Vårlängtan … vår längtan eller längtan i allmänhet …

Vårlängtan … jag tar ordet i min mun, liksom rullar runt det lite som om jag smakade av ett gott vin … ”en fin bouquet där den nyutsprungna klorofyllen väl balanseras av inslag från äppelblom och liljekonvalj”.

Plötsligt slår stavningskontrollen till och markerar vårlängtan som felstavat. När jag kollar vad kontrollen istället föreslår så är det naturligtvis den där engelska särstavningen som ibland försöker att ta över även det svenska språket. ”Vår längtan” föreslår den alltså. Och helt plötsligt blir betydelsen en annan. För vår längtan behöver ju inte vara just vårlängtan. Alla kan ju längta efter lite olika saker. Det kan ju alltså vara längtan i allmänhet.

Hos Granngården hade dom i veckan en fråga där man gavs möjlighet att svara på tre olika längtansalternativ, våren, rejält med snö och melodifestivalen. Jodå, våren vann stort som synes nedan men en del ville också ha rejält med snö och en del längtade efter melodifestivalen.

Jag svarade själv slentrianmässigt ”våren”. Men så tänkte jag efter. Jag kan egentligen inte säga att jag aktivt går och längtar efter våren även om jag många gånger säger att jag gör det. Visst, jag tycker det är underbart med våren men jag tycker också att det är underbart med försommar, högsommar, sensommar, höst, jul och vinter när den är som vackrast. Jag vill egentligen inte gå och längta efter något som infaller långt fram i tiden. Då kan jag ju missa det som är fint just nu. Om jag till exempel bokar en resa så går jag inte och längtar efter den. Jag börjar egentligen inte längta förrän jag står där med resväskan och ska checka in på det färdmedel jag ska resa med. Då börjar det pirra lite skönt i magen.

Min längtan har istället en kort horisont … ibland bara minuter ja till och med sekunder. Längtan till en kopp te till exempel, i muggen med fuchsior som jag köpt i England och som är så tunn så jag knappt törs använda den … fast det gör jag ändå …

Jag kan längta efter att kolla brevlådan för att se om det kommit någon frökatalog … eller någon trädgårdstidning. Och när det gjort det, ja då längtar jag efter att sätta mig i min mysfåtölj och läsa den medan snön faller utanför …

Varje dag längtar jag efter att kolla hur det går med frösådderna.

Jag kan längta till Alla hjärtans dag för då brukar de första kameliorna slå ut. Och på tal om hjärtan, löjtnantshjärtan kan jag längta efter …

Undrar om dom har börjat sälja ‘Tete a tete’ ännu? Ska nog ta mig ner till stan och kolla en dag i veckan. Det är så härligt när en vinterblek solstrimma letar sig in och lyser upp de gula blommorna. Det kan jag längta efter …

Och till min stora glädje så har det denna vecka fallit snö. Jo jag vill faktiskt ha det (även om det är jobbigt att skotta) för det ger skydd till rabatterna. Och framför allt så kommer det att göra att jag får använda ett ord som jag tycker är vackert … dagsmeja. Har lite längtat efter att få säga det, förra året blev det ingen dagsmeja …

När våren så småningom kommer så vet jag att jag varje vårmorgon kommer att längta till varje dags frukost i uterummet. Men jag längtar inte efter dom frukostarna ännu, det är liksom ingen idé för dom är så långt bort i tiden. Jag försöker istället göra det bästa av vinterfrukostarna i köket där tulpaner välkomnar mig varje morgon. Kanske inte så många som på den här bilden men ändå. I trädgården kan jag inte ha några tulpaner så dom kan jag inte längta efter.

Men våren då? Temat var ju vårlängtan och jag har lite ramlat bort från temat. Visst finns vårlängtan hos mig också. En längtan efter gröna musöron, fågelsång och en värld som är så grön så att man undrar om man drabbats av en sällsynt form av färgblindhet … som gör att man ser allt i grönt …

Hoppas ni alla får en trevlig helg och att ni hittar saker att längta till och njuta av även i nuet, innan våren kommer …

Titta gärna in till Hélena med Blommig fredag genom att klicka på logan nedan för att se hur andra tolkat dagens tema.