Blandad kompott …

När jag börjar skriva detta inlägg är det onsdagen den 28 augusti 2019 och klockan är 15:08. Jag var just och kollade temperaturen och den visade +27 grader. Har just kommit in från en promenad och det var tryckande varmt. Tror kanske att värmen kulminerar idag men det återstår att se … jag kommer att jobba med detta inlägg i några dagar. Vad slutresultatet blir (både innehållsmässigt och temperaturmässigt) vet jag inte just nu, därför har jag gett det rubriken ”Blandad kompott” …

Jag flyttar mig i varje fall tillbaka i tiden. Söndagen den 25 augusti tog vi, som så många gånger förut, vår tidiga morgonpromenad vid Tveta. När vi åkte dit var det klart men låga dimmoln drog snabbt in och jag hann bara ta några enstaka bilder över sjön medan det fortfarande fanns lite färgnyanser kvar. Det här var en av dom …

Då sänkte jag blicken. Där låg sten på sten. Och jag tänkte i mitt stilla sinne att det nog inte finns två helt identiska stenar i världen. Varje sten är som en individ i sig. Jag har alltid sett stenar som konstverk …

Konstverk som man kan sätta samman till ett större konstverk, som här, i form av en mur …

Plötsligt såg jag vita hängmattor gjorda i nät. Kan det vara här älvorna tar igen sig?

Jag hade kanske kunnat fråga fåglarna som just flög över oss. För det heter ju ”det vete fåglarna”

Den 25 augusti på kvällen bestämde vi oss för att göra i ordning kaffe och mackor och åka till Tullgarn …

Vi satte oss vid ett bord och dukade upp. Jag tog ett par bilder på det jag såg. Mitt emot mig stod några mäktiga träd …

När jag vände mig om såg jag vattnet. En ensam segelbåt och en lika ensam björk gjorde att det i varje fall blev lite av en komposition …

Efter fikat gick vi en promenad i det gyllene kvällsljuset. Solen färgade husfasaden i en varmgul färg …

Djupa skuggor med stråk av flödande ljus, ett favoritmotiv både i verkligheten och att försöka fånga med kameran …

Den här kvällen gick vi för första gången upp i fågeltornet. Det brukar alltid vara en massa folk där och skåda fåglar men ikväll var det bara vi. Och inga fåglar heller för den delen. Men utsikten var hänförande …

Enorma svärmar med bland annat myggor var rätt besvärande. Har fortfarande många kliande bett. Här ett försök att fånga en av svärmarna i solljuset. Inte lätt att se men det är dom vita prickarna som ser ut som damm eller smuts på bilden …

Vid kanalerna var det ett dunkelt ljus, det mörka augustiljuset …

Några veckor ytterligare får nog de ståtliga fuchsiorna bo kvar utomhus …

Vid slottet vaktade de lika ståtliga lejonen entrén …

Nu var det dags att börja dra sig hemåt. Färgerna på himlen blev dramatiska …

Den sista bilden den här dagen tog jag från bilen …

På kvällen den 28 augusti när vi tog kvällspromenaden såg vi massor av blixtar runt omkring oss. Enorma åskväder lurade i fjärran men dom drog aldrig in över oss vilket vi var glada för. På morgonen den 29 augusti gick att läsa att det varit extrema åskväder i bland annat Sörmland med blixtnedslag, strömlöshet och bränder. Vi bor ju i Sörmland men klarade oss alltså. Men trots urladdningar och regn så var det fortfarande tryckande värme.

Den 29 augusti fick jag också meddelande om att kommunen tagit hand om dom dumpade soporna vi hittade i helgen och som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Den här dagen prövade jag också att göra Bostongurka. Googlade och hittade massor med recept. Väldigt skiftande när det gällde mängd gurka, ättikslag och koktider så det fick bli en blandning av olika recept. Det här ingick i varje fall …

Hackade för hand och färdighackat blev det knappt 600 g inläggningsgurka, 75 g paprika och 130 g lök. Lite chili fick följa med också …

Lade lök och paprika i en kastrull och fyllde upp med vatten så det precis täckte. Kokade upp och lät rinna av i durkslag.

Ättikslagen gjorde jag på drygt 1 dl socker, 1 dl ättiksprit (12%), 1 tesked salt och 1 msk senapsfrön (en mix mellan flera recept). Kokade ihop den och tillsatte sedan allt ”grönt” (gurka, paprika, lök och chili). Lät det koka i 25 minuter (också det en mix mellan olika recept). Två burkar blev det …

Hur den smakar ska jag tala om i slutet av inlägget eller i nästa inlägg. Nu står burkarna i kylen och ”mognar”.

