Det första pirret i magen …

Det första pirret brukar kännas i min mage den här tiden varje år. Och i år är det inget undantag. En stor bidragande orsak är det återvändande ljuset. Vi går upp samma tid varje vardagmorgon och från att ha varit totalt becksvart så börjar nu ljuset anas. Ljuvligt!

Den senaste veckan har det börjat hända saker i uterummet, pirr-i-magen-saker …

De första kameliablommorna har slagit ut. Det är min vita med gräddgul mitt. Den har blivit en av favoriterna. Den första blomman slog ut den 27 januari, kul att hålla koll på datumen varje år. Idag har fyra slagit ut och fler är på gång. Men bilderna i det här inlägget är på den första blomman som alltså slog ut och gav mig pirr-i-magen redan den 27 januari …

Och idag såg jag till min stora glädje att även en blomma slagit ut på min rödvita. Det känns extra roligt då jag trodde att den förra året var på väg att dö. Den tappade massor av blad och slutade helt att växa (den här tiden på året börjar dom nämligen normalt att skjuta nya skott). I ett försök att rädda den så planterade jag om den i fräsch och fin rhododendronjord i en rejält större kruka. Jag var sedan noggrann med att inte vattna den för mycket och ställde ut den på altanen där jag först täckte den med fiberväv för att inte solen skulle bränna de få blad som var kvar. Den fick stå på altanen hela sommaren och en bra bit in på hösten. Till att börja med stod den bara still men sent på hösten så började den plötsligt att växa igen. Den sköt en del nya skott och där kom det knoppar. Nu ser den fräsch och fin ut och jag håller tummarna för att den kommer att klara sig. Den brukar nämligen få 50-60 blommor varje vinter och är ett av vårvinterns stora glädjeämnen. Jag har tittat på den idag och nu skjuter den nya skott, precis som den ska. Ett av de nya skotten kan anas snett upp till höger om blomman …

Två lite ljusare rosa kamelior har jag också. Dom blommar inte ännu men knopparna börjar visa sitt ljusrosa inre …

Nu börjar det också hända saker med hortensian. Massor av små gröna bladrosetter kommer …

Och fikonet som tappade alla blad i höstas börjar nu att skjuta nya igen. Och på en gren satt dessutom ett fikon som jag tydligen missat …

Och så kan jag andas ut för mina chili ‘Jamaican Bell’ som jag sådde den 30 januari började anas idag på morgonen. Alltid lika pirrigt varje år med den första frösådden innan man vet att fröna är ok och att såjorden är ok. Men nu syns antydan till små skott i jorden och inga sorgmyggor syns till. Jag har haft jätteproblem med sorgmyggor i vinter. Får alltid en drös med amaryllisarna men största boven i år var en kruka basilika jag köpte. Den var helt full med sorgmyggor och jag märkte inte förrän efter ett tag att det var därifrån dom kom. Jag tog till drastiska åtgärder och sanerade hela huset på växter med jord. Julstjärnorna kastade jag och alla amaryllisar klippte jag och satt i vatten. De primula jag köpt fick flytta ut i uterummet (dom ska planteras i rabatten i vår). Basilikan klippte jag och satt i ett glas vatten. Det fungerar bra. Den blir lite hängig till att börja med men efter någon vecka tar den upp sig. Sorgmyggorna flög omkring i köket i ett par veckor efter saneringen men nu har jag inte sett någon på länge så jag håller tummarna för att dom är borta. Kommer dessutom att ladda upp kylen med några påsar NEMAblom så jag är redo om det skulle dyka upp någon sorgmygga.

Nu börjar det bli dags för lunch. Idag är en strålande vinterdag och ljuset är intensivt. Det härliga februariljuset! Hoppas ni får en bra vecka och att ni kan hitta lite glädjeämnen som ger pirr-i-magen.

