Den blå snäckan …

September hade kommit en bra bit på väg. De gröna färgerna bleknade likt en gammal byrå som börjat tappa lystern. Det var vid den tiden som hösten hade börjat sin vandring genom Sverige, från norr till söder. Med en pensel och likt en konstnär börjat dra fram dag efter dag för att med breda penselstråk måla naturen i gult, orange och rött.

Det var också vid den här tiden jag skulle gå ut en tidig morgon och plocka in några av de sista rädisorna. Då låg den där, mitt på altantrappan, mitt i min gångväg, den blå snäckan.

20141003_BF_Blue01

Jag bara stirrade! En blå snäcka! Sedan hämtade jag kameran och tog några bilder. Jag tänkte att det här måste vara väldigt ovanligt. Jag rusade in och började googla efter blå snäckor. Det fanns något som hette blåsnäcka men den såg ju inte alls ut som den som fanns på altantrappan. I övrigt, ingenting! Jag såg framför mig ära och berömmelse, hur snäckforskare kom farande från hela världen för att undersöka denna unika varelse. Kanske skulle den döpas efter mig likt nävan Rozanne som döpts efter Rozanne Waterer efter det att hon och hennes man Donald hittat den näva som valts till århundradets perenn i sin trädgård i Somerset.

Jag gick ut och tittade på snäckan igen där den låg på altanräcket. Den hade en vackert lysande blå färg, den liknade faktiskt lite grannens nymålade hus … där stannade jag plötsligt upp i tanken och vände blicken mot grannens träfasad. Exakt samma nyans. Jag fick minsann ta på mig glasögonen och titta närmare och nu såg jag. Det var ingen unik blå snäcka. Under den blå färgen såg jag att det var en vanlig trädgårdssnäcka …

20141003_BF_Blue02

Så var det med det. För ett ögonblick fick i min fantasi både jag och en helt vanlig trädgårdssnäcka leva i ära och berömmelse. Men fantastiskt är det ändå. För grannen målade sitt hus i juli och jag hittade snäckan i september. Den hade alltså levt i sitt blå hus i två månader. Jag gick in för att ladda in bilderna och när jag kom ut igen var den borta och jag har inte sett den sedan dess. Men någonstans finns den säkert. Min egen lilla blå trädgårdssnäcka.

Annonser
Det här inlägget postades i Blommig fredag, Färg. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Den blå snäckan …

  1. Anette skriver:

    Ha, så det kan bli! Kul.
    /Anette

  2. Britt skriver:

    Grannen har litet humor. Min svåger har målat svansen blå på en mus, för det verkade som det är samma mus som kom i fällan gång på gång. Men nej, den har inte kommit igen.
    Vad synd att du inte gjorde en världsupptäckt.

    • Anita skriver:

      Tror nog att grannen inte hade en aning om att ha målade snigelns hus också. Musfällan är alltså en sådan som fångar mössen levande … annars förstår jag att den inte kommit igen 😉

  3. Ruben skriver:

    Ja, så är det nog för det mesta. Får man klura ett tag så börjar de flesta mysterier att det klarna!

    Ha det gott!
    /Ruben

  4. Eva, storasyster skriver:

    Har grannen målat snäckans hus?!!!?? Är det inte risk att snäckan dör då om det blir lufttätt? Men vad vet jag stackars människa om snäckor! Det hade varit roligt om du hade gjort en unik upptäckt för du är ju unik själv, kära chillasyster! 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂

    Nu ska jag forsätta jobba!
    Kram
    storasyster

    • Anita skriver:

      Snäckan har överlevt i två månader så den verkar må förträffligt. Det kanske till och med blir varmt och skönt nu med lite extra blått tak över ryggen.

      Hoppas du jobbat klart nu! Det är ju fredag 🙂
      Kram chillasyster

  5. Kristinas oas skriver:

    Nu blir det spännande att gå i trädgården och titta efter den blå snäckan… Rätt som det är kanske den dyker upp igen? 🙂
    Kram Kristina

  6. Maribels Garden skriver:

    Vilket roligt inlägg, undrar vad snäckans kompisar tycker. Trevlig helg!

    • Anita skriver:

      Ja det kan man undra. Såg inte till en enda kompis vilket kan tyda på att dom kanske tyckte den blivit lite mallig med sitt blå hus.

      Trevlig helg till dig också!

