En trädgård utan träd är ingen trädgård, det hörs ju på namnet. Och i träden håller fåglarna till. Dom sitter även i buskar och snår. På vintern är dom ett trivsamt inslag. På sommaren jobbar dom som flygande trädgårdsmästare då dom äter objudna kryp som annars skulle förstöra många blommor och grönsaker.
Ni som följer min blogg vet att fåglar är något jag gillar. Jag gör allt för att dom ska trivas hos mig året om. På hösten låter jag alla vissna blommor vara kvar så att dom kan äta frön och annat. När vintern kommer så ger jag dom extra mat. Och det här har gett resultat. Vi har väldigt mycket fåglar i trädgården och ingen är gladare än jag.
Den sista helgen i januari varje år är det fågelräkning – Vinterfåglar inpå knuten. Det börjar på fredagen och avslutas på måndagen. Det var den elfte upplagan men själv har jag bara deltagit i fem år. Och jag kan se att mitt fågelskådande förändrats. Här kan man se mina samlade rapporter från 2012 – 2015.
År 2014 och 2015 hade jag möjlighet att sitta lite längre och spana efter olika arter och fick båda åren ihop 10 olika. Men det slogs med råge i år när jag fick syn på 16 olika arter!
Jag har också en utmaning till mig själv. Jag ska ta minst en bild av varje art och den bilden måste vara tagen just den här helgen. Jag kan avslöja att jag lyckades med utmaningen även om resultatet i vissa fall hade mer att önska.
Här är resultatet av årets räkning och jag kan konstatera att två av arterna som jag sett tidigare år inte dök upp den här helgen (sparvhök och steglits).
Och så till utmaningen till mig själv. Här är bilderna och jag börjar från botten och slutar med segraren.
Fyra stycken arter visade sig med bara ett exemplar. Den första är nötskrika. Den sämsta bilden av alla men jag lovar att det är en nötskrika 😉
Nästa ”enpoängare” är en annan nötfågel .. nötväckan …
En vacker fågel med stor näbb är stenknäcken. Den lät mig ta en bild framifrån och en bakifrån.
Och den sista enpoängaren var en nykomling i trädgården, entitan. Åtminstone gissar jag på entita efter diverse studier i fågelböcker och på nätet. Den är ju mycket lik talltitan och om någon tror att jag kanske tagit fel och det är en talltita så hör gärna av er.
Så till tvåpoängarna och först ut är …
Gråsparv! En fågel som när jag var barn var mycket vanlig men som nu börjar bli ovanlig.
En som liknar gråsparven är pilfinken. Den brukar vara väldigt vanlig men just nu har vi inte många i trädgården. Dessutom ville dom inte vara med på bild. Den här försökte gömma sig men jag såg den allt.
Nästa tvåpoängare är grönfinken. För någon månad sedan var det många här men den här helgen visade sig bara två exemplar. Här är en av dom.
Och om vi fortsätter på det gröna så är nästa art grönsiskan. Samma med den som med grönfinken. Vi har haft hela flockar av grönsiskor men i helgen såg jag bara två, en hane och en hona. Dom visade sig när det började mörkna och bilden är därefter.
En av grönsiskorna satt med ryggen mot mig i ett träd och vägrade vända på sig. Den tyckte väl att den var snygg bakifrån och jag kan bara hålla med.
Tidigare år har jag bara räknat till en hackspett men i år var dom två, en hane och en hona. Den första bilden är på hanen som har en röd fläck i nacken.
… och så honan som saknar den röda fläcken.
Det var tvåpoängarna. Nu är det dags för den som visade sig med tre individer …
Skatan! Så fort skatorna får se mig i fönstret flyger dom iväg. Därför är dom väldigt svåra att fotografera. Men en satte sig på taket på boden under någon sekund och jag lyckades få en lite darrig bild men ändå … det syns att det är en skata.
