Dags för lite ljusglimtar …

Det är lördag förmiddag den 21 mars när jag börjar detta inlägg och jag kommer att ha det öppet och fylla på med mer innan jag så småningom publicerar det, troligen någon gång på måndagen. Det är också dagen efter vårdagjämningen som det här året inträffade den 20 mars klockan 04:50 svensk tid.

Lördagens morgon var solig med en frisk nordanvind som bet i kinderna. Promenaderna känns än mer befriande nu, nu när vi så lite som möjligt ska röra oss ute där det finns andra som rör sig ute. Ändå lunkar livet på. Tvättmaskinen är igång. Jag har vattnat chiliplantorna och duschat bladen med ett svagt gödningsmedel. Fåglarna väntar på att jag ska fylla på med nya frön. Lucy vill leka med bollen. Ytterligare promenader i solen väntar och vi planerar en god lördagsmiddag …

Ja världen är upp och ner. Den 26 och 27 mars skulle jag tagit pendeln till Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar, en av årets höjdpunkter för mig och lite starten av trädgårdssäsongen. Nu kommer Stockholmsmässan istället att förberedas som fältsjukhus för vård av Coronapatienter. Det känns fortfarande overkligt, hela den här situationen. Jag känner mig som jag befinner mig i en film …

Och därför är det viktigare än någonsin med ljusglimtar. Mina hämtar jag oftast från naturen …

Jag går tillbaka till den 18 mars som inleddes med regn men vid lunchtid, när vi satt och åt, sken återigen solen och jag tittade ut och såg pärlband av regndroppar i honungsrosen. Hade kameran låg på matbordet och tog en bild …

På eftermiddagen drog en regnskur in men molnen skingrades snabbt med en regnbåge som resultat …

Den 19 mars vaknade vi till solsken. Jag tog som vanligt (i varje fall när solen skiner) med mig kameran på morgonpromenaden …

Gräsmossemattan lyste i de tidiga morgonstrålarna …

Långt inne i skogen stod rådjuren och betade. Mossan längs trädens fötter skimrade i den för övrigt färglösa omgivningen …

En diagonal av ljus fångade mitt intresse och hamnade på kamerans minneskort …

Ljusglimtarna blir extra starka när omgivningen är mörk …

På förmiddagen samma dag tog jag en liten tur i trädgården med macrot.

Helleborus i knopp …

Syrenhortensia – en spröd fjolårsblomma höll sig envist kvar …

Rufsiga blomsterrester av astern ‘Twilight’ …

Solgul forsythia bland ostyriga grenar …

En misslyckad bild av häckoxbärshäcken blev faktiskt rätt läcker. Skulle nästan kunna tänka mig den som en fondtapet …

Att fotografera med macrot genom buskar med täta grenar går inte så bra. Men det flödande solljuset gjorde ändå att bilden fick vara med, för det var ju det där med ljusglimtar …

Och rönnspirean verkar inte ta någon skada av kylslagna nätter. Bladen fortsätter att utvecklas som om inget hänt …

Och det blev lunch och det blev lunchpromenad. Vi tog den i Tveta. Vi var inte ensamma denna soliga dag. Många som längtade ut från isoleringar uppsökte naturen och solen, ensamma eller två och två. Vi har faktiskt aldrig sett så många vara ute på lunchpromenad där på vardagarna förut. Vi hälsade på alla vi mötte, dom hälsade glatt tillbaka. På något sätt kändes det som vi hade en speciell samhörighet. Vi försökte alla undkomma en osynlig fiende och samtidigt försökte vi göra det bästa av tillvaron …

… och solen, den ställde upp och hjälpte oss …

Den glittrade glatt i smutsigt vatten och gjorde det nästan vackert …

… den sken på röda husknutar och hängande grenar …

… den kastade sig nedför backarna …

… den smekte kullarnas mjuka mossfiltar …

… den lyste över blonda åkrar …

… och dansade i vippande vass …

… den fick ett litet träds fjolårslöv att lysa …

… till och med de översvämmade markerna blev vackra …

… och ser man på, där var ju den där igen, den med samma frisyr och hårfärg som jag …

Den 20 mars blev himlen plötsligt så rosa att hela köket antog samma nyans. Det var en snöby som var i annalkande. Jag hann ta en bild på den färgstarka himlen innan den övergick i snöbygrått …

Lunchpromenaden tog vi i närområdet. Tyvärr hade jag inte kameran med mig. Varför tyvärr … jo det märkliga inträffade att vi mötte en gigantisk svart hund. Lucy har aldrig tyckt om svarta hundar och definitivt inte stora men här inträffade det märkliga att hon blev helt till sig. Pep och gnällde och rusade fram och skulle leka. Den svarta hundens huvud var ungefär lika stort som hela Lucy men oj så gulliga dom var tillsammans. Frasse hette han och matte talade om att alla andra hundar brukade skälla på honom och gå omvägar. Men Lucy blev störtkär och han i henne. Vi hoppas på att träffas fler gånger då dom inte bor så långt från oss och då måste jag bara jag ha kameran med mig.