Den 30 augusti vaknade vi till en morgon med annorlunda luft. Lite friskare efter de senaste dagarnas tryckande värme. Jag tog en morgontur i trädgården som nu börjar bli lite bedagad. Men det finns undantag, rosen ‘William Morris’ är långt ifrån bedagad …

Men den här gula blomman var naggad i bladen …

Min aster ‘Twilight’ är svåråtkomlig och därför svårfotograferad …

Men den var bra att ha som bakgrund när jag tog en bild på den gula kornellen …

Temyntan är i princip utblommad. Men det är nu den är som roligast att fånga på bild …

Och så blev det den 31 augusti

Vi åkte iväg i arla morgonstund till den lilla sjön vid den stora bilfabriken. Här är mitt favoritställe när höstens färger glöder som mest och speglar sig i vattnet. Idag blåste det lite lätt och vattnet hade inga speglingar men jag letade upp lite färger ändå. Det här är en vacker plats och det är rätt fantastiskt att tänka på att vid denna lilla oas står mängder av bilar parkerade under vardagarna. Längs ena sidan finns en hårt trafikerad väg och på en annan sida löper motorvägen …

Det här är vad jag hittade den här morgonen …

På eftermiddagen firade Måsnarens koloniträdgårdsförening 40 år. Vi var där och gick runt och det var jättemysigt. Här hände också något roligt. I klubbhuset såg vi en hund som såg ut nästan precis som Lucy. Lucy är en blandras och vi vet inte vilka raser hon ”består” av. Ibland brukar vi se hundar som liknar henne men riktigt lika är dom inte. Men den här hunden, som också var en blandrastik, var väldigt lik henne. Enda skillnaden var att hon var vitare i ansiktet och pälsen var lite lurvigare. Lucys päls är också lurvig men vi klipper henne på sommaren och dessutom blev hon ju helt rakad för ett år sedan då hon opererade sig för diskbråck och pälsen har inte hunnit bli lika lång som den var innan.

Jag hade tänkt försöka ta lite bilder på Lucys ”Look-alike” men det var inte lätt för hon ville inte vara med på bild, dessutom var det väldigt mörkt i klubblokalen så bilderna blev suddiga. Den enda som blev något var denna …

Precis så brukar Lucy ligga. Nu var tanken att jag skulle ta en likadan bild på henne men att få en hund att lägga sig på ett speciellt sätt på beställning är ju dömt att misslyckas. Så det får bli en annan gång. När jag lyckas ska jag lägga ut dom två bilderna tillsammans. Nu får det bli en från arkivet istället …

Och så tog augusti slut och det blev den 1 september, höstmånad enligt Bondepraktikan. Morgonhimlen bjöd på ett vackert skådespel …

Och SMHI har gått ut och sagt att det kan bli värmerekord. Det återstår att se, det tänker jag inte skriva om här för då blir inlägget aldrig klart. Däremot kan jag tala om att vi avsmakat Bostongurkan! Och gissa om jag blev förvånad när den faktiskt smakade som Bostongurka men godare! Min ”recepthöftning” fungerade alltså …

Nu slutar jag inlägget! Ha det så bra därute!

Det här inlägget postades i Dagbok, Matrecept, Naturbilder, Skördetider, Sommar. Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Blandad kompott …

  1. Åsa skriver:

    Kära Anita,
    Tack för vackra bilder! Ja, det har varit, och är fortfarande, varmt. Just idag verkar vädret inte veta vad det vill, ömsom sol, ömsom ösregn, ibland hörs en åskknall. Blixtarna i onsdags var häftiga! Vi satt på verandan på Kiholm och njöt av skådespelet. Lite svagt muller i fjärran men mest bara blixtar.
    Kul att bostongurkan blev lyckad!
    Önskar er en fin vecka. Vi ses på tisdag ☺
    Kram från Lillsyrran

    • Anita skriver:

      Kära Åsa,
      Tack själv. Nu har det gått alldeles för lång tid innan jag svarar. Det har ju redan hunnit vara tisdag och har setts. Kul att kören är igång, tror det kan bli roligt, filmteman är alltid kul.
      Och Bostongurkan blir godare och godare 🙂

      Kram storasyster

  2. En underbar bildkavalkad Anita! Det är så många saker som skall fungera när man fotograferar, inte enbart att hantera kameran rent tekniskt utan väl så viktigt att faktiskt upptäcka vad som kan ge en spännande bild. Du gör båda sakerna perfekt och du skall veta att du är en riktig läromästare.
    Kram!

