En hälsning från mitt avlägsna hörn …

Jag har sagt det förut och säger det igen … det är svårt att hitta på rubriker. I dessa tider är vi många som känner oss isolerade, som om vi lever i vårt eget avlägsna hörn av världen och då fick anspelningen på den tanken bli till en bloggrubrik …

Det är ett tag sedan jag bloggade, dryga två veckor känns som ”En evighet” … om man ska uttrycka sig i schlagertitlar nu när svenska ”Mello” har avgjorts och vinnaren har samma namn som en älskad katt vi hade när jag var barn. Grattis till Tusse!

Vad händer här då … ja inte så mycket egentligen. Kameliorna har inte trivts alls den gångna vintern. Den vita började blomma redan i november och jag förstod att det inte skulle vara bra att den kom helt fel i sin cykel. Och massor av blad har fallit. Jag har nu klippt in den rejält så får jag se om den tar upp sig igen.

Min rosa med lite större blommor har dock börjat blomma i rätt tid och verkar frisk och kry. Den 4 mars började den öppna sin första blomma …

Och två dagar senare hade den kommit ytterligare en bit på väg …

Lika bra att fortsätta med kameliorna. Den vita med gult inre har nu öppnat sina första blommor …

Jag har en annan rosa och även den har kommit med sin första blomma …

Den rödvita börjar alltid blomma tidigt, redan i januari. Även den har tappat en del blad men det gör den ibland så det bekymrar mig inte så mycket. Och trots att den snart blommat ut så har den fortfarande en del blommor kvar …

En närstudie på några av blommorna, detta år är dom rödare än dom brukar vara …

För övrigt så är det fortfarande tulpaner som gäller som snittblommor även om kvalitén börjar försämras. Men visst är dom glädjespridare vare sig dom är orangegula …

Eller elegant vita …

För övrigt så är det promenader som gäller. Den 6 mars var vi i Jägarskogens naturreservat och jag njöt av solen som letade sig ner genom barrskogen …

Barrskogens mossklädda stigar älskar jag. Det är som att vandra i en sagovärld. Men frågan är om inte hjärtat ändå klappar mer för björkdungarna. Eller, jag vet inte. Tycker om båda men på olika sätt. Skogen och träd får mig i varje fall alltid att bli glad. Den här dagen försökte jag ta ett par annorlunda björkbilder. Ville försöka fånga vårljuset som letar sig ner bland stammarna. Det blir så ljust på marken när inga löv ännu finns som ”blockerar” …

Och skuggorna lyfter fram ljuset än mer …

Den 8 mars vaknade jag till en brinnande himmel …

Och den 11 mars drog en rejäl snöstorm in. Tror den hade namnet Evert …

Som tur var blev inte snön långvarig. Marssolens värmande strålar och plusgrader gjorde sitt och nu ligger enbart lite snöhögar kvar här och var. Bra att ha när man trampat i lera och vill göra ren kängorna.

Den 13 mars var det nästan vindstilla och vi åkte till Taxinge. Jag tog en bild på det jag brukar kalla ”lagunen”. Vattnet vid stranden är ofta stilla och har en grönblå nyans. Nu var det inte vatten utan is. Vattnet hade stannat i rörelsen och gav ett intryck av vita mjuka vågor som letar sig in mot en stilla strand …

Men det gick även att ge en annan, lite kusligare känsla. Jag förflyttade mig fram mot kanten där det ligger en gammal brygga. Tog en stående bild där enbart ”de vita vågorna” fanns med. Även den stålgrå himlen fick vara med och genast såg det mer kargt och dramatiskt ut. Borta var den fridfulla och inbjudande lagunen …

Det är det här som är fascinerande med att fotografera. Att det går att få fram så olika känslor från i stort sett samma plats.

