Innan november når sitt slut …

Novembers slut nalkas snabbt, första advent är avklarad och jag har inte skrivit inlägg på jättelänge. Orsakerna är flera. Här har varit sjukstuga nästan hela månaden och två kära har lämnat detta jordeliv. Går inte in närmare på det utan det är mest en förklaring till varför jag inte varit speciellt synlig senaste tiden varken här hos mig själv eller hos er andra.

Men även om november 2021 varit ovanligt dyster för mig så har även en del saker inträffat. Den 14 november fyllde mannen i huset år och jag och Lucy ville naturligtvis fira honom. Och då Lucy skulle vara med på firandet blev det på ett ställe där hundar är välkomna, nämligen Häringe slott dit vi anlände lördagen den 13 november. Dessvärre hade jag magproblem så jag fick nöja mig med en dietmeny och vatten men jag och Lucy skålade med husse när han bjöds på en fin trerättersmeny med speciellt utvalda viner och han var mycket nöjd.

När vi anlände på lördagen så regnade det men på söndagen vaknade vi till en fantastisk morgon. Vindstilla och därtill ett gyllene morgonljus. Vi gick på morgonpromenad i slottsparken …

Det var fascinerande att se de spaljerade äppelträden. Likt vackra konstverk sträckte dom ut sina grenar medan fallfrukter draperade marken …

Vi gick vidare ner mot vattnet. Den tidiga morgonsolen kastade guld lite här och var, bland annat i den höga vassen …

Speglingarna var sagolika …

Den här bilden blev jag extra förtjust i. Pålarna liksom svävar, vad är upp och vad är ned. Vad är himmel och vad är vatten …

Alla löv hade lämnat sina trygga grenar …

Morgondimmorna lämnade fälten och lät sig upplösas av morgonsolens strålar …

Men trots att det var november så blommade rosorna …

Lucy fick vara slottshund för en helg. Hon var mest förundrad och när vi var på rummet, lyssnade hon och sa till om någon rörde sig i huset. Hon tyckte nog egentligen det var lite jobbigt att ha ett helt slott att vakta även om hon så småningom vande sig vid att det skulle vara lite liv och rörelse i flygelbyggnaden där vi bodde. Hon förstod till slut att den inte bara tillhörde oss och då kunde hon koppla av …

En liten damm fanns vid slottet där änderna såg ut att må riktigt bra …

I slottsparken fanns statyer …

Om jag inte sett att det var en blomma den här gudinnan höll i handen hade jag kunnat slå vad om att det var mobiltelefonen som tilldrog sig intresset …

Den 20 november såg jag månen stiga mellan granarna över taket vid grannens hus. Lyckades mot alla odds få till en hyfsad bild med handhållen kamera …

Det har varit väldigt eldiga himlar i november. Den 23:e fotograferade jag morgonhimlen och var fascinerad av att den hade så olika färger. Gultonade moln åt ena hållet …

Och rosa skyar åt andra hållet …

Och dagen efter, den 24:e, var det dags igen. Himlen brann ännu mer än morgonen innan.

Här tyckte jag det blev en lite rolig effekt. Det som ser ut som en lysande julgran är flaggstången hos grannen som sticker upp ovanför taket och som är smyckad med ljusslingor. En flaggstång är ju rätt hög men mot de höga, vackra träden i bakgrunden såg den inte mycket ut för världen ..

Så blev det den 28 november som även var den första söndagen i advent. Solen sken, det var minusgrader, vindstilla och en verkligt vacker dag. Vi gick ut i rätt tid, eftermiddagssolen stod lågt och skapade färger som var dämpade men ändå varma. När vi gick genom skogen ner mot vattnet badade allt i ljus. Jag lyckades gömma solen bakom en trädstam för att inte få total överexponering …

Men vände jag mig ett kvarts varv så undvek jag solen och kunde ta en bild över vattnet där ett tunt islager lagt sig …

På nedanstående bild fick återigen fick en trädstam agera solblockerare …

Det är tur att det finns så många träd att ta till hjälp, här ytterligare ett som tjänstvilligt dolde solens starka strålar, lägg märke till den tunna, spegelblanka isen …