  7. Carina skriver:

    Är nog det som är att – sätta kaffet i vrångstrupen. Funderar på namnsättningen och möjligheterna flödar. Men sen stopp!! Ska inte sniglar hålla sig inom nån snäv radie från sin ‘födsloplats’?? Den här gynnaren har ju varit på väg både långt och länge. Det var inte lika kul. Men det var en läcker liten sak din alldeles egna lilla snigelmupp 🙂

    Kram, Carina

    • Anita skriver:

      Javisst är det märkligt. Den här har vandrat under två månader och den såg ut att må oförskämt bra. Snigelmupp … det var ju faktiskt ett väldigt bra namn. Den blå färgen liknar ju väldigt mycket Kakmonstrets i ‘Mupparna’ 🙂

      Kram Anita

  8. Linda skriver:

    Fniss! Tänk att långsamt slemma fram i gräset och få en stor färgklutt på skalet – eller så gjorde snäckan det med flit eftersom tyckte att båda husen behövde målas om 😉 Tjusig är den i alla fall och jag hoppas att du får se den igen 😀

    Ha en finfin helg!

    Kram
    //Linda

    • Anita skriver:

      Jo jag hoppas också att få se den igen. Om jag spelar låten ”Dina färger var blå” kanske 🙂

      Ha en finfin held du också!

      Kram Anita

  9. Jeg skjønner godt du ble overrasket. Jeg begynte å lure selv:) Men det meste har en forklaring. God helg! (Deilig å være ferdig med maling av rekkverket, tenker jeg:) )

  10. Marit skriver:

    Fantastisk historie! Jeg ser for meg den blå sneglen som heter Anita 🙂
    Den så jo veldig flott ut med blåmaling på!

    Ha en fin kveld!

    Klem, Marit

  11. GladiGrönt skriver:

    Vilken lustig historia! Fast jag undrar om snäckans invånare tyckte det var lustigt.

    • Anita skriver:

      Det jag undrar är om snäckans invånare ens visste om att huset blivit blått. Den verkade väldigt välmående och hade haft sitt hus i två månader. Jag hoppas den inte for illa av det i varje fall.

  12. Sanda Cottage skriver:

    Nu funderar man ju på hur sen fått sen blå färgen på ryggen? Har den ramlat ner i burken? Har någon tappat en färgklutt rakt på snäckan? Eller har sen suttit på huset och blivit överpenslad?

    Viktiga funderingar så här på lördag morgon 😉

    Och ha en trevlig helg!

    Kram

    • Anita skriver:

      Ja många funderingar blir det 🙂 Jag tror på tappad färgklutt. Hade den ramlat ner i burken hade den nog inte överlevt. Panelen sitter dessutom väldigt högt och så högt tror jag inte den klättrat.

      Och … ha en trevlig helg du också!

      Kram Anita

  13. Lena/isis skriver:

    Vilken härlig berättelse 🙂 Kram

  14. lunasblogg skriver:

    Så vacker! Det var nog en mening med att denna snäcka skulle förvandlas från ful askunge och leva länge och lyckligt på Anitas altan och bli en kändis dessutom. Hos någon annan hade den kanske inte blivit upptäckt.
    Kram Luna

    • Anita skriver:

      Luna, så fint du skriver. Snäckan fick bli kändis för ett tag genom mitt lilla blogginlägg. Det var den värd. Den var som ett litet blått smycket. Jag tittade efter den idag men såg den inte. Men även om jag tycker att min trädgård är liten så är den nog jättestor för en liten blå snäcka som kan hitta många ställen att gömma sig på. Jag hoppas den lever gott någonstans inne bland höstens vissnande blommor och blad.

      Kram Anita

  15. Vilken härlig liten berättelse att njuta av så här på kvällskvisten. Förstår att du trodde det var en väldigt unik snigel med den färgen. Faktum är att det vore toppen om alla sniglar hade så knalliga färger, då vore det lättare att hitta dem när man är på snigeljakt:-)

    • Anita skriver:

      Tack Titti 🙂 Jag var inne hos dig och tittade. Du har fångat höstens eldorado av färger på ett fantastiskt sätt. Tyvärr kan jag inte kommentera hos dig och du kanske inte ser min svarskommentar men om du gör det så vet du att jag njutit i fulla drag av dina vackra bilder!

  16. Ewa Sköld skriver:

    Så roligt! Kanske trivdes jättebra med blått hus, unik! 🙂
    Trevlig helg, hälsningar Ewa 🙂

    • Anita skriver:

      Tack Ewa 🙂 Tittade in hos dig och kan tyvärr inte kommentera hos dig då jag inte har något googlekonto. Men vackra bilder … det har du många av 🙂

      Trevlig helg till dig också!
      Anita

  17. Madde skriver:

    Otroligt vacker snäcka, men tråkigt att den icke var blå;-)

  18. Ulla skriver:

    Ha,ha……vilken historia 🙂 Synd att det inte var en ”äkta” blå snäcka, då hade det nog varit en sensation. Men någonstans på jorden finns det kanske blåa snäckor, det gör det säkert.
    Kram Ulla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s