Även om lördagen den 21 mars var solig så var den kall. Riktigt kall. Nordan blåste och jag tog inga bilder den dagen trots lunchpromenad i Södertäljes gröna lunga, ”Kusens backe”.

Och det blev söndag morgon den 22 mars. Vi vaknade till 10 minusgrader och helt vindstilla. Lucy fick som vanligt på morgnarna välja promenadväg och det blev den ”tråkiga” längs en trafikerad väg. Bland annat passerade vi bussgaraget där bussarna stod och lyste röda i solen. Busstrafiken ska reduceras kraftigt kommande vecka då passagerarna blivit färre beroende på … ja vi vet ju alla orsaken …

Men även längs den ”tråkiga” vägen fanns lite skog och visst flödade ljuset …

Och gatlyktan var släckt men lyste ändå, med hjälp av solen …

Söndagens lunchpromenad tog vi vid ”vårt” blåsippsställe. Det var dock en besvikelse för det fanns fortfarande knappt några alls. Det tar tydligen ytterligare några veckor innan backarna kommer att lysa blå så jag får hålla mig till tåls. Några ynka bilder blev det på några stackars ensamma sippor …

Det är nu förmiddag måndagen den 23 mars. Morgonpromenaden är avklarad och frukosten är uppäten. Moln har börjat dra in och en lite småsnål och kall vind blåser. Hoppas ändå att det ska komma så pass mycket sol idag att uterummet blir lite uppvärmt och jag kan pyssla runt där. Att dra med fingrarna över ludna doftpelargonblad och dra in aromen. Förlora mig i kameliornas blommor, kolla in cliviorna som snart kommer att slå ut. Räkna små, små blomnoppar i hortensian. Titta om Gingko-trädet börjar få några blad. Det är några av ljusglimtarna jag hoppas pyssla med under dagen.

Jag hoppas ni också hittar ljusglimtar! Och så hoppas jag att ni, trots dessa märkliga tider, får en riktigt fin kommande vecka! Och … ta hand om er!

Det här inlägget postades i Blåsippor, Dagbok, Hepatica nobilis, Vår. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Dags för lite ljusglimtar …

  1. Birgitta skriver:

    Anita!
    Så många hoppfulla och vackra ljusglimtar du visar. Sådana behövs det många av i dessa tider. Precis som du har jag nära till skogen och det är jag glad över nu när livet ställs på ända.
    Hälsar
    Birgitta

    • Anita skriver:

      Hej Birgitta och tack!
      Jag har alltid älskat skogen och nu mer än någonsin. Den känns beskyddande på något sätt. Vi får hoppas vi får bra väder och kan njuta av många sköna skogspromenader kommande tiden.

      Ha det så bra!
      Anita

  2. Marit skriver:

    Hei Anita,
    Takk for at du tar så mange fine bilder fra dine gåturer! Vakre blåveis, og de er sent ute her også. Siden det har vært så mildt i vinter trodde jeg de ville komme tidligere. Vi får nyte naturen og være i hagene våre i disse vanskelige tider.

    Ønsker deg en fin dag!
    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Hej Marit och tack!

      Jag är också väldigt förvånad att blåsipporna är så sena, trodde att dom skulle var i full gång nu men dom är nästan senare än vanligt, eller dom kanske är ungefär i tid som vanligt. Ja vi kan vara glada över våra växter, trädgårdar och naturen i dessa tider.

      Önskar dig också en fin dag. Här skiner solen men vinden är kall
      Kram Anita

  3. Ulla skriver:

    Verkligen vackra ljusglimtar du visar. Det behövs nu. Det är skönt att ha nära till naturen i dessa dagar. Det är samma med blåsipporna här också, de har inte riktigt kommit igång ännu. Bara några enstaka som visat sig, sen var det stopp. Uterummet är som en oas nu. Där kan man pyssla med sina växter och glömma sig bort från verkligheten ett tag.
    Du får ha det så gott det går!
    Kram Ulla

    • Anita skriver:

      Tack Ulla. Ja nu får vi leta ljusglimtar på många olika sätt. Naturen är verkligen en plats att samla kraft i.
      Intressant det där med blåsipporna. Dom har tydligen klockan inställd på samma tid som dom brukar, dom verkar inte brytt sig om att det knappt varit någon vinter. Men den som väntar på något gott … eller kanske jag ska säga blått 🙂
      Ja du har ju också ditt uterum att vara i. Idag skiner solen här men det blåser kallt. Men i uterummet kommer det att bli dryga 20 grader. Alldeles lagom. Jag ska vara där och bara njuta.