Den rödvita livbojen har varit med på bild tidigare men vad gjorde det, den fick gärna vara med igen …

Lucy har känslig rygg efter sin diskbråcksoperation så när det är minusgrader får hon ha täcke på sig enligt ordination från veterinären. Men täcket gör henne inget. Hon njöt av den gyllene solen den här dagen precis som matte och husse gjorde …

Så rundade vi en udde och solen var inte längre bländande. Is mötte öppet vatten där små, små turkosblå vågor dansade en yster dans …

Efter ett tag syntes solens gyllene strålar igen när dom färgade trädridån på andra sidan sjön i rödorange toner …

Avslutningsbilden från denna promenad och även från november får bli på en liten röd stuga vid vattnet …

Jag avslutar som jag inledde, november går mot sitt slut, vi är inne i adventstiden och december nalkas. Ute är det ovanligt vintrigt med minusgrader dygnet runt. Dock ingen snö ännu och ingen snö i sikte de närmaste dagarna. Det spås snö den 6 december men den prognosen hinner säkert ändras. Nederbörd får vi sällan på sommaren i vårt område så jag tror inte det kommer att komma speciellt mycket på vintern heller. Men … det är min alldeles privata nederbördsprognos 🙂 Men vad som än händer, snö eller ej, minus eller plus så tänker jag nu avsluta detta blogginlägg och önska er alla …

En fin avslutning på november och en bra inledning på december 🎄🔔⛄

Detta inlägg publicerades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

51 kommentarer till Innan november når sitt slut …

  1. Blomsterbönan skriver:

    Jag är hemskt ledsen för eran skull, livet är tufft ibland och jag beklagar sorgen. Jag förlorade min far i juni så jag känner verkligen för er!

    Vackra bilder som alltid! Ja det ser onekligen ut som att statyn håller på och googlar 🙂

    Det är ordning på Lucy, man ska inte tro att man kan traska runt hur som helst i huset! Mille hade inte reagerat för han är stendöv. Möjligen nosat lite i luften.

    Nu kommer Mille hem från jobbet så nu måste vi gosa

    Stor novemberkram

    • Anita skriver:

      Tack … jag vet ju att du förlorade din far i somras, du berättade det och jag är ledsen för din och dina käras skull. För oss är det inte lika närstående men ändå så känns det tungt och sorgligt när det händer.

      Visst ser det ut som om statyn kollar mobilen … ställningen och sättet att hålla handen 🙂

      Ja Lucy hade det jobbigt, hon skulle ju vakta ett helt slott. Men så småningom så förstod hon att inte matte och husse ägde hela slottet utan bara var gäster där 🙂

      Visste inte att Mille jobbade … så duktig han är. Och så klart att ni ska mysa. På kvällarna myser vi i tv-soffan med Lucy.

      Tack och novemberkram till dig också!

      • Blomsterbönan skriver:

        Mille säljer släpkärror på husses firma på dagarna. Han är visserligen pensionär ( 7×12, snart 13) men tycker om att hålla igång. Ibland får han gosa med små barn som inte alls vill följa med föräldrarna dit. Föräldrarna tycker det är en jättebra barnvakt!

        • Anita skriver:

          Men så duktig han är … hjälper husse med att sälja släpkärror 🙂 Förstår att han är en populär barnvakt. Nu ska vi snart förflytta oss till tv-soffan och gosa med vår vovve 🙂

  2. Anna-Lena Larsson skriver:

    Så många supervsckra bilder. Rena konstverken. Du må ha en otroligt bra kamera! Plus att du är en särdeles bra fotograf.
    Beklagar förlust och beklagar magproblrm i slottsmiljö. Ha en fortsatt fin måndag! Kram!

    • Anita skriver:

      Tack så jättemycket Anna-Lena!
      Jag stretar med min systemkamera, tycker det är roligt att pröva olika inställningar. Och en del bilder blir bra men många hamnar i papperskorgen. Ska försöka komma igång mer med fotograferandet och bloggandet nu igen.

      Kram till dig!