    • Anita skriver:

      Tack Gunilla, så glad jag blir! Jag har alltid försökt se naturen i ”tavlor”, även innan jag fotograferade. Jag brukade ju måla akvareller men har helt slutat med det. Tyvärr, har försökt ta upp det igen men det känns som jag tappat all talang för det. Det är nackdelen när kameran tagit över. Det tar bara ett knapptryck för att skapa en tavla. Men ibland längtar jag ofantligt mycket efter det där vita papperet som ett motiv sakta växte fram på.

      Kram Anita

  3. Marit skriver:

    Hej Anita!

    Som alltid er du en mester i å finne motiver! Så mye vakkert du får ”fanget” med kamera. Vi hadde det samme uværet her, og det er lenge siden vi har hatt et så intenst tordenvær.
    William Morris er så fin. Det er nesten utrolig at det går an å få frem så vakre roser.
    Lucy er også kjempesøt!

    Ønsker deg en fin ny uke!

    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Tack Marit, jag blir så glad! Det finns alltid så mycket vackert att fånga i naturen, även på platser jag besökt 100-tals gånger. Det är det som är så fascinerande.
      William Morris har varit enormt fin i år. Grenarna har dessutom varit kraftiga, annars kan dom böja sig för tyngden i rosorna. Och jag tycker mycket om färgen på den.
      Ja både Lucy och hennes dubbelgångare är söta 🙂 Tycker matte som är partiskt 🙂

      Önskar dig en fin helg!
      Kram Anita

  4. Märtha skriver:

    Ni har många fina ”tassemarker”, och även om du tar bilder från samma områden så hittar du alltid något nytt och intressant att visa oss läsare, dessutom så perfekt fotograferat… Om jag får för mig att gå ut och gå så är det enbart skog att traska i, eller asfaltväg. Dessutom är jag lat – och att ta bilen för att vandra nånstans är främmande för mig som alltid bott med utrymme runtomkring mig. Och dina burkar liknar precis våra produktburkar! Lev väl!

    • Anita skriver:

      Roligt att du använder ordet ”tassemarker”, det brukar jag själv göra. Ja jag brukar alltid hitta motiv, även om jag promenerat i samma område 100-tals gånger. Det är det som är så härligt med naturen och vädret. Ständigt föränderligt och i kombination så ger det nya motiv att fånga. Och nu kommer min favoritårstid, hösten.
      Kul att vi har likadana burkar. Köpte några till imorse, det ska bli fler inläggningar.

      Kram Anita

  5. Marika skriver:

    Hej Anita!
    Tack för en härlig bildserie med fantastiska naturbilder och fina växter. Rosen är väldigt fin.
    Vad kul att hitta en dubbelgångare till Lucy. Gjorde likadant som du, gjorde min egen blandning då jag skulle lägga in gurka. Det var stor skillnad på mängden ingredienser. Men det blev också gott.
    Ha det fint /Marika

    • Anita skriver:

      Hej Marika och tack, jag blir jätteglad. Och rosen är verkligen fantastisk. Den bara fortsätter och fortsätter att producera knoppar. Nu börjar jag nästan bli rädd att den inte hinner avmojna inför vintern. Men jag får njuta så länge som det går.
      Kul att du också gjorde en egen blandning när du gjorde gurka och att den också blev bra. Ibland tror jag man känner på sig vad som blir bäst, trots alla recept som finns.
      Och det var verkligen kul att hitta Lucys dubbelgångare.

      Ha det fint du också!
      Kram Anita

  6. Kristina Skoglund skriver:

    Vackra bilder natur och fina växter. Rosen så vacker. Blev sugen på inlagt gurka, har en stor inläggningsgurka , som jag fått av grannen ska också lägga in den . Tack Anita / Kristina S

    • Anita skriver:

      Tack Kristina, så glad jag blir. Rosen är så vacker och fortsätter hela tiden att blomma och det kommer nya knoppar hela tiden.
      Hoppas inläggningen av gurka blev bra. Jag lägger in gurka för ett helt år. Den blir bara godare och godare med tiden. Men det blir trångt i kylen med alla burkar. I slutet av november ställer jag dom under en bänk i uterummet. Då fungerar det som ett skafferi och då får jag återigen mer plats i kylen till annat.

      Önskar dig en fin helg!
      Kram Anita

  7. Carina skriver:

    Recepthöftande är bra 🙂 Enda gången jag inte gör det är när jag tvingar mig att baka…

    Stenar är definitivt konstverk, som i sin tur kan byggas samman till än större konstverk. Pratade berg med en anläggare och när jag pratat en stund sa han – jag ser bara fyllnadsmassa. Vi la några större stenar på plats igår och partiet blev genast så mycket snyggare.

