Så var det med det …

Ett varningens ord är på sin plats … det här är ett ganska så trist blogginlägg. Det kommer inte att finnas några glättiga bilder och glada utrop över hur härligt allt är. Nä … nu ska jag vara en riktig surtant! Vill ni läsa om hur fint allt är finns det nog bara en sak att göra, leta upp en annan blogg. Vill ni däremot läsa ett inlägg som andas pessimism och tristess … fortsätt gärna att läsa detta … för nu ska här gnällas 😉

Den största orsaken till mitt gnäll just nu är tamkaniner som en gång i tiden släppts lösa av sina ägare, antingen med flit (tyvärr så tröttnar ju folk på sina djur) eller också så har kaninerna smitit. Men hur det än gått till, nu har det gått så långt att det finns hur många som helst i vårt område. Har man sett en kanin kan man bara vänta en stund så ser man en till … och en till och en till … Väntar man en månad så ser man ännu fler … en kaninhona är dräktig i mellan 28 och 35 dagar.

Kommer ni ihåg dom där ”finn-fem-fel” -bilderna. Titta på bilden nedan …

20140825_FemKaniner

Den är från grannens trädgård på andra sidan gatan och jag såg de fem kaninerna en dag när jag stod i köket och lagade kaninstuvning (nä, det gjorde jag naturligtvis inte, jag höll på och gjorde en tomat och mozzarellasallad 🙂 ). Men skulle verkligen grannarna klå oss och ha fem kaniner samtidigt i trädgården. Jag gick och spanade ut över vår trädgård. Och minsann. Vi vann för vi hade sex kaniner. Dagens rekord! Jag hade i princip sett elva kaniner samtidigt … så var det med det!

”Våra” kaniner gick inte att fånga på en och samma bild då vår trädgård är lummigare men visst fick jag lite bildbevis.

”Mmmm … rosblad, vilken delikatess. Om jag står på bakbenen så kan jag nog kaläta ganska högt upp. Japp det gick bra!” Nu står bara lite tomma rosstammar kvar … så var det med det!

20140825_KaninRosblad

”Hon har sett oss … göm dig i lavendeln. Passa på också och äta av några grenar så där som du gjorde här om dagen, då när hon undrade vad det var för fel på lavendeln”. Jodå kaniner gillar lavendel. Det trodde jag inte förrän jag fick se att dom satt och bet av grenarna. Jag undrade bara varför vissa lavendelgrenar var så vissna. Nu vet jag … så var det med det!

20140825_TvaSuddigaKaniner

”Blondes have more fun” … fast det gäller inte oss kaniner. Vi har alla lika roligt, oavsett hårfärg”. Jodå, det har jag nog märkt, jag vet nog vad ni roar er med, producerar mer kaniner … så var det med det!

20140825_GulKanin

Om ni tittar på bilden med den söta (måste jag medge) blonda kaninen så ser ni till höger en tom spalje. I den växte en lejongapsranka som jag hade drivit upp från frö. Jag vattnade den och gav den gödning. Den blev frodigare och frodigare. Så kom knopparna, 100-tals. Jag såg framför mig ett blått vattenfall. En morgon såg jag att kaninerna satt där. Jag såg också att lejongapsrankan såg lite konstig ut. Den var liksom kal nedtill och slokade. När jag tittade närmare så såg jag vad som hänt. Kaninerna hade inte bara ätit upp samtliga blad ca 2 dm upp, dom hade dessutom bitit av alla stjälkar … så var det med det! Samma sak hände med det vita svartögat som jag också drivit upp från frö. Stjälkarna avätna … så var det med det!

Om ni sedan tittar till vänster på samma bild så ser ni ett träd. Det är vårt plommonträd. Jag har haft skydd på det jämt, sådant där svart nät. En morgon låg nätet vid sidan och det satt en kanin och gnagde på stammen. Nu! Hur ska det då bli i vinter. Nu har jag fått binda fast nätet ordentligt … så var det med det!

Och nu ska ni få se en riktigt vacker trädgårdsbild. Titta här …

20140825_fd_Phlox

I somras var vi på Zetas och då köpte jag flox, ‘Blue Paradise’. Dom tog sig väldigt bra. Dom var ju inte så höga men dom hade börjat få fina knoppar. Så här ser dom ut nu … så var det med det!

Att vara odlare är en ständig kamp. Jag har under åren gjort allt för att hägna in tomten mot alla kaniner. Det har hittills gått bra men i sommar så hittade dom in och problemet är att jag inte vet var dom går in och ut. Men jag tänker inte ge upp så lätt. När löven fallit och jag är säker på att jag jagat ut alla kaniner ur trädgården ska jag ut och leta och laga hål i stängslet, fylla igen gropar och förankra hönsnätet ordentligt i marken. Sedan är det bara att hålla tummarna att det hjälper, i varje fall för ett tag.