Den här dagen var det mulet och för att få fram mer färg i bilderna körde jag med knepet att utesluta himlen. Några sjöfåglar simmade fram i det gröna vattnet och skapade v-formationer på vattenytan. Fjolårsgräset lyste gult och träden längs strandkanten lyste röda. Här fick jag känslan av att befinna mig i Afrika. Förväntade mig nästan att få se en elefanthjord komma vandrande på den gula savannen ner mot vattenhålet …

Vi lämnade den gröna lagunen och vandrade längs vatten som nu istället färgades i grå nyanser av den grå himlen. Jag hittade ett par ”installationer”, skapade av naturen …

Nedanstående ”installation” låg en bit ut på vattenytan och jag zoomade in den. Märkligt att se att det låg både stenar och grenar där. Stenarna kommer att sjunka till botten, grenarna kanske kommer att flyta vidare mot nya platser, kanske bli del av en ny installation …

Dagen var som sagt grå och bristen på färg och den tomma stranden andades vemod och ensamhet. På andra sidan sjön påminde molnen om en fladdrande gardin …

Men vemodet och ensligheten till trots, den här vyn tröttnar jag inte på …

Så vände jag på mig ett kvarts varv. Och plötsligt var färgerna mer glada, mer ljusa, mer hoppfulla …

På väg därifrån fick jag plötsligt se en gul båt. Vem kan motstå en gul båt? Inte jag i varje fall så det får bli avslutningsbilden på detta inlägg.

Klockan närmar sig 16 onsdagen den 16 mars. Tror bestämt att jag ska ta mig en kopp te och ett par mandelskorpor. Och publicera det här inlägget, från mitt avlägsna hörn i världen …

En fortsatt bra vecka till er alla! Var försiktiga därute ❤

Detta inlägg publicerades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

50 kommentarer till En hälsning från mitt avlägsna hörn …

  1. Agneta Hallberg skriver:

    Hej, Anita.
    Vackra blommor och smakfulla motiv , dom vanligt 💕 Må gott !

  2. Marit skriver:

    Så vakre dine camellia er! Det var merkelig at dine planter har mistet så mange blader. Får håpe at de kommer seg etter beskjæringen.
    Vakre trestammer er du en mester i å finne! Likeså med den grønne lagunen og den gule båten. Du er virkelig god til å finne motiver 🙂

    Ønsker deg en fin kveld!
    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Tack Marit 🙂 Jag förstod att det skulle bli problem när den vita kom helt ur fas med blomningen när den startade i november. Efter blomningen ska det bli ljusare och längre dagar men istället blev det mörkare och kortare dagar. Dessutom så nådde inte det lilla dagsljus som är i november, december in i uterummet pga den ”grå filten” som hängde över oss. Den röda tappade också blad men inte alls lika många. Den är ”van” vid att blomma tidigt så där gjorde nog några veckor inte så stor skillnad. Jag hoppas dom tar upp sig igen. Dom brukar bryta nytt och så småningom ska jag plantera om dom också.
      Trädstammar tycker jag ju alltid om 🙂

      Önskar dig en fin kväll!
      Kram Anita

  3. Åss skriver:

    Kära Anita,
    Tack för vackra bilder både på dina fina kamelior och era härliga promenader.
    Jägarskogens naturreservat är fint, där var vi för några veckor sedan. Vi har upptäckt många fina naturreservat runtom Södertälje under det senaste året. En favorit har blivit Yttereneby där vi varit flera gånger.
    Kram från lillasyster

    • Anita skriver:

      Kära Åsa .. så roligt att du tittar in! Och tack för tipset om Yttereneby. Har kollat upp det och dit måste vi definitivt åka.
      Synd att du och Eva inte kan komma hit och njuta av kameliorna ”live”. Nu är det över ett år sedan ni var här och vi hade det så trevligt (kanske känner du igen den blå vasen med den vita tulpanen). Men, så småningom så ska vi träffas igen. Längtar efter att ha sing-a-long 🙂

      Ha det så bra, var försiktig och många kramar

  4. Blomsterbönan skriver:

    Det är då som det stora vemodet rullar in🎶 Fina och vemodiga bilder.

    Jag har saknat dig, roligt att du är tillbaka!
    Vilka härliga bilder på cameliorna!

    Har du sett Aftonbladets serie där de besöker platserna i En vintersaga? De har varit på Tjörnbron bl a och letade efter Mommas krog men den var ombyggd. Tänkte på dig då.

    Hälsningar från ett annat avlägset hörn av världen.

