Vandringen

Jag började min vandring, i mina öppna skor,
Jag njöt av ljumma vindar och blommors fagra flor.
Jag smektes utav sommarvind och solstrålars gass.
Och överallt fanns fågelsång och vajande vass.

Så nådde jag till krönet på sommar’ns fagra bro,
då plötsligt foten slant iväg, och inget jag förstod.
Jag tittade på fötterna där kängor nu satt på,
och när jag titta ner på bron låg frosten däruppå.

Jag hade inte märkt, hur sommar’n tagit slut.
Hur hösten tagit över med regn och vindars tjut.
Men man får inte vara dum, en idé nu jag fick.
Jag vände bara helt om … och tillbaks till sommar’n gick.

————————————————————————–

Det är svart utanför fönstret. Kvicksilvret är på väg ned mot nollstrecket. En kall natt igen. Jag satt och tittade på mina bilder. Tänkte på hur blandade motiven kan vara trots att dom är tagna samma dag. En del ser ut som rena sommarmotiv, andra som riktiga höstmotiv. Det inspirerade mig till dikten ovan.

För visst är det väl en blandning mellan sommar och höst när man ser den ljust rosa New Dawn mot en bakgrund av sprakande höstfärger. Egentligen en helt omöjlig färgkombination … eller?

20091005newdawn

Och detta skulle man ju kunna svära på var en sommarbild … om nu inte den höstvissna rudbeckians blad syntes i nedre vänstra hörnet:

20091005echinaecea

Och det gula som lyser bakom uterummets röda pelargon är inte solen. Det är den höstgula ridån av björkar i skogsbacken en bit bort:

20091005redpelargon

Ha nu en skön höstkväll.  Själv funderar jag på att leta upp bron som leder tillbaka till sommaren 🙂

Detta inlägg publicerades i Allmänt, Dikter, Filosofiska tankar, Höst. Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Vandringen

  1. billan skriver:

    Snälla du låt mig följa med på din vandring tillbaka mot sommaren:)

  2. Anita skriver:

    Javisst får du det. Frågan är bara var bron mot sommaren ligger, men vi ska nog hitta den 🙂

  3. Anja C. Hill skriver:

    Oj, oj, oj! Vilka oerhört vackra bilder! Och dikta kan du! En riktig konstnärssjäl är du!
    Nej. Du skall inte vända tillbaka och tro att du möter sommaren åter – det är nu som du börjar egentligen blicka mot den ljusare tiden på året – ljuset som hämtar kraft och pånyttfödelse av höstens och vinterns låga tempo.
    Jag har också förundrats av de ”omöjliga” färgkombinationerna så här års. Din ros är en fin illustration och här hemma slås jag av den rosa höstanemonen mot ett sprakande lövverk. Inte snyggt alls. Nej. Men MAGISKT! Trevligt att ”träffas”!/Anja

  4. Gardenlife skriver:

    Här var det skön poesi både i ord och bild…..fint… ; )
    /Janne

  5. Anita skriver:

    Anja … nej jag inser att sommaren flytt för detta år. Imorse var det -2 grader och det bet ordentligt när jag åkte till jobbet. Kan tänka mig att din höstanemon mot det sprakande lövverket ger samma effekt som min New Dawn. Och som du säger … magiskt.

    Gardenlife / Janne … tack så mycket 🙂

  6. Camellia skriver:

    Underbara färger och poetiska bilder! Rosenmed höstsprak är urläcker, en bild att hänga på väggen och njuta av året runt!

  7. monartic skriver:

    du har inte bara vackra bilder, din text är också alltid en slags resa i det vackra, det blir en så fin helhet

    /Mona

  8. Marit skriver:

    Hallå Anita, vilken fin dikt!

    Marit

  9. Anita skriver:

    Camellia … ja ibland blir färger som man normalt inte tänker sig tillsammans en succé. Det är nog det som är så härligt med mötet mellan sommar och höst.

    Mona … tack för dina fina ord … 🙂

    Tack Marit 🙂

    Tack för att ni tittade in. Ha nu en riktigt fin dag 🙂

    //Anita

  10. Ulla skriver:

    I fotovärlden kan det vara sommar mitt i vintern och tvärtom. Det är väl bra 🙂
    Den mittersta bilden på rudbeckian är underbar! Färgerna har sådan lyskraft.
    Kram Ulla

  11. witchyborder skriver:

    Mina Prairie Sun sommar rudbeckior är otroliga. Trots att vi haft ner till -4.4 grader flera gånger nu så blommar de och nya knoppar slår ut. Varje dag när jag går ut och ser om det är mer som det är dags att rensa bort så står de där och säger att ”nej, några dagar till vill vi allt vara kvar”. Luktärter blommar också fortfarande, de är klart mer frosttåliga än man kan tro.
    Din rudbeckia bild är underbar.
    Kram Cathy

  12. Anita skriver:

    Ulla … jag låg på altandäcket för att fotografera rudbeckian. Bilden såg bra ut på dispalyen, såg inte de vissna bladen förrän jag laddat in den. Men … egentligen gör det ju inget, det är ju så det ser ut om hösten 🙂

    Cathy … du ska se att också dina Prairie Sun kommer att övervintra. Den övervintrar verkligen, det är inte frösådder vilket man skulle kunna tro. Det kommer skott på de gamla stammarna hos mig. Kupa upp lite jord omkring den ska du se att den kommer igen. Man får ha kvar dom så länge som det går.