För er som mot all förmodan fortfarande befinner er i detta blogginlägg så får jag be om ursäkt för att det blev så negativt. Men ibland så måste man få gnälla av sig lite. Och nästa inlägg kommer att bli mycket mer glatt och eldigt för då ska det handla om min chiliskörd som pågår för fullt!

Förresten … glömde en bild. Igår morse när jag vaknade var det en enorm dimma. Sensommarens första. Jag tog ett par bilder och vad fastnade på minneskortet om inte en … kanin! Så var det med det!

20140825_DimmaKanin

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Kaniner. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Så var det med det …

  1. Britt skriver:

    Jag läser och läser och tårarna trillar. När vi hade mullvad var det väl inte så kul alla gånger. Men SÅ jobbigt var det inte. Sniglar äter tydligen inte lavendel. Men finns det något som kaniner inte äter? Jag vet inget. Hur ska det gå för er? Jag tycker verkligen synd om.

    • Anita skriver:

      Tack Britt. Jag kommer ihåg att ni hade problem med mullvad. Mördarsniglar har vi också massor av men dom förstör inte på samma sätt som kaninerna som dessutom gnager på grenar och stammar. Jag vet inte hur det ska gå. Men jag ska i varje fall försöka göra det bästa (igen) med att stänga dom ute. Problemet är ju att dom blir fler och fler.

  2. Ulla skriver:

    Nämen Anita, så himla tråkigt! Jag förstår verkligen att du gnäller och är ledsen. Det är inte roligt att se sitt verk uppätet.
    Det är väl svårt att få stopp på kaniner. I Torekov , första året vi hade det, så var det massor av kaniner där. Men sen kom kaninpesten och tog nästan alla. Då sa dom att när det blir för många kaniner så kommer pesten. Det fungerar väl som någon slags självsanering i naturen, för där är det ju vildkaniner.
    Men det hjälper ju inte dig. Det enda är väl om du kan hitta var de tar sig in någonstans.
    Så himla tråkigt i alla fall, hoppas verkligen att du får bukt med dom!
    Stor kram!
    Ulla

    • Anita skriver:

      Tack Ulla. Ja det är nog lite annorlunda med vildkaniner. Det är tråkigt med dessa tamkaniner som släpps ut. Det blir ju ofta inavel och lidande för dom också. Det är ju egentligen inte alls naturligt för tamkaniner att leva ute i ”det vilda”. Just nu har vi för mycket växtlighet för att jag ska kunna hitta ingångshålen men så fort löven fallit … då!

      Kram Anita

  3. Carina skriver:

    Usch så tråkigt!! Förstår om du gnäller. Kan inte kommunen skjuta av? Det gjorde de i Göteborg.Annars tappar man ju lusten helt. Hoppas du hittar deras väg in och får stopp på eländet. Självsanering kommer säkert men det kan kanske ta ett slag. Förresten hur är det med dofter? Harar gillade inte urinburkarna jag satte ut…

    Styrkekram! Carina

    • Anita skriver:

      Tack Carina. Kommunen har faktiskt varit här i omgångar och skjutit av. En vintermorgon när jag tittade ut låg det en skadad kanin i snön och en katt satt en bit ifrån. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag ringde kommunen och efter kvart kom det en jägare. Då hade kaninen redan dött men han tog den med sig och då berättade han att dom är ute då och då och skjuter av för det finns hundratals kaniner i området. Men han sa samtidigt att det tyvärr är en droppe i havet. Har man en gång fått in kaniner så blir dom i regel kvar då dom inte har några naturliga fiender.

      Jag pratade med en granne och hon har prövat med både urin och parfym, som hon fick tips om. Det hjälpte dessvärre inte ett dugg. Det enda är nog att försöka stänga dom ute. Jag har ju lyckats ganska bra under årens lopp men nu verkar dom ha förökat sig något kopiöst just omkring oss. Förmodligen hjälpte den milda vintern till. En del dukar nog under under vintern men förra vintern var ju ingen vinter … det var ju hösttemperaturer.

      Kram Anita

      • Carina skriver:

        Synd – att det inte funkade. Då håller jag tummarna för du hittar deras väg in och en riktigt hård vinter! Sen tänker jag att de flesta vilt nog vänjer sig och att man behöver olika sätt. Är lite rädd att de ska sluta vara rädda för dofterna jag sätter ut…

        Kram, Carina

  4. Ruben skriver:

    Vad trist!!! Och vad bra, att du inte helt givit upp! Jag håller tummarna att det skall ordna sig!

    Ha det gott!
    /Ruben

    • Anita skriver:

      Tack för att du håller tummarna Ruben. Jag ska göra mitt bästa för att stänga dom ute. Jag hade planerat att gräva en ny rabatt i höst, där jag skulle sätta olika ettårsväxter. Men nu har jag tappat lusten efter deras framfart i sommar. Jag får se hur jag lyckas med utestängningen. Om jag lyckas så kommer jag att göra en rabatt nästa år istället.