Skatan var ensam på tre individer. Nästa som också var ensam på sitt individantal (fyra) var …
Talgoxen! Den vanligaste fågeln i Sverige men inte hos mig.
Och så till den som visade sig med fem exemplar, björktrasten.
Vi fortsätter med Sveriges nationalfågel, koltrasten. Den dök upp med åtta exemplar. Första bilden visar en hane …
… och så den brunare honan …
Och nu är det dags för den absoluta toppen. Två delade andraplatsen med tio exemplar vardera. Den första är …
Gulsparven! En fågel som lyser riktigt gul …
Även om honorna inte är så gula vilket syns på den här bilden …
Och så till nästa ”tiopoängare” …
Blåmesen! En näpen och mycket lättfotograferad fågel …
… som gillar jordnötter …
… som den sitter i honungsrosen och äter på …
Och dom ställde till och med upp på en gruppbild …
Det var blåmesen det. Men nu …
… Vinnaren för andra året i rad … Sidensvansen!
17 individer räknade jag helt säkert till vid flera tillfällen. 12 av dom syns på bilden nedan (inklusive den till vänster som just börjat flyga iväg).
Dom såg väldigt misstänksamma ut när hackspetten kom på besök …
Vid ett tillfälle på söndagen kom solen fram och spred sina gyllene strålar. Sidensvansarna slutade äta och satt för ett ögonblick och njöt, liksom jag, av känslan av vår …
Ibland var dom osams …
Och ibland såta vänner …
Det är en fantastiskt vacker fågel och jag tog bild efter bild …
Och med dom bilderna så avslutar jag dokumentationen om årets rapportering till Vinterfåglar inpå knuten. Den andra milstolpen på vägen mot våren. Den första är när jag slänger ut julen … Och nu är det februari, årets kortaste månad även om den i år är lite, lite längre.
Anita
Åhh, så vakre bilder du har tatt!!! Sidensvansen har jeg aldri sett her dessverre, men hos min mor kommer det store flokker på høsten og spiser epler som henger igjen på trærne. Kanskje jeg må begynne med epler ute til de jeg også! 🙂
Blåmeisen er min favorittfugl av meisene, for jeg synes også den er så vakker.
Nå kommer et dumt spørsmål… Hvordan teller du fuglene? Det kan jo være at du har talt den samme flere ganger? Jeg gar aldri vært med på dette, så derfor aner jeg ikke hvordan en gjør det 😉
Ønsker deg en fin kveld!
Klem, Marit
Tack Marit 🙂 När det gäller sidensvansarna så är det definitivt äpplena jag sätter ut som dom dras till. Men dom äter även av nyponen i honungsrosen, det såg jag i helgen.
Och din fråga är absolut inte dum. Räkningen går till på följande sätt. Om man sitter och spanar i flera omgångar under helgen och första gången ser t.ex. 9 sidensvansar, nästa omgång 17 och nästa 11, då tar man det högsta antalet och rapporterar in. Det viktiga är att man måste se alla fåglar samtidigt. När det gäller sidensvansarna är det väldigt lätt då dom sitter still och äter och inte flyger omkring. Jag har två rosenbågar där jag sätter äpplen. När jag räknade till 17 satt dom i båda bågarna samt i honungsrosen och det var väldigt lätt att räkna. Vissa arter är lättare än andra att räkna för dom ”sitter still” lite längre och äter. Dom som far fram och tillbaka är värre. Då ser man bara ett fåtal åt gången även om man har känslan av att dom är många fler. Blåmesarna var ovanligt stilla i år och det var därför jag lyckades räkna till 10 st. Gulsparvarna kommer i flockar och sätter sig på marken och dom är också lätta att räkna.
Önskar dig en fin dag!
Kram Anita
Tusen takk, Anita! Det er faktisk det samme her i Norge, og det er utvidet til å vare frem til 7. februar, så da skal jeg telle jeg også 🙂
Kos deg med såingen, og ha en fin dag!