    • Anita skriver:

      Tack … så roligt att vara saknad ❤
      Kameliorna är ljuvliga och dom kommer med sin blomning just den tiden då vi går här och längtar efter våren.
      Har inte sett Aftonbladets serie om platserna i Vintersaga. Det hade ju absolut varit något för mig. Tänk att Mommas krog (där fyllan växte till) inte finns kvar. Dom kanske hade röjt för mycket så dom var tvungna att bygga om den 🙂 Imorgon spår dom snö här. Då skulle dom kunna besöka Mariabergen … "Tät snö som gloppar i Mariabergens backar" …

      Ha det bra i ditt avlägsna hörn i världen!

  5. Anna-Lena skriver:

    Så många otroligt vackra bilder. Vad har du för kamera som hjälper dej att få så otroligt fina motiv?
    Kan tänka mej att dina blommor doftar underbart
    En tulpan i en vas är så fint!
    Kram på dej!

    • Anita skriver:

      Tack så jättemycket Anna-Lena!
      Jag har en gammal Canon systemkamera av den billigare modellen (finns inte längre). Till det har jag ett normalobjektiv som jag tar landskapsbilderna med och ett macro som jag tar blomsterbilderna med.
      Kameliorna doftar dessvärre inte men dom är förlåtna, dom är ju så vackra.
      Idag innehåller den blå vasen en rosa tulpan …

      Kram och fortsatt fin kväll!

  6. Inger Hansson skriver:

    Många fina bilder! Jag gillar nog björkstammarna bäst. Särskilt den övre av de två bilderna. Ha det gott!

    • Anita skriver:

      Tack Inger! Kul att du gillar björkstammarna. Jag är en björkälskare och får glädjefnatt när jag hittar björkdungar. Gillar själv den översta bilden bäst.
      Ha det gott du också!

  7. Dina Kamelior är ju så vackra.
    En stämningsfull promenad fick du med kameran både i Jägarskogen och runt Taxinge.
    Ja nog känns det som att vi alla lever i var sina avlägsna hörn. Men det är bara att kämpa på tills vi alla har fått vaccin.

    • Anita skriver:

      Ja, jag älskar mina kamelior och är så glad att jag har möjlighet att kunna övervintra dom.
      Älskar att vara ute och promenera i naturen … precis som du. Skönt att ha ställen som Jägarskogen och Taxinge så pass nära.
      Ja vi lever alla i våra avlägsna hörn. Vaccinet verkar dröja med det är som du säger bara att kämpa på. Tids nog får vi våra sprutor!

  8. Märtha skriver:

    Kameliorna och tulpanen i den läckra blå vasen i all ära, men ”afrikabilden” tog priset idag! Färgernas harmoni, så behaglig… Gissa vad jag gjort? Jo, gått med snöskor på tomten och kollat tibast och hassel! Töväder, men för mycket snö för att gå utan bredare kontaktyta med det där som borde försvinna illa kvickt! Nu kommer en period av plus på dagen och minus på natten, med några fler minusgrader en natt… Äh.

    • Anita skriver:

      Förstod väl att en Afrikaresenär skulle falla för ”afrikabilden”.
      Snöskor … oj, fortfarande. Känner igen de där perioderna med plus på dagarna och minus på nätterna. Men här finns det ingen snö, ännu i varje fall. Det finns ett litet hot om snöbyar imorgon dock men än så länge skiner solen.

  9. Anki skriver:

    Roligt att se ett inlägg från dig igen!
    Som alltid alldeles fantastiska foton hos dig! Dina kamelior är verkligen helt underbara!
    Ååhh …den vackra gamla barrskogen … såna som jag hade på gångavstånd förut, men som nu är kalhyggen – sån skog som är min favoritbiotop att vandra i … såå vackra bilder från er promenad!
    Bilden med Afrikakänsla … precis så man förväntar sig både bufflar, elefanter och giraffer! Otroligt vackert foto!
    Ha det gott!
    Kram

    • Anita skriver:

      Tack Anki 🙂
      Ja trots att kameliorna inte alls är så fina som dom brukar (tänker mest på bladfallet som varit) så måste jag säga att jag kan ju inte klaga på blomningen. Den röda i synnerhet bara blommar och blommar.
      Så tråkigt med din barrskog som förvandlats till kalhygge. Vi har flera sådana runt omkring här också men som tur är finns en hel del naturreservat där skogarna tillåts att vara skogar.
      Kul att du också såg den afrikanska savannen i min bild. Jag har varit på safari två gånger och färgskalan var just den som är på bilden.
      Ha en fin kväll!