      Ha det gott du också!
      /Anita

  5. lunasblogg skriver:

    Jag beundrar dig som orkar skriva om dessa ledsamheter på ett så humoristiskt och inlevelsefullt sätt. Har du försökt med kaffesump, curry eller vitlök? Jag antar visserligen att du får dricka mycket kaffe för att bli av med så mycket kaniner. Jag har ett par harar här som inte heller är snälla. T.ex är alla halshuggna Flitiga Lisor inte så flitiga längre här.
    Hoppas verkligen problemet löser sig. Du har all rätt att vara arg och ledsen.
    Stor Kram Luna

    • Anita skriver:

      Tack Luna. Kaffesump, curry och vitlök har jag inte prövat med. Så mycket kaffe dricker jag inte och det skulle nog gå åt väldigt mycket curry och vitlök 🙂 En granne fick tips om parfym och urin men det fungerade inte alls. Tråkigt med dina Flitiga Lisor. Hoppas du får bukt med hararna. Dom är inte heller roliga att få in i trädgårdarna. Dom har inte hittat till oss ännu som tur är.

      Kram Anita

  6. Kristinas oas skriver:

    Hade det varit i min trädgård hade jag använt betydligt starkare ord, tro mig! Fy så trist och ledsamt!!! När jag bodde på landet var det gott om kaniner där (men då hade jag inte så mycket trädgård). Efter avskjutning blev det drägligare mängd kaniner. Hoppas du hittar var de tar sig in och kan sätta stopp för de flesta.
    Kram Kristina

    • Anita skriver:

      Tack Kristina. Ja det enda jag kan göra just nu är att försöka leta hål och laga hål. Det värsta är ju att dom gräver så infernaliskt så det hjälper knappt att förankra hönsnät i jorden. Dom gör faktiskt avskjutningar här i området också men jägarna säger att det är en droppe i havet då det finns 100-tals kaniner. Problemet är nog dessvärre här för att stanna. Men jag tänker inte ge mig. Jag kommer att kämpa vidare med att försöka stänga dom ute. Dom har ju dessutom en skogsbacke med massor av vegetation att äta av. Jag tycker dom kan hålla sig där 🙂

      Kram Anita

  7. Marit skriver:

    Huff og huff, jeg forstår veldig godt at du er lei disse kaninene. De spiser jo absolutt alt som er og er verre enn det meste. Håper dere finner en ordning på det!
    Triste bilder av din ‘Blue Paradise’!

    Stor trøsteklem fra meg!

    • Anita skriver:

      Tack Marit. Ja just nu så har trädgårdsintresset svalnat av för i år p.g.a. kaninerna. Jag får helt enkelt försöka satsa på nästa säsong … om jag nu lyckas med att stänga dom ute. Men jag ska minsann göra mitt bästa. Och förhoppningsvis kanske ‘Blue Paradise’ kan komma tillbaka nästa år. Jag får väl i värsta fall sätta burar över mina flox. Det hade en granne gjort i år.

      Kram Anita

  8. Eva, storasyster skriver:

    Underbara, underbara chillasyster!
    Det gör mig så ont att ni har drabbats av kaninplågan! Är det inte mördarsniglar är det kaniner. Två kaniner bildar snart en hel koloni. Så är det med det. Du får skaffa din en jaktlicens och ett gevär…. Jag kan också lära mig skjuta och hjälpa dig! Jag kanske har ärvt min fars skjutskicklighet! Han höll på och tävlingssköt en gång på världen! 🙂 🙂 🙂
    Inte så konstigt att du får migrän ibland käraste chillasyster! På lördag får du gärna gnälla ännu mera inför alla dina systrar, men vi ska också få dig att skratta!
    Ring till kommunen!
    Jag gläder mig åt att få krama om dig på lördag! Hälsa Thomas så gott!
    Mänga kramar
    storasyster

    • Anita skriver:

      Tack kära storasyster. Det ska bli så roligt att träffas på lördag. Då ska jag inte bry mig ett dugg om kaniner. Jag hoppas du inte bjuder på kaninstuvning 😉

      Kram från chillasyster

  9. Eva, storasyster skriver:

    Som vanligt så lämnar jag efter mig stavfel – Många kramar ska det vara! 🙂 🙂 🙂

    • Anita skriver:

      🙂 🙂 🙂

      • Eva, storasyster skriver:

        Jo det är precis vad det blir på lördag, kaninstuvning, käraste chillasyster! Jag läste på nätet att det är det absolut bästa att servera till champagne!! 🙂 🙂 Jag tänkte be dig ta med några kaniner när du kommer! Det blir litet sen middag, men jag fixar litet snacks så att vi inte blir alltför hungriga! (hihihihihihihihihi)
        Måååånga kramar
        storasyster

  10. barabrittiskt skriver:

    Nämen jisses så destruktiva de kan vara!