Annonser
Det här inlägget postades i Camellia japonica, Februari, Kamelia. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Det första pirret i magen …

  1. Märtha skriver:

    Oj vilka kamelior du har! Blir riktigt avundsjuk… Har sett världens största kameliasamling i vingården Vergeleegen i Sydafrika, de flesta ca tre meter höga, men de hade blommat ut när vi var där. Har aldrig vågat mig på egna. Här gror chilina med fart, min man så på papper och då ser man direkt när de börjar ”leva”, Hittills har 168 av 214 sorter visat livstecken. Så visst finns det att glädjas åt i kylan! Även om den hotar med att stanna kvar i en vecka, minst. Och solpanelerna är täckta av snö… Ha det gott! Märtha

    • Anita skriver:

      Och jag som varit i Sydafrika två gånger men den vingården har jag inte besökt. Fast kameliorna hade nog säkert inte blommat när jag var där heller så det kanske inte gör något. Ler åt alla era chilisorter. När jag skriver svaret på din kommentar nu så har säkert några fler chili grott. Med den farten så … 😉

      Ha det gott du också!
      Anita

  2. Åh vad fina dina kamelior är! Efter att ha sett dina som blommar och efter ditt inlägg hos mig så är jag glad att jag ökade på min order med en till, så det blir hela 4 st jag ska försöka få att blomma nästa höst/vinter/vår. Jag beställde nämligen 2 senhöst-blommande och 2 vintervår-blommande. Ska bli mycket spännande!
    KRAM/Susie

    • Anita skriver:

      Det ska bli så spännande att följa dina kamelior Susie! Framför allt dom som ska blomma på hösten. Det som kan vara kinkigt med dom är att dom får inte torka ut men dom får heller inte bli för blöta. Det var det jag tror hade hänt med min största som höll på att dö förra året. Den hade så liten kruka så jag tror jag hällde på lite för mycket vatten under vintern för jag var orolig att den skulle bli för torr. Om den får för lite vatten kan nämligen knopparna falla men ibland kan det bli för mycket av det goda.

      Kram Anita

  3. GladiGrönt skriver:

    Å vad tjusiga kamelior! Vad har du dem i för temperatur på vintern? Jag torde knappast kunna ha dem, men den första är ju lik pioner, så jag får trösta mig med dem. De gillar vår vinterkyla. Det blir några nya varje år i samlingen, kanske 40-talet nu. Ha det bra/ Monica

    • Anita skriver:

      Tack Monica, ja dom är verkligen favoriter hos mig då dom blommar den tid på året då allt annat ligger i vinterdvala. Men 40-talet pioner är inte illa det heller, tvärtom, det är imponerande. Mina kamelior i varje fall står i mitt uterum under vintern. Där har jag mellan 7-10 grader. Jag har ingen extrabelysning och ibland, när det kommer snö och lägger sig på taket, kan det blir rätt mörkt. Jag försöker därför ha dom så dom får så mycket dagsljus som det bara går. Och det räcker för dom blommar rikligt varje år. Många gånger läser man att man inte ska vända på dom för då faller knopparna. Men se det har jag inte märkt. Jag har flyttat mina flera gånger under åren när dom varit fulla med knopp och det har inte bekommit dom alls. Dom bildar ju dessutom knopparna redan på sommaren när dom står ute och då skulle dom ju falla så fort jag bar in dom i uterummet.

      Ha det bra du också!
      Anita

  4. Carina skriver:

    Härlig kameliablomning! Du får bädda ner dig i uterummet och njuta ett tag framöver 🙂 Ingen knopp i mina dock får nog ge dem lite gödning i vår och sommar. Det där med vattningen vet jag är känsligt och jag har en som inte mår bra av den anledningen nu. Förhoppningsvis kan jag stoppa det. Tror inte heller på det där med vridandet – känns mer som en gammal myt 🙂
    Skönt att chilin börjar gro men de kan väl vara lite sega eller kanske kommer jag ihåg fel.
    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Som tur är kan jag njuta av blomningen från insidan också, just nu har vi minus 10 ute och då är det bistert i uterummet också. Hoppas du får knopp till nästa år och hoppas att din som fått vattenproblem repar sig. Det är så lätt hänt att övervattna i och med att dom inte får torka ut.