  3. Marit skriver:

    Hej Anita!
    Så mange vakre bilder du viser! Lyset og speilingene er jo helt fantastiske. Jeg likte spesielt godt det med pålene. Det ser akkurat ut som de svever i luften ja 🙂
    Resten av bildene er også så vakre, og spesielt det med utsikt over vannet med et tynt islag.
    Jeg er så imponert over hva du får fanget!

    Ønsker deg en fin uke!
    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Hej Marit och tack 🙂
      Javisst blev bilden med pålarna som svävar kul. Det var totalt vindstilla så då blev det den effekten. Imorse hade vi minus 13,5 när vi gick ut på morgonpromenad. Kan tänka mig att istäcket är ännu tjockare nu på sjön.

      Önskar dig också en fortsatt fin vecka!
      Kram Anita

  4. Märtha skriver:

    Ojdå, vilka bilder! Välj sen… Men nosande Lucy i ”vinterpäls” och ”svävande pålar” får ta priset den här gången. Medkänsla på grund av vänförlusterna, vi här i huset blev syskonlösa inom ett år, och före det hade vi ”övat” på att bli änka och änkling, förutom föräldrarnas bortgång, förstås. Trots att det finns ”hål” inombords går det att fortsätta!###Få se hur länge minusgraderna varar? Vi har grävmaskin i trädgården, grävaren kämpar med frusen jord, men samtidigt bär den maskinen bättre… Ha det gott!

    • Anita skriver:

      Tack så mycket!
      Ja ju äldre man blir, ju fler förluster känns det som … men livet går vidare.

      Kul att du gillade pålarna, jag blev lite fascinerad när jag såg dom i verkligheten och glad när jag laddade in bilderna och såg att ”svävaeffekten” faktiskt hade fastnat på bild.
      Och på tal om minusgrader, här vaknade vi till minus 13,5. Det var bara att plocka fram underställ och tjockjackan och Lucy fick ett ännu varmare täcke. Men det var vindstilla och därmed riktigt skön luft. Det spås snö i södra Sverige men här verkar det bli uppehåll.
      Ha det gott i öster!

  5. Kristina skriver:

    Vackra foton, hoppa allt är bra Anita. Kram Kristina Skoglund

    • Anita skriver:

      Tack Kristina … och jo, allt är bra med mig. Hoppas du har det bra också. Vi har rejäl vinterkyla för att vara här och bara november, minus 13,5 imorse. Men vindstilla och skön luft så det kändes inte så kalt.

      Kram Anita

  6. Ulla skriver:

    Magiska bilder! Pålarna ser verkligen ut att sväva. Månbilden är också så vacker och stämningsfull. Likaså de röda och rosa himmelsbilderna. En meteorolog på TV förklarade varför himlarna har blivit så brinnande den senaste tiden, men minns inte riktigt hur det var. Det berodde i alla fall inte på föroreningar, om jag förstod det rätt 🙂
    Det är tungt när någon/några går bort som man tyckt om. Sköt om dig och ha det så bra du kan.
    Kram Ulla

    • Anita skriver:

      Tack så jättemycket Ulla!
      Javisst blev pålarna läckra. Jag såg effekten direkt när jag stod där på bryggan och tänkte att ”det där måste jag försöka fånga”. Månbilden blev jag glad över med tanke på att det var helt mörkt och jag handhöll kameran. Men ibland ska man ha tur 🙂 Har också hört om de ovanligt röda himlarna i november men minns inte heller orsaken. Men visst är det skönt att det inte är föroreningar som är orsaken.
      Tack Ulla!

      Kram och fortsatt fin vecka!

  7. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Har saknat dina inlägg. Beklagar er förlust, alltid tråkigt att mista någon nära och kär.
    Vilket vackert ställe att fira födelsedag på, härliga omgivningar. Dina bilder är så fina. Månen blev en favorit liksom pålarna. Idag har vi -14 grader men soligt och fint.
    Ha det gott /Kramar från Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika och tack för dina ord!
      Det är fint vid Häringe slott och så är det ju så fantastiskt att man får ha med sig hunden. Hundar är till och med tillåtna under frukosten och på middagen. Lucy låg så fint vid husses fötter vid middagen.
      Månen blev jag nöjd med och även pålarna som såg väldigt speciella ut, även i verkligheten.
      Minus 13,5 här imorse och nu har det stigit till -9,5, rena värmeböljan 🙂 Men fortfarande gäller det att klä på sig rejält vid promenaderna.