      Önskar dig en fin dag!
      Kram Anita

  4. Många underbara ljusglimtar i skog och mark kunde du fånga. Visst är det härligt att gå ut i naturen och stanna upp för att få syn på dem. Tack. Oh vad avundsjuk jag blir på ditt uterum med så många vackra blommor på gång. Ha en bra vecka.

    • Anita skriver:

      Ja det finns många ljusglimtar i skog och mark och jag försöker leta upp så många av dom som möjligt. Och dela med mig av dom, inte alla som har möjlighet att gå ut.
      Uterummet är det bästa vi gjort. Från början var det bara ett sommarrum men nu är det vinterbonat men vi har det inte uppvärmt utan har det för växterna. Och dom älskar det.

      Ha en bra vecka du också!

  5. Carina skriver:

    Ljus som leker med trädstammar är så fint och skapar så spännande bilder 🙂 Idag var vinden vass även här men jag grävde och då håller jag mig varm oavsett. Chili – ska skola om några i morron tror jag men varför jag inte tänkt på att näringsduscha dem vet jag inte. Jag gör det med frösådda lökväxter för att skynda på dem lite 🙂

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Ja ljuset är min vän brukar jag säga 🙂 Och leker det med trädstammarna så försöker jag fånga det 🙂
      Vinden är vass nästan varje dag här. Imorse bet den i ordentligt och jag hade snudd på för lite kläder kände jag. Det såg så rart ut när jag tittade ut men … jag glömde vinden. Men gräver man, ja då blir man ju varm ändå.
      Har duschat mina chili/paprika i många år. Märker faktiskt skillnad då jag kan vänta med omskolningen och dom ändå blir kompakta, gröna och friska.

      Kram Anita

  6. Kristinas oas skriver:

    Alltså, nu vill jag se Lucy och Frasse på bild! Låter ju jättegulligt!
    Dum fråga, men vad har du för styrka på näringen du duschar bladen med? Mina chilisar, frön från dig, växer och frodas. 🙂
    Kram Kristina

    • Anita skriver:

      Ja du skulle bara sett dom, Lucy och Frasse. Dom vara nästan overkligt söta ihop. Hoppas vi träffar Frasse med matte igen. Men det är ju det där med att vi måste gå ut samtidigt också … även om vi inte bor så långt ifrån varandra så har vi inte setts förut.

      Det är ingen dum fråga alls. Och kul att höra att mina chilifrön tagit sig så bra. Jag har faktiskt en speciell gödning som är särskilt anpassad för unga plantor och sticklingar. Det heter Formulex. Det ska spädas med 5 ml per liter vatten (vare sig man vattnar i jorden eller duschar). Enligt flaskan ska man duscha en gång per vecka men jag duschar lite då och då. Blir nog oftast varannan eller var tredje dag och det verkar dom må bra av. Jag har gjort det i många år nu och det har gjort att frösådderna håller sig friska, gröna, kompakta och fina så att jag inte behöver skola om dom så tidigt. Men även om jag har en speciell gödning för sticklingar och unga plantor så tror jag det går precis lika bra att använda en vanlig flytande gödning. Möjligen ta något mindre.

      Kram Anita

      • Kristinas oas skriver:

        Perfekt, då ska jag testa och spreja dem med svag näringslösning. Tack för bra svar Anita.
        Och jag ser fram emot gulliga hundbilder den dag ni träffar Frasse igen. 🙂
        Kram Kristina

      • Kristinas oas skriver:

        Anita, läste just att en del info/inspiration/erbjudanden från trädgårdsmässan kommer på nätet på torsdag, titta in på Nordiska trädgårdars hemsida.

        • Anita skriver:

          Japp, alltid något nu när jag inte hade möjlighet att komma dit Har lagt in en påminnelse i kalender … utifall jag skulle glömma, vilket jag inte gör 🙂
          Tack Kristina!

          Kram Anita

          PS! Hoppas det går bra med näringslösningen!

