    Klart att jag såg hunden för jag följde linan och då var det inte så svårt. Självklart att Lucy ville vänta på matte för visst ska flocken vara samlad. Något annat duger inte 😀
    Önskar dig en härlig torsdag!

    Kram

    • Anita skriver:

      Tack så mycket!
      Jag tycker det var lite roligt att du tyckte om bilden med skidåkarna. Gillar den själv då den lite grann sätter igång fantasin … hur länge har dom skidat, har dom fika med sig, längtar dom hem … ja du förstår. Och visst är svartvitt vackert. Men när jag är ute och promenerar, då föredrar jag en blå himmel.

      Kul också att du hittade hunden. Inte lätt faktiskt, hade problem själv trots att jag visste att den fanns där. Det var så roligt med Lucy, du såg väl stilen, väldigt bestämd. Husse fick klart för sig att ”nehej du husse, jag rör mig inte ur fläcken förrän matte kommer tillbaka”. Flocken ska alltid vara samlad 🙂

      En fortsatt härlig torsdag till dig också!
      Kram

      • Znogge skriver:

        Jag håller med om att bilden sätter igång fantasin. Det känns som om de har ett tydligt mål och man undrar liksom vart de är på väg. Dessutom så kom jag att tänka på originalomslaget till ”Olles skidfärd” av Elsa Beskow. Även om bilderna inte är identiska så slog tanken mig direkt.

        Lucy signalerar väldigt tydligt att det inte är tal om att gå vidare. Det går liksom inte att ta miste med det.

        Önskar er en fortsatt fin fredag!

        Kram

  7. Märtha skriver:

    Jag fick extrapoängen! Anade hunden redan utan uppförstoring, men var inte säker… Avundas dig som har så många ”officiella kulturlandskap” att fotografera. Häromkring är det antingen skog, åkrar eller folks privata gårdsplaner/trädgårdar som är ”naturfoto-objekt”, och det sistnämnda är lite för privat att sprida. Hittar ju på annat att skriva om… Just nu är det +4 här! Skall jobba (= ta undan sånt som hör till mitt ansvarsområde) i vinterträdgården så att gubben får börja så chili idag. Och kolla e-posten, sista skedet med Finska rosenbladet skall bli klart, och chefredaktören har en massa små ärenden om svenskan, lägger till bildtexter som skall översättas, och så vidare. Solen skiner!

    • Anita skriver:

      Grattis till extrapoängen. Förstår allt att du skulle hitta hunden.
      Ja faktiskt, vi har många platser inte alltför långt bort att besöka. Sjön vi ofta besöker når vi faktiskt till fots. Oftast tar vi bilen ändå då vi inte vill ägna så mycket av promenadtiden längs trafikerade vägar för att ta oss dit.
      Och brist på ämnen att skriva om har du inte … till min stora glädje!
      Aha, det börjar närma sig chilisådd. Jag kommer att vänta till framåt februari.
      Finska rosenbladet. Det låter fint … dubbel betydelse. Det kan vara en tidning ”bladet” eller ett blad på rosen. Lycka till med arbetet! Och … solen skiner här också, även om den nu försvunnit bakom träden och istället har månen tagit över …

  8. Gunnel skriver:

    De svart/vita bilderna är lika tjusiga som de ”förgyllda”. Jag förstorade bilden, men kunde ändå inte hitta någon hund. Känner igen det där med att flocken måsta vara samlad. Min hund Milou var precis likadan. Kram

    • Anita skriver:

      Tack så mycket Gunnel!
      Nej hunden är inte lätt att hitta så jag har full förståelse för att du inte gjorde det. Hade själv problem trots att jag visste att den var där.
      Ja dom är som dom är, våra vänner hundarna. Flocken måste vara samlad! Så du har haft en hund med samma namn som Tintins vita hund. Det är ett fint namn.
      Kram

  9. Anki skriver:

    Underbart inlägg! Träd är verkligen fantastiska och alléer är alltid vackra – alla årstider och i alla väder! Älskar dina bilder! Kul bild med skidåkaren … och hunden var inte så lätt att upptäcka 🙂
    Härliga Lucy! Klart flocken måste vara samlad!
    Nu snöfritt här och det känns helt OK!
    Ha en fin torsdag!
    Kram ♥

    • Anita skriver:

      Tack Anki!
      Ja du och jag gillar ju träd. Jag kunde inte låta bli att ta en stående bild på de mäktiga tallarna mot den blå himlen. Och så allén förstås …
      Roligt när det händer saker i en bild som inte är planerat, som den färgglada skidåkaren. Och hunden, den var inte lätt att hitta, hade problem själv trots att jag visste att den fanns där 🙂
      Och så Lucy, flocken ska vara samlad, det är hon väldigt bestämd med. Hon rörde sig inte ur fläcken.
      Här är ännu inte snöfritt. Vår trädgård är alltid sen, där ligger massor med snö. Och höga drivor längs vägarna. Men solen sken idag och det var nästan lite vårkänsla i luften. Nu ser jag månen när jag tittar ut genom fönstret, trots att solen ännu inte gått ner.
      En fin torsdag kväll till dig!