      När det gäller chilin så brukar dom inte vara så sega, kanske en del sorter men de jag sår brukar gro efter ca 5 dagar. Så nu när dom grott kan jag andas ut 🙂

      Kram Anita

  5. Marit Sønstebø skriver:

    Hei Anita!

    Åhhh, jeg forstår deg SÅ godt! Det finnes ikke noe bedre enn å gå og vente på camelliaknopper. Hvor varmt/ kaldt står de hos deg? Mine står i kjelleren og det er plantelys på der, men det er ikke mer enn 3 grader der nå. Den lysegule er utrolig vakker. Mine har mange knopper, men det er ikke farge på de enda. Den rosa du har, vet du navnet på den?
    Jeg så på alle mine hortensia i dag, og de har grønne skudd alle sammen. Mye å glede seg til!

    Ha en fortsatt fin kveld!

    Klem, Marit

    • Anita skriver:

      Jag vet Marit, vi är ju tokiga i camellia båda två 🙂 Hos mig är det mellan 7 – 10 grader och rätt mörkt då jag inte har någon extrabelysning och solen inte når in under vintern. När dessutom det blir snö på taket, ja då blir det väldigt mörkt. Försöker placera dom där det är ljusast. Men dom verkar trivas lika bra ändå, förmodligen behöver dom inte så mycket ljus bara dom har låg temperatur. Men om man har dom i källaren som du har så behövs naturligtvis extrabelysning. Tyvärr vet jag inte namnet på någon av dom. Dom är inte så duktiga på att sätta ut namnet när man köper dom i en blomsterhandel eller på Plantagen som jag gjort.

      Och visst är det härligt att det är så mycket att glädja sig åt nu 🙂

      Ha en fin dag!
      Kram Anita

  6. Cathy skriver:

    Wow! Blommor i kameliorna, jag har många knoppar i min men de är bara små än så länge. Är lite orolig att den inte ska klara sig nu när det varit kalla nätter och några minusgrader i uterummet. Ska man vattna den lite nu? Den har fått stå kvar i uterummet hela vintern och som tur är så var det nog inte så väldigt kallt när vi var borta, förra året bodde den inne hos en granne i ett av de rum de inte har så mycket värme i. Den var fin men jag tror den tappade en hel del knoppar när de bar in den till oss igen, de sitter ganska löst ibland. Och fikon! Det måste jag prova, hur får man tag i fikonplantor?
    Kram, Cathy

    • Anita skriver:

      I regel klarar nog kameliorna ett par minusgrader men det får absolut inte bli under för lång tid. Kan du inte hänga över den fiberväv och bädda in krukan tillfälligt med bubbelplast eller någon filt? Tror inte du ska vattna när det är så där kallt i uterummet men så fort det värms upp igen (det ska ju bli plusgrader igen) så kan du kolla jorden. Den får inte torka ut men får heller inte bli för blöt. Jag tror att knopparna är små då den säkert stått still och vilat i och med att du haft så pass kallt i uterummet. Men bara vårsolen börjar värma ska du se att den kommer igång igen, bara den överlever minusgraderna.

      Fikon brukar finnas att köpa på många ställen nu för det har blivit rätt populärt. Jag hade tur och fick mitt fikonträd av en kär vän som inte hade plats för den längre. Men dom brukar sälja på trädgårdsmässorna så om du besöker dom kan du säkert hitta ett. Men, dom måste ju också övervintras frostfritt. Men går det med kamelian hos dig så kan det säkert också gå med fikonet.