  7. Märtha skriver:

    Du gör tillvaron svår för en som fått för sig att utse favoritbilden i dina inlägg! Väljer nu den belysta grangrenen med grön stubbe under. Lite överraskande bild. Blåsipporna var härliga, många med träd och vass – och björkstammar! Här har jobbet sakteliga börjat. Vi har fällt några rönnar, en lönn skall gå hädan – och de gamla blommorna på hortensiabuskarna skall bort. Helleborusknoppar finns en hel del av. Snart får jag trädgårdsmässeabstinens! Det skall komma nånting på nätet på torsdag, med början 8.45 svensk tid… Ha det gott! Kl snart 23 finsk tid, +1,7.

    • Anita skriver:

      Men det är ju inte meningen att jag ska göra tillvaron svår 🙂 Kul att du valde den bilden. Hajade till när jag såg det solbelysta mötet mellan grangrenen och stubben. Och att stubben var grön av mossa, det var fint.
      Det låter som ni har mycket att göra. Måste vara bra att ha en stor trädgård att jobba i när man ska undvika folksamlingar. Trädsamlingar är ju som tur är ok.
      Jag har också trädgårdsmässeabstinens. Och tack för att du talade om att det ska komma något på nätet. Var just in och tittade och har nu lagt in en påminnelse i kalendern.

      Idag skiner solen, vinden är bitande kall och det var 2 minus när jag steg upp imorse!
      Ha nu en bra dag bland sekatörer, röjsågar, saxar och annat som behövs …

  8. walkaboutsweden skriver:

    Tack för uppiggande inlägg!

  9. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Så många läckra bilder , ser fint ut på era promenader. Skönt att ha skog och mark att vandra i , liksom den egna trädgården. Extra viktigt nu. Stockholmsmässan hade jag sett fram emot, hade varit så kul, har blivit en tradition att gå dit med dottern. Men det får bli en annan gång. Hoppas Lucy får träffa Frasse igen.
    Ha det bra, och sköt om dig Kram Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika och tack!
      Ja det är märkligt. Trots att jag gått samma promenader dag ut och dag in i flera år så hittar jag nya motiv … och ofta är det ljuset under olika tidpunkter på dagen som hjälper till att skapa motiven.
      Ja det är trist med mässan. Jag fick tips om att dom ska sända lite inslag på torsdag med start 8:45. Om du går in på Stockholmsmässans eventkalender och tittar på Nordiska Trädgårdar så står det mer om det.
      Och jag hoppas också att Lucy och Frasse får träffas igen. Ett mer omaka par får man leta efter.

      Ha det bra och skönt om dig du också!
      Kram Anita

  10. Visst måste man njuta av naturen extra mycket just nu, men för mig som bara får svårare och svårare att gå utan att få ryggsmärtor är det extra trist. Rolle har dock köpt en sån där liten pall man kan ha med sig i skogen och sitta på, så vi får väl se om vi kommer iväg någonstans idag när det är bra väder. Jag kan gå 50 m, sen måste jag sitta ett stund! Jag hoppas dock fortfarande på att när jag kommer igång med trädgårdsarbetet så ska ryggen styrsla till sig och bli bra. Snacka om att man är optimist!?
    Det där med att hundar ibland gillar varandra och ibland hatar, är rätt kul. Penny hade två hundar i Älvsjö som hon älskade (fast hon gick bra ihop med dom flesta så länge hon fick bestämma). Det ena var en liten blandrashane som hette Diffen, han tålde inte andra hundar alls – men när han såg Penny första gången så skrek han bara rätt ut. Sen var det en collietik vars matte blev livrädd när hon såg att Penny gick lös (vilket hon alltid gjorde) på ängen utanför oss mitt emot Älvsjömässan. Men hennes hund blev överlycklig när dom hälsat och sen var dom kompisar i massor med år. Sen var det in väninnas sista hund, en dvärgbullterrier vid namn Bullan. Dom hade en underbart snäll Salukitik innan som var Pennys bästis, så hon gillade förmodligen inte att Bullan hade tagit över deras tomt och det slutade med att dom slogs! Men sen flyttade vi så vi hade inga bekymmer med hundarnas hat mot varandra!! 😦
    KRAM/Susie

  11. Idag har det varit perfekt väder med sol och +10 grader – skulle man kunna tro. Men…istället så blåser det fruktansvärt, så jag kunde inte vara ute alls. Men i morgon ska vi i Hemse hämta mina 8 dahlior som kommit hem och sen hr man att göra.
    Min krånglande kamera har jag fått till, så nu fungerar den igen!
    KRAM/Susie

Lämna ett svar till Susie på Stjärnarve... Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s