Vemodsljuset

Jag tycker om september. Jag tycker om morgnar inbäddade i mjuk dimma där solen bryter igenom och skvätter guld över landskapet. Jag tycker om de klara fina dagarna med sommartemperaturer då fåglarna fortfarande kvittrar. Jag tycker om när buskarna och trädens gröna blad får inslag av gult, rött och orange.  Astrarna lyser i rabatterna tillsammans med rudbeckior och nävor. Färgerna blir intensiva och klara. En härlig månad.

Men när septemberskymningen faller grips jag alltid av ett visst vemod. Ljuset blir speciellt. Jag kan inte riktigt förklara känslan. Det är fortfarande ljust, solens låga strålar blänker i trädtopparna. Men det är på något vis ett mörkt ljus. Ett vemodsljus. Allt blir stilla och tyst. Temperaturen kryper nedåt. Fåglarna har tystnat. Jag tänder värmeljus i uterummet men inte ens ljusens flämtande, varma lågor rår på vemodsljuset.

Vemodsljuset varar inte så länge. Plötsligt står septemberkvällen där mörk utanför fönstret. Då släpper vemodet och jag kan njuta av lågorna från värmeljusen. Och morgonen efter … ja då njuter jag av den sköna septembermorgonen igen och kan inte förstå hur jag kunde känna mig vemodig kvällen innan. Men samtidigt så vet jag att vemodet kommer att komma nästa kväll igen … i skymningen … i september.

20090916lavendel01

Detta inlägg publicerades i Filosofiska tankar, Höst. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Vemodsljuset

  1. photoimagine skriver:

    Precis så…

    Fina bilder!
    / Imagine

  2. Ulla skriver:

    Ja, det är med blandade känslor man tar emot höstmörkret. Men trots allt, så gillar jag hösten och höststämningen, det är nog ändå min favoritårstid 🙂
    Ha det så gott!
    Kram Ulla

  3. monartic skriver:

    Håller absolut med dig, samma känsla har jag när det gäller september, det skarpa ljuset på dagen, alla sprakande färger…men man känner ändå hur dagarna krymper och mörkret kommer ifatt…men samtidigt, finns det nå mysigare än att sitta i soffan med tända ljus på bordet å se mörkret och ana den kyliga luften där ute…Igår sa jag just det till min man, kolla, klockan är sju å det är snart mörkt.

    /M

  4. Eva skriver:

    Käraste lillasyster!
    Jag ser fram mot att få läsa din bok, låta ögonen villa i orden, som får mig att le vemodigt eller skratta högt och låta ögonen njuta av förtrollande bilder, som också skapar vemod och glädje i en underbar förening!
    Hoppas ni får en underbar helg! Krama Thomas! Och du vet vad jag tycker om ”dina” spanjorer på tisdag! 🙂 🙂 🙂
    Kramar i massor
    från storasyster

  5. Camellia skriver:

    Så vackert skrivet. Jag tycker september är vacker också, men mitt vemod ligger i att veta att det också innebär att det snart är november…

  6. ÅsaV skriver:

    Jag förstår precis hur du menar! September skvallrar verkligen om vad som komma skall. Jag har redan fått börja med handskar när jag cyklar till jobbet. Trots att dagarna nu är soliga och vackra skvallrar morgnarna om att frosten snart är här…

    Men värmeljus – det använder faktiskt Göran och jag till våra middagar året om!

  7. Agneta skriver:

    Hösten är en skön årstid. En s.k. ”antistresstid”. Lugnet sänker sig överallt och allt blir lite dämpat. En skön kontrast mot sommar o sol som gör att vi vill hinna med så mycket, utnyttja de långa dagarna och ljuset.En stresstid.
    Så dags att gå ner i varv och koppla av!

    Ha det så gott med mysljus!
    Kram, Agneta

  8. Yvonne och Trädgårdsinsliration LIR skriver:

    Hej Anita!
    September är som den är och än är den nästan sommar för i nästa ögonblick övertyga om att den verkligen är höst. Jag kan förstå ditt vemod. Själv är jag bara så imponerad av denna månad och alla skiftningar, färger och godheter, som denna skördemånad erbjuder. Vid denna tid önskar jag alltid att vi hade tre september… Visst vore det underbart om det hade varit lite mer av september? ”September, september och september” istället för ”september, oktober och november”, tycker jag låter himla angenämt!

    Ha det gott!
    från
    Yvonne

  9. Anita skriver:

    Photoimagine … javisst är det så!

    Ulla … jo jag tycker också om hösten och speciellt september. Men jag känner ändå vemod (men bara en stund 🙂 när skymningen faller.

    Mona … mysigt är verkligen rätt ord när det gäller hösten. För mysigt är det att kura skymning.

    Eva … du ska få första exet av min bok 😉

    Camellia … det ligger väldigt mycket i det du säger. Vemodet ligger nog i att man vet att det ligger en mörk årstid framför oss … och disig … som november.

    Åsa … ja värmeljus kan man alltid ha. Det är den bästa uppfinning som gjorts 🙂

    Agneta … jovisst är hösten en vilotid och för mig samtidigt en längtanstid. För jag längtar redan efter att få se om mina lökar jag planterat i höst kommer upp i vår 🙂

    Yvonne … vilken fantastiskt bra idé. Jag tycker vi inför 3 st september i rad istället för september, oktober, november … 🙂

    Tack för att ni tittade in. Just nu är det en härlig septemberdag. Jag var ute tidigt imorse och fotograferade Södertäljes blomsteruppsättningar … innan frosten kommer och tar dom. Det ska jag skriva om lite senare idag.

    Ha en trevlig helg alla 🙂

    //Anita

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s