      Kram Anita

  7. Anja C. Hill skriver:

    Hej, hej Anita!
    Vilka underbara kamelior. Vilken tur och skicklighet att du klarade att rädda den andra – inte så lätt.
    Just nu har jag en kamelia själv som än så länge har bara knoppar. Men din gräddvita är verkligen bedårande vacker.
    Hela ditt inlägg andas av entusiasm vilket jag gillar speciellt mycket. Själv är jag lite trött på ”längtor” till andra tider. Det är ju så perfekt just nu! Jag kollar också mina övervintrare i källare och i plastväxthuset. Den som inte har klarat sig är ‘Molly Sanderson’ – försöker varje år med lika dåligt resultat.
    Ha det super!
    /Anja

    • Anita skriver:

      Ja, jag älskar mina kamelior. Och jag är så glad att den som såg så dålig ut nu ser pigg och kry ut igen. Min allra största kamelia som börjar bli som ett mindre träd. Den gulvita blir faktiskt finare och finare för varje år. Ju mer den växer till sig, ju större blir också blommorna. Hoppas din slår ut snart, kameliorna kallas ju också vinterns ros och det förstår man nästan.

      Kul att du känner entusiasmen i mitt inlägg. Jag går inte och längtar utan lever i nuet, det blir väl så när man blir äldre 🙂 Och det finns så mycket även den här årstiden som ger glädjekänslor. Det är ju nu allt börjar. Synd med din ‘Molly Sanderson’ som inte vill. En kinkig dam tydligen. Hon vet väl att hon är tjusig med sina mörka, nästan svarta blommor.

      Ha det super du också!
      /Anita

  8. Anni skriver:

    Din blogg och dina fantastiska kamelior ger mig pirr i magen – så exklusivt och lyxigt att ha egna kamelior. Du och Tage Andersen, typ.
    Jag kan bara hoppas att mina eländiga hibiskusträd överlever, de har sett förskräckliga ut denna vinter. Ditt inlägg ger mig hopp, även om jag inte trott att hibiskusarna skulle ge upp helt har jag ändå känt viss oro. Inga sorgflugor har jag, men desto fler bladlöss och det gör att jag drar mig för att så några fröer än. Så kul att din chili visat sig!
    Tänk om jag skulle haft mina hortensior inne, men det skulle väl vara alltför varmt istället. Vilken temperatur har du i ditt uterum?
    Nu ska jag kika på dina stjärtmesar, jag hann ju aldrig fotografera mina.
    Kram kram!

    • Anita skriver:

      Det låter något det, jag och Tage Andersen 🙂 Jag hoppas ditt hibiskusträd överlever. Jag hade tre fina hibiskusar men dom hade konstant spinn, bara ett år lyckades jag bli av med spinnet efter mycken möda men … nästa år var eländet tillbaka igen. Spinnet spred sig till mina chiliplantor så förra året tröttnade jag och slängde hibiskusarna. Löss hade dom ibland också och det är inte heller roligt och jag förstår om du vill vänta med frösådderna.

      Mitt uterum har perfekt övervintringstemperatur under vintern, mellan 7 – 10 grader beroende på vad det är för temperatur ute. Jag har ett element som går på termostat och när det kommer köldperioder så ger det lite stödvärme men mesta tiden är elementet kallt, det ska bli bra kallt ute (ner mot 10-12 minus) för att det ska behövas stödvärme. På vintern blir det rätt mörkt i uterummet, trots genomskinligt tak, i synnerhet om det kommer snö, men jag har ingen extrabelysning och växterna stortrivs ändå. Förmodligen beroende på den låga temperaturen.

      Kram Anita

  9. Hej Anita!
    Ja, säg den som inte får pirr i magen av en blommande kamelia ! Skönare blomning får man leta efter. Din räddningsaktion lönade sig, man får inte ge upp för snabbt. Allt levande kämpar sig tillbaka till livet om det bara finns minsta förutsättningar.
    Jag varken sår eller har krävande krukväxter så jag blir alltid lite avundsjuk på det där ”pirret” du beskriver. Hos mig startar vårens aktiviteter senare då jag saknar plats med tillräckligt ljus och lagom temperatur vid den här tiden på året.

    Kram!