      Kram

  10. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Har saknat dina inlägg. Ljuvliga kamelior, så perfekta som om de var skulpterade i vax. Naturen har många ansikten, du lyckas visa alla skiftningar på ett fint sätt. Visst är det en bild från savannen, kan se både elefanter och giraffer komma gående. Tredje bilden från slutet är spännande. Ser ut som om molnen speglar sig i vattnet, men antar att det finns lite is också med i bilden.
    Ha det fint /Kram Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika!
      Ja tiden den rann på och kände också att jag behövde en liten paus från datorn.
      Jag är verkligen glad över kameliorna. Tittade för en stund sedan och den låga eftermiddagssolen sken in och det var otroligt vackert.
      Kul att du också ser savannen. Tittar man noga så visst finns dom där, elefanterna och girafferna.
      Javisst speglar himlen/molnen sig fint. Därute var det nog mest öppet vatten … eller vatten med is under. I varje fall låg ytan alldeles stilla och det blev fint i bilden.
      Ha en fin kväll!
      Kram Anita

  11. Gunnel skriver:

    Så vackra kamelior! Det är sådana blommor jag bara kan drömma om. Mitt kunnande inom blomskötsel är plus minus noll med betoning på noll. Dina texter till bilderna är klockrena. Jag förväntade mig nästan också en elefanthjord. Kram

    • Anita skriver:

      Tack Gunnel!
      Ja kameliorna är jättevackra men kinkiga. Skulle aldrig kunna ha dom om jag inte hade uterummet där jag kan övervintra dom. Däremot så har flera av mina pelargoner som jag haft i många år inte klarat vintern. Men jag har blommor så det räcker ändå.
      Javisst väntar man att elefanterna ska gå ner till vattnet och dricka …

      Kram och fin kväll!

  12. Ulla skriver:

    Kameliorna är helt ljuvliga! Min rosa blommar inte ännu, men knopparna är lite större nu så snart ska den nog blomma. I år har jag verkligen saknat att inte kunna gå i Palmhuset och beundra Kameliablomningen där. Det har ju varit stängt nu. Härliga bilder för övrigt också. Den brinnande himlen är verkligen brinnande. Vackra naturliga installationer på vattnet. Där fick du ju lite ismotiv ( som du skrev att du inte sett så mycket av innan )
    Ja, det känns lite som att man lever i sin egen lilla bubbla just nu. Vi får hålla ut lite till. 🙂
    Kram från mitt lilla hörn och ha det så fint!

    • Anita skriver:

      Ja vi älskar ju kamelior både du och jag 🙂 Din rödvita är ju enormt rikblommande i år också. Undrar om just de röda är ovanligt rikblommande. Tror det är bra att din rosa inte börjat blomma ännu. Bättre om dom blommar ”rätt tid” och inte uppför sig som min vita som sedan fick fnatt.
      Förstår att du saknar Palmhuset. Att se mängder av kamelior blomma är fantastiskt.
      Ja himlen brann verkligen den morgonen och jag är glad att jag fick fram kameran i tid för det går snabbt över. Och visst fick jag se lite is till slut … 🙂
      Japp, vi får hålla ut lite till. Det ska nog gå. Vi får sitta i våra små hörn ett tag till 🙂

      Kram och fortsatt fin vecka!

  13. walkaboutsweden skriver:

    För att välja ut någonting från alla bra bilder, så blir det den där som du uteslöt himlen på. Absolut savannkänsla. Bra tips – tack!

    • Anita skriver:

      Tack Barbro! Kul att också du gillade den. De flesta verkar gilla just den. Kan verkligen rekommendera att utesluta himlen grå dagar. Det går att hitta riktigt färgrika motiv trots att man tycker allt bara är grått.