  13. Birgitta Carlsson skriver:

    Tack Anita för ”dagens dikt” Anita samt texten ihop med de fina bilderna, som alltid en njutbar stund att se fram emot och få läsa.
    Kram/Birgitta

  14. Anita skriver:

    Birgitta … tack för dina fina ord … och en kram till dig också 🙂

  15. Eva, syster skriver:

    Jag blir mållös lillasyster! (och det är inte lätt att få mig vet du ju) 🙂
    Du tar ljuvliga fotografier, skriver underfundiga texter och nu även dikter!!! Jag har några favoritpoeter och nu är du en av dem! 🙂 Men jag tror inte jag följer med dig över bron mot sommaren igen kära syster, inte nu, men sen senare, längre fram!:-) Jag tror (med Luther på axeln kanske) 🙂 för att vi ska få allt vackert omkring oss, som vi har på sommaren, för att riktigt kunna njuta av ljuset och naturen, att vi också måste ha litet mulet, kulet, kallt, grått novemberväder! 😉 Eller en ljuvlig höstdag som idag! Dessutom älskar jag december och advent och alla ljus jag kan tända! Jag tänder dem även nu när oktobermörkret sänker sig.
    I kväll ses vi!!! Då får vi ägna oss åt Björn Ulveaus fina texter och Bennys härliga musik och på det tre ystra systrar, som sjunger med för glatta livet när Mamma Mia spelas upp på skärmen!! 😉 🙂
    Bamsekramar från
    storasyster

  16. Hej Anita!
    Lika trevligt varje gång att läsa din blogg. Din dikt är så fin och jag känner som du, åtminstone ibland ”att kunna vända om” och ta en genväg till sommaren. Igår planterade jag 50 tulpanlökar. Det blir grannt till våren. Med den längtan att se alla dessa tulpaner i blom kommer både hösten och vintern att passera fortare och vips har vi det igen – vår och sommar!
    Ha det gott!
    från Yvonne och Trädgårdsinspiration LIR

  17. Eva, syster skriver:

    Lillasyster nu har du påbörjat din resa till Yxland och jag ser fram emot att få se dina vackra höstbilder och att få läsa dina fina texter om ditt äventyr på Yxland! 😉
    Jag har duschat, fixat frukost, gjort födelsedagskort till Leah, skurat badrummet och skrivit dessa rader i din blomsterblogg. 😉
    Hoppas du får en underbar helg på Yxland och nästa gång vi ses är det tisdag och dags för körövning igen!
    Bamsekramar
    från storasyster, Kjell och Nessie

  18. Åsa S skriver:

    Vilken vacker dikt, kära syster. Synd att vi inte kan vända tillbaka till denna sommar som verkligen varit helt underbar. Rätt som det är har vi en ny sommar att njuta av som förhoppningsvis blir lika härlig som denna.
    Kram från Åsa

  19. Anita skriver:

    Eva, kära syster … två inlägg har du skrivit så jag får väl svara på båda. Vilken ära att bli upptagen bland dina favortipoeter 😉 Är det någon annars som skulle kunna bli poet är det du. Talets gåva har du.

    När det gäller att återvända till sommaren så blir det inget av det för mig heller. Skulle ju aldrig vilja missa advent och jul med julkonsert (nu när vi får sjunga Marys boy child) och dan före dan hos er. Och då skulle det ju inte bli någon matlagning den 24 oktober heller. Nähä, sommaren får vänta för mig också 😉

    Och nu har jag kommit hem från en härlig vistelse på Yxlan. Några smakprov på bilder ligger i ett rykande färskt inlägg jag just skrivit.

    Vi ses på tisdag 🙂

    Kraaaaaaaaam
    Anita

  20. Anita skriver:

    Yvonne … 50 tulpanlökar låter ljuvligt. Jag har också planterat tulpaner även om jag har problem med glupska djur som tycker tulpaner är en delikatess. Men, en del brukar klara sig så man får hålla tummarna. Annars har det blivit mycket vitt hos mig i år, i min vita rabatt. Hundtandslilja, narcisser, snödroppar, snöklockor och tulpaner. Nu är det bara att invänta våren. Någon vandring tillbaka till somaren blir det inte för mig heller.

    Ha en skön vecka!
    Anita

  21. Anita skriver:

    Åsa, kära syster. Först och främst! Tack för senast, det var så himla kul med sing-a-longen 🙂

    Precis som du säger, innan vi vet ordet av är det sommar igen. Och på vägen dit får vi se till att göra massor med roliga saker. Fast jag kom plötsligt på att det finns ju många som faktiskt gör vandringen tillbaka till sommaren. Dom som tillbringar vinterhalvåret utomlands kan man väl säga gör det.

    Vi ses på tisdag 🙂

    Kraaaam
    Anita

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s