      Ha det gott du också!
      Kram Anita

  8. Znogge skriver:

    Som vanligt bjuder du å otroligt vackra bilder och denna gång fick jag spontant två favoriter. De svävande pinnarna och fullmånen är båda magiskt vackra måste jag säga. Sedan är självklart bilden på fina Lucy också fin.
    Så skönt att ni kom iväg och kunde fira magen. Sedan var det verkligen otur att du inte var helt kurant för man vill ju gärna kunna njuta av mat och dryck. Fint att Lucy kunde följa med också för det är inte alltid så lätt att få hundvakt.

    Kram och ha en bra tisdag! I morgon knackar december på…

    • Anita skriver:

      Tack så mycket! Dina favoriter är även mina. Är lite stolt att jag fick till en bild på fullmånen. Vid sådana tillfällen önskar jag mig ett riktigt teleobjektiv så att det går att ta riktigt magiska månbilder. Kanske någon gång …

      Ja det var skönt att vi kunde åka till slottet, det var ju lite extra också i och med att Lucy kunde vara med. Och soppan jag blev serverad var mycket god så gott att äta fick även jag även om det inte blev riktigt som jag tänkt mig. Men jag smuttade lite på husses vin, bara för att känna smaken och det var riktigt gott. Vi noterade namnet.

      Lucy och jag har just varit ute på lunchpromenad. Fortfarande minusgrader, sol och rimfrost. Läste hos dig att ni fortfarande har regn och grått och fem plusgrader. Usch så trist. Hoppas det bättrar sig snart.

      Kram och fortsatt fin tisdag … och så är det, imorgon går vi in i december …

  9. Gunnel+Moberg skriver:

    Otroligt vackra bilder! De är som konstverk alla. Jag blev också lurad av statyn Du är verkligen uppmärksam. Vi har fått rejält med snö men förhoppningsvis är allt borta om några dagar. Kram

    • Anita skriver:

      Tack så jättemycket Gunnel!
      Ja men visst var det väl roligt med statyn. Blicken, sättet att hålla armen och handen. Precis som när man ser någon stå och kolla i mobilen.
      Aha, ni har fått snö. Här är sol, kallt och rimfrost. Känns bra men dom hotar med snö på måndag. Får se hur det blir med det.

      Kram

  10. Här har vi faktiskt fått både kyla och snö, visserligen inte så mycket men det är inte kul. Det enda som är bra är att det visar att det snart är jul – som jag älskar! 🙂
    Dina bilder är helt otroligt vackra och jag tänker inte ens försöka välja ut den jag tycker är vackrast, alltså förutom den på Lucy förstås. 🙂 🙂
    KRAM/Susie

    • Anita skriver:

      Har förstått att det är mer vinter på Gotland än det är hos oss här i Stockholmsområdet, ja om man inte räknar kylan då förstås. För kallt har vi men ingen snö i sikte ännu. Och visst ger snö julstämning och lyser upp nu under den mörka tiden.

      Du behöver inte välja någon bild … jag vet ju också att du egentligen tycker bäst om bilderna på Lucy 😉 Vi har just varit ute på lunchpromenad. Hon älskar när det är minusgrader och rimfrost i gräset. Skuttar som en valp!

      Kram Anita

  11. walkaboutsweden skriver:

    Du är saknad. ♥
    Bjuder alltid på så fina bilder. Såg plötsligt skönheten i spaljerade träd.
    Ha det gott Anita!

    • Anita skriver:

      Tack Barbro ❤
      Ja … jag såg verkligen skönheten i de spaljerade träden. Otroligt vackra trots att dom var avlövade … eller kanske därför, vem vet.

      Ha det gott du också!

  12. Vilka otroligt vackra bilder. Såg ut att vara väldigt fina miljöer vid och omkring slottet.
    Hoppas december blir en mindre dyster månad, alltid jobbigt när någon går bort.

    • Anita skriver:

      Tack så mycket!
      Ja det var fina miljöer runt slottet. Roligt att få känna sig som en slottsfru för en dag 🙂
      Ja nu ser jag fram mot december!