  14. Znogge skriver:

    Så vackra dina Kamelior är! Själv har jag aldrig haft någon men det är en blomma som jag skulle vilja försöka mig på. Frågan är om de är svårskötta. I ditt inlägg bjuder du på många vackra bilder men det är en bild som jag fastnar extra för. Det är den ensamma vita tulpanen i vas. Så vacker och en fröjd för ögat.
    När det gäller gran- eller lövskog så måste jag säga att det är något visst att gå i en granskog när ljuset silar sig ner och lyser upp mossan. Sedan är det minst lika fint med den första skira grönska i en bokskog. Nu dröjer det förvisso ännu lite tid innan vi kan njuta av den men sång borta är det inte.

    Kram och god kväll!

    • Anita skriver:

      Tack så mycket!
      Ja kamelior är otroligt vackra men lite kinkiga är dom allt. Just det där med vinterförvaringen är det knepiga. Jag har mina i uterummet som håller en temperatur på 7-10 grader under vinterhalvåret. Dom klarar i regel inte den torra inomhusluften.
      Gillar den böjda vasen och det passar så bra att sätta en ensam blomma i den, exempelvis en vit tulpan. Men just nu har den en ljust rosa tulpan.
      Javisst är det vackert med ljuset i en granskog. Det ger sagokänsla. Och bokskogar är så vackra. Alla tider på året egentligen för de gamla fjolårslöven lyser så fint i en varm nyans innan den riktiga grönskan kommer. Vi har faktiskt en liten bokskog inte alltför långt från oss. Den besöker jag varje vår.

      Kram och god kväll till dig också!

      • Znogge skriver:

        Aha, så de klarar inte att stå inomhus. Frågan är om vårt förråd är för kallt vintertid… Jag funderar vidare 😀

        Ha en fin torsdag!

        • Anita skriver:

          Dom klarar sig nog bara det inte blir frost. Frågan är bara hur mörkt förrådet är. Vårt uterum har ju genomskinligt glastak och glasdörrar så det lilla ljus som är under vintern kan ta sig in. I vinter har det legat rätt mycket snö så det har varit rätt mörkt. Dom vill inte stå för mörkt på vintern men det kan fungera med extrabelysning i så fall. Dom blommar ju på vårvintern så lite vinterljus är viktigt. Och … det går ju alltid att pröva med en och se hur det går. Pröva i så fall gärna med en rosa eller en rödvit, dom har jag märkt är tåligare än de vita och vitgula. Och så får du gärna höra av dig om du vill ha några tips 🙂

          Kram igen!

          • Znogge skriver:

            Temperaturmässigt fungerar nog vårt förråd men frågan är om ljuset räcker. Det finns ett litet fönster och jag är osäker på om det släpper in tillräckligt med ljus. Tak belysningen är inte den bästa heller.

            Kram och ha en fin fredag!

  15. Rosor och ruiner skriver:

    Dina kamelior är så vackra!
    Här är det också tulpaner och promenader som gäller. Så skönt att komma ut en stund varje dag, det har blivit ett behov.
    Ja, det såg verkligen ut som Afrika den där bilden! Så du har varit ute och rest du! 😉

    En bra vecka till dig med!

    Kram Gunilla

    • Anita skriver:

      Ja kameliorna lyser verkligen upp tillvaron vilket behövs. Promenaderna är enormt viktiga för mig. Det blir nästan åtminstone 2,5 timmar per dag. Inte i rask takt då jag medför en liten hund som vill stanna och nosa men … den friska luften är välgörande!
      Ja jag behöver inte resa så långt för att komma till Afrika … 🙂

      Kram och fin torsdag!

  16. Elna Slot skriver:

    Igen en serie smukke billeder. Billedet fra Afrika er mit favoritbillede, dog ville det have været endnu bedre, hvis der var kommet en flok elefanter vandrende 😉. Billedet har nogle meget flotte farver.

    Hilsen Elna

    • Anita skriver:

      Tack Elna … och så roligt att även du upptäckte ”Afrika” i min bild. Märkligt att en bild tagen i mars kan ge den effekten. Nästa gång ska jag se om det inte finns några elefanter i närheten 😉

      En fortsatt fin vecka till dig!