    Bilderna är underbara och kanske borde jag skaffa mig en hund så jag tog fler promenader med kameran. Nu får den ligga i trädgårdskorgen och vänta på lämpliga motiv. Inte alls samma mångfald som du fångat 🙂

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Japp, recepthöftande är bra men inte när jag ska baka. Gör precis som du, läser alltid receptet. Har tyckt att ”jag kan det ju utantill” flera gånger och … just det, det kunde jag inte visade det sig 😉

      Visst är stenar konstverk. Det finns ett hus vi ofta går förbi där dom terrasserat med stora stenar som är otroligt vackra. Men jag förstår att många ser dom som enbart fyllnadsmassa.Tänk så många vackra konstverk som ligger begravda i jorden.

      Visst är det så, jag tar väldigt mycket mer bilder nu när jag är ute på hundpromenader. Och det roliga är att det finns så mycket vackert att upptäcka trots att det ofta är samma platser jag promenerar på. Och även om din kamera ligger i trädgårdskorgen och väntar så vet jag ju att när den kommer fram så fastnar väldigt vackra motiv på minneskortet.

      Kram Anita

  8. Anja C. Hill skriver:

    Anita! Det är i sanning väldigt givande att läsa dina texter och titta på de fina bildillustrationerna. Det märks att du älskar att skriva och fotografera.
    Att se och reflektera över naturen – från älvornas sovsal till stenarnas olikheter och allt annat där emellan och kunna förmedla den känslan i ord och bild är en riktig gudagåva!
    Och bostongurkan – varför har jag inte provat den :-)?
    Ha en superfin vecka!
    /Anja

    • Anita skriver:

      Tack Anja, jag blir verkligen glad över dina ord! Jodå, jag älskar att fotografera och även att skriva. Får ibland hålla mig själv tillbaka för ofta flyger bara fingrarna fram över tangenterna och det får ju inte bli bara text 🙂
      Ja jag förstår inte heller varför jag inte provat Bostongurka förut. Såg det på någon blogg och tänkte, men det skulle jag väl kunna göra. På bloggen fanns inget recept och när jag googlade fanns mängder och alla var olika. Så jag gjorde mitt eget och det blev verkligen jättegott. Är lite förvånad för jag tyckte bara det luktade ättika när jag stod där och rörde ihop härligheten. Men det är roligt att bli glatt överraskad!

      Ha nu en superfin helg!
      /Anita

  9. Lena i Wales skriver:

    Fantastiska bilder och mycket roligt och läsvärt.
    Du tar helt underbara bilder, har sagt det många gånger förr, men tänker inte sluta säja det.
    Vad kul att bostongurkan blev så god.

    • Anita skriver:

      Tack Lena, du får så gärna fortsätta att säga det även om jag sitter här och rodnar lite över dina fina ord 🙂
      Bostongurkan blev som sagt väldigt god. Kan rekommenderas. Inläggningar är väl ännu vanligare hos er kan jag tänka.

  10. Du valde helt rätt bloggrubrik. 🙂 Vilket charmigt varierande inlägg. Helt i min smak. Jag hade också gärna gått upp och tittat/fotat i ett fågeltorn. Men myggorna vill jag inte umgås med.
    Jag gissar på att du fått ett svalare väder denna vecka.
    Helgkram Bosse

    • Anita skriver:

      Tack Bosse 🙂 Fågeltornet var fint och där blåste myggorna bort men nere på marken i vegetationen … hu säger jag. Och svalare väder är det även om det idag är lite varmare luft, dock en hel del regn.

      Kram Anita

  11. Eva, storasyster skriver:

    Käraste Chillasyster! Dina bilder är helt magiska. Jag har dessutom studerat Lucys look alike och de är verkligen lika. Fast jag tycker ju att Lucy är finast!
    Hoppas ni får en riktigt skön helg!
    Många kramar från
    storasyster

    • Anita skriver:

      Tack kära storasyster 🙂 Jo dom är så lika att det nästan var kusligt att se dom tillsammans. Dom var lika fina båda två, på sitt sätt. Och deras matte och husse tyckte säkert att deras hund var liiiite finare och vi tycker ju förstås att Lucy är liiiite finare. Så är det ju 🙂
      Vi ses i eftermiddag!

      Kram chillasyster

  12. Grattis på namnsdagen.
    Dina fina foton tål att tittas på många gånger.
    Hoppas du får en fin vecka.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s