  13. stefansvardag skriver:

    Härliga bilder med en favorit i fullmånen.

  14. Carina skriver:

    Vackert med de svävande stolparna – jag håller med. Och du har en himla fin inramning till månbilden. Det var ju tråkigt att du inte kunde njuta en lika härlig måltid men ibland kan det räcka att komma hemifrån.

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Ja svävande stolpar var en upplevelse. Månbilden blev jag glad över då jag bara hade normalobjektivet och handhöll kameran och det var riktigt mörkt ute. Trots att jag inte fick den fina trerättersmenyn så blev det en fin kväll. Jag serverades en utsökt soppa så jag kan inte klaga allt för mycket.

      Kram Anita

  15. Anki skriver:

    Aldrig roligt att mista någon man tycker om … beklagar sorgen.
    Vilket härligt ställe ni firade makens födelsedag på – synd bara att du inte var riktigt bra. En fantastisk miljö! Klart Lucy skulle vara med!
    Otroligt fina bilder! Kan inte se mig mätt på dem – och den med de svävande pålarna är verkligen riktigt häftig! En riktigt lyckad månbild också – och så är jag alltid svag för motljusbilder där träden får agera lite solskydd.
    Önskar dig en fin onsdag – själv sitter jag och väntar på att Charlie ska komma hit 🙂 Han är lite hostig och får inte vara på förskolan, men inte sjuk på något annat vis, så då får han vara med mig 🙂
    Kram ♥♥

    • Anita skriver:

      Tack Anki ❤
      Ja det var ett riktigt mysigt ställe och ett hundvänligt slott då hundarna fick vara med överallt. Vissa matsalar var nog hundfria liksom vissa rum men i övrigt var alla hundar välkomna överallt.
      De svävande pålarna tyckte jag var så fina och var glad att effekten gick att fånga på bild. Och månbilden blev jag glad över. Roligt att du tycker om motljusbilderna. Visst är det praktiskt med träd. Vi älskar ju träd du och jag och se vilken nytta man kan ha av dom 🙂
      Så trevligt att Charlie kommer på besök till dig.
      Här är det internetstrul så jag hoppas jag får in min kommentar. Felsökning pågår och jag väntar att en tekniker ska ringa. Avskyr när tekniken inte fungerar, i synnerhet internet. Men förhoppningsvis löser det sig.

      Kram och fin onsdag till dig Anki ❤

  16. Lena i Wales skriver:

    Vilken jobbig november. Beklagar sorgen.
    Hoppas magbesvären är bättre nu.
    Vilken fin helg ni fick. Underbara naturbilder.
    Jobbigt med ditt internetstrul, men du är så fantastisk på att ordna till det mesta, så hoppa det går bra.
    Stora kramar!

    • Anita skriver:

      Tack Lena ❤
      Ja det har varit en hel del sol i november … och kallt. Det var härligt att få gå ut med kameran.
      Internetstrulet är inget jag dessvärre kan fixa. Är helt i händerna hos leverantören och teknikern som inte hört av sig. Det tar ca 5 minuter för en kommentar att gå in efter att jag tryckt enter. Men … så småningom löser det sig säkert.

      Kramar till dig Lena!

  17. Kristinas oas skriver:

    Beklagar förlusterna Anita, ledsamt när nära och kära försvinner från oss. Har saknat dina inlägg, men här blev det ju ett jättefint novemberinlägg. Så vackra himlar och månen är jag avis på, lyckas aldrig med månfoton.
    Fina lilla Lucy, jobbigt att vakta ett helt slott! Men bra att hon slappnade av sedan och att ni fick ett fint födelsedagsfirande!
    Här har det snöat och i natt var det -10 grader.
    Ta hand om dig!
    Kram Kristina

    • Anita skriver:

      Tack Kristina ❤

      Ja ett par novemberinlägg blev det i varje fall. Men nu har vi istället fått problem med internet. När jag skriver en kommentar kan det ta upp till 5 minuter innan den går in. Att läsa bloggar fungerar inte alls just nu.
      Månbilden blev jag riktigt stolt över i och med att det var kolsvart ute och jag handhöll kameran. Men ibland ska man ha tur.
      Ja Lucy hade ingen lätt helg när hon var slottshund. Hon är lite rolig, så fort vi är lite längre tid någon annanstans än hemma så tror hon tydligen att "jaha, här ska vi tydligen bo nu". Då talar hon om genom ett gläfs när någon kommer. Hon stormskäller inte som tur är, bara ett litet fint skall för att varna oss.
      Här är det minus 7 men ingen snö. Ni har mer vinter nere i Skåne än vi har häruppe.