Klem, Marit
Så roligt! Ser fram mot en rapport från dig 🙂
Kram Anita
Oj vad många fåglar! Sidensvansarna är granna.
Ja många fåglar blev det. Och sidensvansarna är verkligen som siden.
Det var en fotoutmaning som heter duga! Sååå fina fågelbilder, den näst sista på sidensvansen är min favorit.
Kram Kristina
Tack Kristina 🙂 Det är alltid roligt att utmana sig själv. Men kraven blir ju nu ännu större till nästa år 🙂 Roligt att du gillar den näst sista bilden bäst, den är min favorit också.
Kram Anita
Tack, tack – nu kan jag ta med mig datorn och sätta mig vid köksfönstret för att se vad som äter därute. Blåmes och stare visste jag sen innan men de andra… Får se vad de liknar. Vill gärna ha träd på tomten för annars gissar jag att fåglarna försvinner och det är det sista jag vill. Underbart nu när ljuset kommer och de börjar sjunga upp sig i kör.
Kram, Carina
Ja träd på tomten vill man ha och vi har också turen att ha en skogsbacke med höga träd utanför tomten. Tror att det är därför som vi har ett så rikt fågelliv. Och så försöker jag ju själv bidra förstås. Och på tal om att sjunga upp sig i kör, igår så var det ett väldigt kvittrande på fåglarna så vårens köruppsjungning har nog börjat.
Kram Anita
Vilka underbara bilder! Dem kommer jag att återkomma till! Tack!
Tack Regina! Du får gärna återkomma 🙂
Visst är de underbara våra bevingade vänner! Vi har många fåglar i trädgården, men jag är dålig på att fota dem tyvärr. Men du är en riktig fena på att fånga dem vackert på bild. Den näst sista bilden är så vacker att man ryser.
Ha det gott!
Titti
Ja vad vore trädgården och livet utan fåglar. Dom är svåra att fotografera och jag får ta många bilder för att få några som jag blir nöjd med. Tur att jag har stort minneskort 🙂 Den näst sista bilden är min favorit också.
Ha det gott du också!
/Anita
Jag älskar träd, fåglar och chillasyster! Inte i den ordningen för du vet ju att jag håller dig oerhört högt käraste chillasyster!
Fåglar är så härliga och du har verkligen lyckats fånga dem fint på dina bilder! ❤ ❤ ❤ ❤ Sidensvansarna är så vackra, men alla fårglar har något speciellt. Jag hör kvillret inom mig, som sidensvansarna ger i från sig när de flyger i väg.
Jag ser koltrastar på morgnarna när jag går till bussen och tänker att jag ska ta med mig äpplen, som de kan få att äta på. Skatorna brukar sitta på min balkong och titta nyfiket på och reta Nessie när hon sitter på fönsterbrädan i gästrummet och tjattrar på dem, men de hör henne inte! 🙂 🙂 🙂
Nu msåte jag vara litet nyttig!
Hälsa så gott!
Kramar från
storasyster
Fåglar ska det vara! 😦 😦 😀 😀 😀
Raraste storasyster 🙂 Nu har det blivit lite vinter igen och nu är det ännu fler fåglar här. Fast sidensvansarna syns inte till, men dom brukar komma rätt som det är. Det är märkligt det där med skator och katter. Fast jag tror nog Nessie tycker det är lite kul att sitta och tjattra på dem.
Vi hörs och syns!
Kramar från chillasyster
Oh, vilka vackra bilder. Jag kan inte namnen på många fåglar så räkningen för min del skulle bara bli antal fåglar, hi,hi! Men beundrar din kunskap och tänker att jag kanske skulle följt med lite mer på biologilektionerna. Jag satt alltid i smyg med en franskbok i knät och läste det istället. Så korka man kan var som ung!!!