  17. Anni skriver:

    Vi är två som inte direkt gödslar med inläggen 😉
    När du skrev om ljuset mellan björkstammarna tänkte jag direkt på bokskogen om våren, den ger ju samma vidunderliga upplevelse. Man kan bli religiös för mindre.
    Den här gången är det ändå dina bilder på de frusna vågorna och Afrika som sticker ut mest för mig. Just de frusna vågorna får på något sätt symbolisera det senaste året, hur vi alla fastnat och bara väntar och väntar på hjälpen/värmen/vaccinet/våren som ska rädda oss ur det fastlåsta läget. Vi vill bli frisläppta! Men nej, nu vankas det fler minusgrader och snöblandat burr och vemod.
    Fast just nu är det strålande sol och jag ska ta de ni stort sett folktomma kollektivtrafiken till stan! Skönt att inte behöva resa i rusningstid …
    Kram på dig!

    • Anita skriver:

      Ha, ha … så är det. Fattar inte att tiden går så fort mellan inläggen då tiden i övrigt går så långsamt.
      Mmm … bokskogarna om våren. Underbara! Vi har faktiskt en liten, liten bokskog inte så långt härifrån. Den besöker jag varje vår och njuter av ljuset.
      Roligt att du tyckte om mina bilder med vågorna och Afrika. Och liknelsen mellan de frusna vågorna och alla vi som fastnat i likt frusna vågor var slående. Ett steg framåt och ett tillbaka känns det som hela tiden. Vaccin ska komma, vaccin kommer inte, vaccin godkänns, vaccin pausas.
      Imorse var det minus 8 grader när jag gick upp (5:30). Jo, jag går upp tidigt. Morgnarna är min tid på dagen. Solen sken och det var skönt på morgonpromenaden. Nu börjar moln dra in och hotet om snöblask ligger över oss. Jag hoppas prognosen inte stämmer.
      Ha nu en fortsatt fin dag. Var försiktig även om kollektivtrafiken är folktom.

      Kramar till dig!

  18. Lena i Wales skriver:

    Så fina kamelior du har. Konstigt att de inte trivs, du har ju så god hand med växter. Här verkar det bli ett kamaliaår, vilket sker vartannat år.
    Vilken massa vita björkar, det är Sverige det. Blev överlycklig när jag så några få här i helgen, ovanliga hos mig.
    Skönt att det inte kom mycket snö, borde inte ha kommit någon alls.
    Härliga vattenbilder också.
    Ha det bra!

    • Anita skriver:

      Tack Lena … jag är så glad över mina kamelior. Väntar på bilder från dig och din som du har i trädgården. Tänk om jag kunde ha kamelia utomhus. Men den skulle definitivt inte ha klarat den här vintern. Och jag har märkt samma sak, kameliaår vartannat år.
      Jag såg ett engelskt trädgårdsprogram här om dagen, undrar om det inte heter Garden Rescue i original. Det är en kvinnlig trädgårdsdesigner och två bröder som tävlar om att få göra om en trädgård. Den här gången ville dom ha lite skandinaviskt tema och då planterades just björkar.
      Kallt här idag! Det blåser nordliga vindar och är minus 5 just nu. Det blir fortfarande mycket kläder på när vi går morgonpromenaden.

      Kram och fin fredag!

  19. Så otroligt vackra bilder, man riktigt känner den tidiga våren (eller det kanske heter vårvinter) i dom. Jag är fortfarande lite sur över att jag inte fick mina 5 kamelior att överleva, men det kanske var lika bra att dom dog redan 2019/2020 och inte i år. Det är så trist nu så man hade inte orkat med fler missar. Efter att ÄNTLIGEN kunnat vara ute lite samt besöka mitt växthus igen, så börjar man i alla fall se fram mot vårens jobb – men än så länge får jag nog ägna mig mest åt att vara inomhus och inte göra alltför mycket. Då kan det bli bakslag….. *fniss*
    KRAM/sUSIE

    • Anita skriver:

      Tack Susie, ja idag kändes i varje fall våren i uterummet för det var 18 grader där mitt på dagen. Jag har börjat plantera om mina pelargoner som inte alls ser bra ut och några trotjänare har dött men jag får nog skylla mig själv för jag planterade inte om dom förra våren och det gick bra till att börja med men sedan gick det inte lika bra för dom blev väldigt dåliga. Plantera om varje år har jag nu upptäckt att jag måste göra.
      Jag vet ju att dina kamelior inte klarade sig men det berodde ju väldigt mycket på att dom blev liggande, att leveransen inte fungerade.
      Skönt att du ser fram mot vårens jobb. Hoppas vi får en fin vår, när den så småningom kommer. Och tids nog kommer du att få orken tillbaka och kunna vara ute igen, åtminstone i växthuset.