      Ha en fin fortsättning på december!
      Kram Anita

      • Kristinas oas skriver:

        Ja, här är det snökaos. Kom hem med en av de sista bussavgångarna innan linjen ställdes in helt. Nu ska jag jobba hemifrån tills på onsdag, så i morgon får jag se min snöiga trädgård i dagsljus. 🙂
        Kram!

        • Anita skriver:

          Har sett på nyheterna om snökaoset. Vilken tur att du kom hem innan bussarna ställdes in. Skönt att det går att jobba hemifrån. Och det är ju inte helt fel att få se trädgården i vinterskrud 🙂
          Kram

  18. Åsa skriver:

    Kära Anita,
    Lika underbara bilder som alltid! Instämmer med flera av övriga, bilden med pålarna är verkligen härlig och månbilden är spännande. Och Lucy förstås, denna underbara lilla sötnos.
    Idag torsdag har vintern kommit även till oss här i Södertälje, snön ligger vit på gräsmattan och taken. Lite ”varmare”, vara -2 grader nu kl halv tio.
    Önskar er alla tre en bra avslutning på veckan och en fin andra advent.
    Kram från lillsyrran

    • Anita skriver:

      Kära Åsa … jag blir alltid lika glad när du tittar in och skriver en hälsning ❤
      Lucy var hos veterinären igår, hon har fått ett sår på hornhinnan så nu ska vi ge henne 2 olika sorters droppar 4 ggr/dag. Hon förstår inte alls varför vi ska hålla på med det 🙂
      Ja vinter fick vi, tidigt också. Minus 4 vid morgonpromenaden men riktigt skönt. Lucy älskar snön och inte märks det att hon har problem med hornhinnan inte 😉

      Nehej, nu ropar Thomas, han är redo med ögondropparna …måste rusa 🙂

      Kram och en fin avslutning på veckan och fin andra advent till er också ❤

  19. Lollo skriver:

    Två kära som gått bort på kort tid. Beklagar verkligen Anita 😦 ❤
    På något sätt blir dina foton ännu vackrare av att vi får veta den tragiska nyheten. Ett vackert och fint dokument över november, även om det bär spår av sorg.
    Kramar ❤

    • Anita skriver:

      Tack Lollo, ja tyvärr försvinner kära vänner men livet går vidare ❤
      Ja nu är november slut och december har kommit med vintertemperaturer och snö. Vår hund Lucy älskar snön och blir som en valp när hon skuttar omkring. Hon är ju annars en gammal dam på snart 11 år men det märks inte när det är snö 🙂

      Hoppas allt är bra med dig och att du får en fin andra adventsöndag!

      Kramar ❤

  20. I torsdags kväll var jag ensam hemma. Jag satte mig i Frank och gjorde det mysigt omkring mig. Under tiden som jag kvällsfikade hade jag paddan i mitt knä. Det blev bara ett bloggbesök. Det är helt och hållet dit fel. 😉 Eller din bloggs fel. Som jag njöt av bilderna i kombination med dina ord. Tänk att helt gratis få äran att ta del av detta. Till slut befann jag mig långt tillbaka i din blogg. När S äntligen kom hem kunde jag berätta sanningen om att jag har klarat mig utmärkt. ”Jag har haft sällskap av Anita hela kvällen. ”
    Men jag önskar dig en bättre december än november. På flera plan.
    Färsk lördagskram

    • Anita skriver:

      Åh, har du en Frank … den har jag tittat på när jag letat fåtölj till mitt växtrum där jag har en läshörna.
      Och så blir jag ju så vansinnigt glad över dina ord. Tänk att jag och min blogg fick vara ditt sällskap en kväll i mörka december. Men december är inte alls så mörk just nu för vi har ju fått snö som lyser upp … och jag anar att snön även ligger vit på öjn. Och idag är det dessutom andra advent då ljus nummer två kommer att tändas i våra adventsljusstakar.
      Jag antar att ni tittade på Så mycket bättre igår … Återigen en fin tolkning av Melissa Horn, gillade verkligen ”Parklands”.
      Tack för dina ord och ha nu en riktigt fin andra advent.