      Kram ❤

  10. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Vackra bilder oavsett om det är färg eller svartvitt. Man kan riktigt känna kylan och blåsten, ryser till då jag ser skidåkaren på isen. Det var säkert kallt. Men ändå kallare för vinterbad, du tror inte det är en fiskare som tröttnat på att borra hål i isen. Kanske försöker han lura gammelgäddan.
    Ha det gott /Kram Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika!
      Tack så mycket. Ja det var gråmulna dagar men idag är det klart och alldeles nyss var det 6 plusgrader. Men det blåser en del och imorgon ska det blåsa ordentligt.
      Ja det är ju en tanke, att det är någon som försöker fånga gammelgäddan. Fast jag tror faktiskt att det är en vinterbadarvak. Det har varit väldigt populärt att vinterbada i den sjön hela vintern. Har sett dom ”in action” vid en annan likadan vak. Ingenting för mig kan jag säga.

      Ha det gott du också!
      Kram Anita

  11. Elna Slot skriver:

    En fin dokumentation af vintervejret. Heldigt at skiløberen havde taget en jakke på, der i farve matcher redningskransen. Jeg nyder billederne af ”din” ø. Jeg føler næsten, at jeg også er kommet til at kende øen.

    Hilsen Elna

    • Anita skriver:

      Tack så mycket Elna!
      Javisst var det väl bra att skidåkaren hade en röd jacka som matchade livbojen. Så roligt att du tycker om ”min” ö … du får väldigt gärna dela den med mig.

      Önskar dig en fin kväll!
      Anita

  12. Ulla skriver:

    Det gråa blir vackrare med hjälp av snön. Jag tycker om de lite lågmälda bilderna, det är vackert det också. Min favorit i detta inlägget blir din sista bild, så pampigt med tallarna som sträcker sig upp mot den blå himlen! Det är så man vill kliva in där och börja gå 🙂 Vi har inte heller behövt ha elementet på i uterummet nu, det är ju bra. Man kanske får en chock sen när elräkningen kommer, lite har vi ju haft igång det innan mildvädret kom.
    Önskar dig en fin helg!
    Kram

    • Anita skriver:

      Tack Ulla!
      Ja snön lyfte upp det grå men nu är den i stort sätt borta, utom i vår trädgård förstås 🙂
      Vyn med tallarna är tagen från en av mina favoritgångvägar där vi bor. Vi är så glada att ha en del sådana gångstråk i vårt närområde. Just dom här tallarna är extra mäktiga. Här om morgonen när jag och Lucy var ute så hade en enorm tallgren brutits av i vinden, det var dock på ett annat ställe. Då syns det hur mäktiga dom är, tallarna.
      Igår var vi tvungna att sätta igång elementet igen för det gick ner mot 5 minusgrader. Men nu är det plusgrader så idag stängs det av igen. Elräkningen blev en elchock men vi hade varit inne och kollat på förbrukningen så vi var lite beredda. Nu gäller det bara att försöka hålla nere konsumtionen så mycket det går resten av januari och februari.

      Kram och fin söndag!

  13. Vackra bilder – men som ”vinterhatare” så glädjer jag mig åt plusgrader och sol. Eftersom vädret varit väldans lika både hos er och hos oss så glädjer jag mig åt kommande barmarksbilder…..!?
    KRAM/Susie

    • Anita skriver:

      Jo jag vet att du är vinterhatare 🙂 Igår var det minusgrader här igen och en solig fin dag. Men, idag återigen mulet och ett par plusgrader, blåsigt och trist. Barmarksbilder kommer nog så småningom ska du se, men det dröjer nog ett tag.

      Kram Anita

  14. Carina skriver:

    Så vacker färgskala i bilderna med vass, björkstammar och snö – riktiga fullträffar.
    Jodå en stackars kille/man kom för att hämta ett skrivbord igår. Och han beskrev chockartat att vägen nere och backen upp var isgata. Det är så det blir på landet ett par dagar när det blir varmt efter snö. Tänkte mig inte för beskrev kolugnt att det inte är något problem, vi är ju vana, utan beskrev hur man lätt kommer upp ändå utan 4-hjulsdrift. Han hade parkerat nere hos grannen. Hoppas han inte satte sig på vägen ner med sin kärra med skrivbord och stol…

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Tack Carina! Ja vintern har många olika ansikten.
      Hu, jag lider med killen som skulle hämta skrivbordet. Kan precis tänka mig hur det ser ut, vi har liknande isgator här så det är inte bara på landet det blir så. Här beror det mycket på att folk inte bryr sig om att röja trottoarerna framför sina parkeringar vid husen. När man sedan kör med bilarna fram och tillbaka så blir det packat och is. Hoppas det gick bra när han skulle tillbaka. Idag är det plusgrader här men det går lite fram och tillbaka för igår var det 5 minusgrader. Vinterns olika ansikten som sagt.
      Ha en fin söndag!

      Kram Anita

  15. Lena i Wales skriver:

    Så fina foton av svenska vinter.
    Här på Västkusten har vädret varit blandat, snö, tö, barmar, snö, tö, barmark, sol, moln, sol, moln o s v. Just idag soligt och barmark.
    Jag har sagt det förut, men säjer det igen, du är en fantastisk fotograf. Njuter av dina fina bilder.
    Ha det bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s