      Kram Anita

      • Såg just att det ska bli +9 grader och sol i morgon. Det ser jag verkligen fram mot! Om det kunde sluta att blåsa så kanske man t.o.m. kunde göra lite nytta ute också, inte bara i växthuset (dit jag ska gå om 5 minuter). Jag har ju en massa pallkragsrabatter jag måste rensa, vilket är det jag ska börja med för det har börjat titta upp lökar där. Dessutom har jag en liten pall att sitta på vilket är bra för ryggen!
        Men…efter att ha suttit på den härom dagen när Rolle beskar träd och upptäckt att plast är väldigt kallt, så har vi nyss satt på en tjock dyna med hjälp av straps. Jag var nämligen lite orolig att jag skulle få blåskatarr…..
        KRAM/Susie

  20. Tove Elisabeth Olberg skriver:

    Från mitt avlägsna hörn till ditt. Så kan en känna dessa tider – men när jag kommer ut så är jag med även om Coviden satte mig helt på plats när jag just nyinflyttat här i stan januari förra året får börja med att begränsa mig. Med ett år i tråkigheterna må jag ändå säga att jag trots allt hittat mycket fint att glädjas åt bland saknaden av de mina både här i Sverige och i hemlandet Norge.
    Ja, du Anita, det där med att hitta rubriker är en liten gåta – men jag må säga att du med klart ljus och blommig naturnärvaro får till ett fint innehåll i inläggen!!
    Bild 8 suveränt stilig, drömsk!
    Bild 9 barrskogen där med trollet som välkomnar. Vidare undrar jag om Lars Lerin också vandrat i din björkskogsdunge? Och elefanterna – jo jo, där kom en mor med sin unge, de snablar sig fram … Kamelior, jag säger bara kamelior:
    Må gott Anita!

    • Anita skriver:

      Ja vi känner oss nog ibland lite avskärmade och saknar nära och kära pga av rådande omständigheter. Men det var roligt att läsa att du har hittat mycket att glädjas åt, i synnerhet som du flyttat till en för dig ny stad.
      Tack för fina ord om mitt inlägg. Det lät så fint när du skrev ”ljus och blommig naturnärvaro”. Det är nog det som jag är ute efter att uppnå. Och visst är det ett troll som välkomnar i bild 9. Lars Lerin … som jag tycker om hans akvareller. Har varit och sett hans utställning på Sandgrund och kommer att åka dit igen när det börjar bli säkrare att resa. Jag kan säga att han inspirerar mig när jag letar motiv … bland annat bland björkstammarna. Och visst finns väl elefanterna där 🙂 Och kameliorna … dom bara fortsätter att blomma och blomma. Jag får nog njuta av dom under hela april skulle jag tro. Det var förresten premiär för lunch i uterummet igår. Så ljuvligt det var!

      Tack för att du tittade in. Må gott du också … nu ska vårvärmen komma …

  21. Jo, Det blev en jättebra bloggrubrik. Det är så härligt att läsa dina ord och se hur du leker med din kamerautrustning och fantasi. En härlig mix. Gula båtar är inte så himla vanliga. Jag ska se hur många ”Anitabåtar” jag hittar på öjn.
    Kram från han som längtar efter att se blåsippor imorgon.

    • Anita skriver:

      Det är svårt att hitta på bloggrubriker men plötsligt så händer det … det poppar upp en i huvudet. Om du tycker det är härligt att läsa mina ord så blir jag väldigt glad att läsa dina. Tack för dom fina orden. Och nej … gula båtar är inte vanligt om det inte är godisbåtar förstås. Det är ju påsk snart och då skulle det ju passa bra med en gul påskbåt. När jag tänker närmare på det så ser dom gula sega bananerna ut som båten jag hittade …
      Nehej, nu är det väl bäst jag slutar innan jag ”seglar iväg” alltför mycket i mina ord.
      Hoppas att ni hittade blå glädjespridare igår.

      Kram och ha en fin dag på öjn!

  22. Flowers are always amazing! Never miss giving beauty.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s