      Andra adventskram från fastlandet

  21. Tove Olberg skriver:

    Hej Anita; tittar in och får mig till livs ett härligt inlägg, i text och bilder. För nog är det så att livet går jämsides då och då med döden. Vi mister kära och delar av oss själva förändras. Mina tankar till dig ❤
    Önskar dig en fortsatt fin advent, god jul och ett gott nytt år!
    Hälsningar Tove

    • Anita skriver:

      Hej Tove och tack för dina ord … så roligt att höra ifrån dig ❤
      Hoppas allt är bra med dig i vintern, den som nu är på väg bort. Tittade just på väderprognosen och i nästa vecka spås fyra plusgrader så det blir med all säkerhet en grön jul, som vanligt. Men andra advent blev gnistrande och vacker. Det blir lite ljusare när snön lyser upp.
      Önskar dig en fortsatt fin adventstid, en God Jul och ett Gott Nytt År!

      Varma hälsningar
      Anita

  22. Anni skriver:

    Fina Anita, jag beklagar förlusterna och sjukstugan ni drabbats av. Tänk så fint dina stämningsfulla novemberbilder passar till sorgen, de är oerhört vackra och vemodiga på samma gång. Bilderna är som gjorda för kontemplation och eftertanke, tvingar en att se allt det vackra i förgängligheten. Stockarna där i vattnet, vad är upp och vad är ned? Vad är början och vad är slutet?
    Vet du, jag tror att det var från en konferens på Häringe slott hösten 1991 som jag fick chefens tillåtelse att åka på visningen av det hus vi sedan köpte och jag sedan dess bor i. En kollega skjutsade mig till pendeln från slottet. Sådana minnen kan ett blogginlägg väcka …
    Kram på dig!

    • Anita skriver:

      Tack Anni ❤
      Häringe var trevligt att besöka och … pendeln ligger inte så jättelångt bort. Och visst kan blogginlägg väcka minnen till liv. Vilket sammanträffande, att det var just där du var på konferens när du fick tillåtelse att åka och titta på huset du nu bor i. Tänk, 30 år, jag var tvungen att räkna två ggr. 1991 känns på något vis så nära i tiden. Tänk så mycket som händer på 30 år. Och ändå … en del är sig likt, som Häringe, tror jag i varje fall … och kanske ditt hus till viss del också. Själv har jag inte alls bott länge i vårt hus … bara sedan 1997 … men det är ju en evighet fast det känns som en kort sekund. Hm, lät som en schlager …

      Kram och fortsatt fin vecka!

  23. Eva, storasyster skriver:

    Käraste Hjärtesyster vilka helt fantastiska bilder du har tagit. Inte bara månen var enastående alla dina bilder är konstverk, som tar andan ur mig. Så vackra och njutningsfulla.
    En fin helg hoppas jag ni får utan fyrverkerier så att ni och Lucy slipper vara oroliga.
    Kramar storasyster ❤❤

    • Anita skriver:

      Tack så mycket kära hjärtesyster ❤ ❤
      Jag har tagit fler månbilder som kanske kommer i ett inlägg framåt jul.
      Hör och häpna men det har varit riktigt lugnt på smäll och fyrverkerifronten. Men jag anar att dom håller på att ladda upp till dan före dan … minns med bävan förra året. Då small det ordentligt och det cirkulerade en helikopter här för då hade dom skjutit in fyrverkerier genom ett fönster någonstans i närheten. Nu såg jag i LT imorse att polisen ska lägga extra tid på att vara ute i områdena för att försöka stävja smällandet.
      Igår var det inte skönt ute, jösses som det blåste igår kväll och inatt. Hoppas ändå du fick en bra fjärde advent!

      Kramar till dig kära hjärtesyster

Lämna ett svar till Anita Avbryt svar