    • Anita skriver:

      Nej man får inte ge upp i första taget. Jag var just nu ute och tittade på kamelian jag ”räddade” och jag tror aldrig den haft så många nya skott. Kanske hade den en form av viloår. Även om du inte startar med sådder nu och har en bra övervintringsplats för krävande växter så har du säkert andra aktiviteter som ger pirr-i-magen. Det behöver ju inte bara gälla trädgård för att få pirr, jag t.ex. fick pirr när jag äntligen fick besök av stjärtmesar 🙂

      Kram Anita

  10. Kristinas oas skriver:

    Så fina de är kameliorna! Njuter av att se dem hos dig på bloggen varje vårvinter, då vet jag att våren och värmen har kommit ett steg närmare. 🙂 Själv har jag gett upp den dyra vanan att ha ihjäl kamelior, så nu blir det inga fler. Dvärgcyklamen är min vårbudbärare och de klarar sig tackolov utan en massa fjäsk från min sida. 🙂
    Nu ska jag läsa ikapp hos dig, det har varit lite mycket på sistone och bloggläsandet har halkat efter.
    Kram Kristina

    • Anita skriver:

      Ja för mig är det ett av de första vårtecknen när kameliorna blommar. Jag är verkligen glad att dom trivs hos mig. Dom första är från 2009 så dom börjar bli till åren och dom har blommat varje år. Men även de nya jag köpt har blommat troget varje år från första början. På något sätt måste mitt uterum vara optimalt. Och samtidigt som mina kamelior är ett vårtecken så ser jag även dina cyklamen som ett vårtecken. Jag ser fram mot bilder i början av varje nytt år och när dom kommer blir jag så lycklig 🙂

      Ibland hinner man inte med bloggandet, så är det bara. Det är likadant för mig. Men jag blir lika glad varje gång du tittar in 🙂

      Kram Anita

      • Kristinas oas skriver:

        Vilken tur att vi kan dela vårvintertecken med varandra Anita! 🙂 Och ditt uterum är ju uppenbarligen utmärkt förvaring för kameliorna (i kombination med din ompyssling förstås).
        Kram Kristina

  11. Åsa S skriver:

    Kära Anita,
    Så fina kamelior, du har verkligen gröna fingrar och såhärligt med ditt uterum. Sorgmyggor, är det detsamma som blomflugor? Undrar om inte vi har fått en släng av det här hemma också. Vi har dock mest orkidéer, finns de bland dem också tro.
    Clivian jag fick av dig växer VÄLDIGT långsamt. Det har visserligen kommit ytterligare ett litet blad i mitten, men de två som fanns från början verkar inte ha vuxit någonting. Kanske kan jag få några råd när vi träffas på måndag 🙂
    Önskar dig en fortsatt fin vecka.
    Kram Åsa

    • Anita skriver:

      Hej syrran, blomflugor säger man ofta om de små svarta som flyger omkring runt blommorna men sorgmyggor är det korrekta namnet, blomflugor är dom man kan se på sommaren som ser ut som små getingar och står stilla i luften. Sorgmyggor är nog inte så vanliga hos orkidéer men kan egentligen finnas överallt är min erfarenhet. Jag fick ju en hel koloni med basilikan i kruka jag köpte, kanske har ni köpt färska kryddor där dom funnits?

      Jag tror inte du ska bekymra dig över clivian. Jag satte också några förra våren och dom har också stått stilla. Dom kommer nog att börja växa bara det blir ljusare. Huvudsaken är att dom är spänstiga och fina i bladen och verkar må bra. Din är nog bara lite slö i starten skulle jag tro.

      Ser fram mot lunch och reseplanering på måndag. Ha nu en skön helg!

      Kram

  12. Linda skriver:

    Oj, så fint med kameliorna! Du har verkligen gröna fingarar. Det pirrar här också. Jag längtar som en tok efter att börja med alla sådder, men jag ska hålla mig. Två veckor till, sedan är det fritt fram 😉

    Jag ska absolut berätta hur det går med chilin och hur den smakar.

    Kram
    Linda

    • Anita skriver:

      Jag vet inte om jag har så gröna fingrar, tror mest det är mitt uterum som är hjälten i blomstringen. Så du ska hålla dig i år, förstår att det rycker i fingrarna. Ser fram mot att höra om chilin. Letar efter milda sorter med bara lite hetta och det där verkar ju vara en sådan.

      Ha en fin helg!
      Kram Anita

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s