  11. lenadyche skriver:

    Jag tycker inte att du är pessimistisk och gnällig, du har verkligen råkat illa ut, det är skillnad! Jag som tycker att vi har en hel del vildkaniner här, men hos dej är det en plåga, fy!!! Stackars dej! Önskar jag visste vad man skulle kunna göra!

    • Anita skriver:

      Det enda att göra är att hägna in så mycket som det går. Jag har lyckats bra tidigare och jag ska minsann lyckas igen. Vi har laddat upp med diverse material som ligger redo i garaget 🙂 Jag kommer att skriva ett inlägg senare i höst om arbetet.

  12. Lotta skriver:

    Hej Anita, vilka odjur de är i vissa sammanhang dessa kaniner, så gulliga i andra. Jag har ett barnbarn som förstås älskar kaniner, jag kunde kanske ta med mig ett par tre tjog nästa gång jag reser till henne… 🙂 Skämt åsido, det hör väl också till att dela även motgångarna man kan drabbas av.
    Hoppas det löser sig.
    Hoppas vi också snart ses på en lunch-reunion med gamla gänget.
    Kram Lotta

    • Anita skriver:

      Ja det är det som är det värsta. Dom är ju så söta de små gynnarna. Och dom är ena riktiga hackers, tar sig in överallt 🙂

      Det vore kul med en lunch-reunion. Såg att Eva skickat ut en inbjudan. Tyvärr helt fel dag för mig men det kommer förhoppningsvis fler tillfällen i höst 🙂

      Ha det gott!
      Kram Anita

      • Lotta skriver:

        Hej igen,
        Ja då får vi se till att hitta fler tidpunkter så att det passar bättre 🙂
        Ha det gott du med
        kram Lotta

  13. ÅsaV skriver:

    Hej Anita! Sååå gnälligt tycker jag nog inte att inlägget blev… trots att jag förstår att det är en plåga, så kunde jag inte låta bli att dra på munnen åt ditt humoristiska sätt att beskriva eländet. Nu när odågorna redan har massakrerat din trädgård för denna säsong så får du väl satsa på att försöka fota den optimala kaninbilden istället. Eller varför inte äta upp dem? 😉

    Eller vad tror du om att gnida in stjälkar och annat kaningodis med chili av habanero-typ? Det kan de väl inte gilla? (fast det kanske inte växterna heller gör?)

    Hoppas att du hittar kryphålet senare, så att du kan stänga ute dem till nästa säsong.
    Hehe… hittade förresten ett recept på nätet som inte lät så avancerat:

    Ugnsgrillad kanin i marinad

    1 kanin valfri vikt
    Färdig marinad

    Dela kaninen i mindre bitar, förslagsvis 6-8 bitar. Marinera i valfri marinad och låt den ligga i marinaden ett halv dygn eller ett par timmar. Lägg sedan i en ugnsäker form och stek i ugn på ca 150-175 grader. Var uppmärksam så kaninen inte får en hård yta, lägg isåfall över aluminumfolie. Ugnstek tills köttet lossnar från benen. Gör förslagsvis en potatisgratäng till eller låt kaninen kallna och lägg den i en t ex pastasallad.

    • Anita skriver:

      Som trädgårdsodlare måste man möta motgångarna med humor, det kommer du att märka 😉 Det där med chili kanske inte är alls så dum idé. Man kanske skulle testa att gnida in lite ”godisblommor” och se om dom får vara kvar. Fast äta kaninerna skulle jag aldrig kunna. Dom är ju så söta dom små rackarna 🙂 Jag nästan rös när jag läste receptet. ”Låt kaninen kallna och lägg den i pastasallad … urk”.

      • ÅsaV skriver:

        Hihi… nä, jag håller med! Äta dem går ju inte – det är de alldeles för söta för. Jag kunde inte låta bli att vara lite makaber bara… 🙂

        Jag ska erkänna att jag vore överlycklig om jag hade kaniner så nära att fota. (fast kanske inte i min egen trädgård förstås…)

  14. Enerhagen skriver:

    Huff og huff Anita! Det er jo helt forferdelig hvor de kaninene har gjort ødeleggelser i hagen. Jeg føler virkelig med deg! Det hjelper vikrelig ikke at de er søte skapninger. Håper at du kommer problemet til livs. Ønsker deg all mulig lykke til!!!

    • Anita skriver:

      Tack så mycket, jag ska göra mitt allra bästa för att stänga dom ute. Har köpt hem diverse material för att förstärka min redan inhägnade trädgård.

  15. Ping: Årskrönika 2014 | Anitas blogg … De fyra blomsterhaven

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s