Fast då blev du ju bra på franska istället för fåglar 😉 Jag tycker fåglar är spännande och det känns extra kul när någon lite ovanligare kommer på besök. Nu har vi vinter här igen och ännu fler fåglar än i helgen. Lite snö och minusgrader. Solen skiner och det är vindstilla, en vacker vinterdag.
Ha en bra dag!
/Anita
Du måste ha suttit jättelänge för att få så många fina bilder. Det är svårt att ta bilder på fåglar. Där har du lyckats. Till och med sidensvansar och hackspett på samma bild. 7 Britt
Det stämmer, jag satt i flera timmar per dag. Det är det jag tycker är så bra med fågelräkningshelgen, då kan jag med gott samvete sitta med kameran i högsta hugg beredd att fånga dom på minneskortet. Annars blir det mer sporadisk fågelskådning, det finns ju annat att göra också 😉
Ha en bra dag!
/Anita
Fantasiskt !!! Både fotona, din räkning,kunskap och dokumentation. Denna sida får jag spara och läsa mer på när jag har tid.
Kramar Luna
Tack Luna 🙂 Ja det är en spännande utmaning till mig själv varje år. Att dels veta vilka arter som kommer på besök men också att lyckas fotografera dom.
Ha en bra dag!
Kram Anita
Oj så många du lyckades få in på rätt dagar. Vi hade också massor av fåglar innan men sen när vi skulle räkna var dom nästan som bortblåsta, jag vet inte varför. Det hade ju blivit varmare så dom hittade säkert mat i naturen också. Koltrastarna har varit många , som mest såg jag ca 15 st på gräsmattan på allmänningen. Hoppas att dom kommer och sjunger när det blir vår, då blir det en riktig konsert. Carita
Ja förmodligen var det så att dom hittade mat på andra ställen. Främst saknade jag flockarna av grönsiskor och grönfinkar. Bara två ex av varje under räkningshelgen. Men idag har jag sett en hel del grönfinkar men nu är det ju lite vinter igen. Vi har också haft enormt många koltrastar och visst längtar man till våren och deras skönsång.
Ha en fortsatt bra dag!
/Anita
Hej Anita! Som vanligt är jag imponerad av dina fina bilder, sidensvansen på näst sista bilden är otroligt vacker, bakgrunden matchar honom perfekt. Så roligt att du hade så många gulsparvar hos dej men hade du ingen rödhake? Hos oss har en stridslysten liten sak sitt revir och gud nåde den rödhake som vågar sej fram för att ta en matbit! Då blir han angripen direkt. En sak jag uppskattar så hos dej är att du tar dej tid att svara på våra kommentarer. Jag blev så glatt överraskad när du svarade på mitt första inlägg! Ha det så bra! Hälsningar från Lena
Hej Lena och tack så mycket 🙂 Jätteroligt att du uppskattar att jag svarar på kommentarerna jag får. Jag vet ju inte hur många som kommer tillbaka och läser svaret men för mig känns det viktigt att svara och ibland så ställer ju den som kommenterar dessutom någon fråga. Och du frågade om rödhaken. Hos mig är det så att rödhakarna finns i trädgården fram till mitten av november, sedan försvinner dom och jag brukar inte se dom igen förrän framåt vårkanten ungefär samtidigt som jag ser bofinken. Det verkar som dom som bor hos mig flyttar. Samtidigt vet jag ju att det finns rödhakar i Stockholmsområdet så jag vet inte varför just mina verkar flytta. Eller också så byter dom bara trädgård. Roligt med ”din” rödhake som håller så hårt i maten. Det är som koltrastarna som jagar iväg varandra även om maten skulle räcka till dom alla.
Tack för att du tittade in. Önskar dig en fortsatt trevlig helg!
/Anita
Vilka fantastiska bilder du har tagit! verkligen imponerande! 🙂
Tack Karolina, så glad jag blir 🙂
Ha en fin söndag!
/Anita
Ping: Årskrönika 2016 | Anitas blogg … De fyra blomsterhaven